Blev lycklig innehavare till Herman, för drygt en vecka sedan. Herman är en i högsta grad levande företeelse, som kräver noggrann omvårnad. Man måste sköta Herman efter bifogad manual. Då och då är Herman hungrig, och måste matas med mjölk, socker och mjöl. Dessemellan för han en ganska anonym tillvaro på diskbänken, dock utsöndrandes en tämligen sur lukt.
När Herman har vuxit sig stor, så ska man dela honom i fem lika delar, behålla en själv och skicka de övriga fyra delarna till vänner och bekanta. På detta sätt må Herman uppfylla jorden, inom en inte allt för avlägsen framtid.
Nu blev det inte så. Idag var, enligt manualen, Herman jättehungrig och behövde mycket näring. Jag tog vad som fanns till hands här hemma, mandel, äpplen, morötter, margarin, pepparkakskryddor, för gammal gräddfil mm och matade hela stora Herman. Sedan delade jag det hela i fyra delar, i fyra bakformar, och satte in det hela i ugnen. Varmluftsugn!
Hermanarna jäste upp, fick vacker färg och blev till synnerligen goda mjuka kakor - som har avnjutits till kaffe och som dessutom i sex delar numera ligger i frysen. Slutet för Herman, alltså - men kanske får jag en ny surdegsgrund så småningom - och då vet jag ju hur den ska anrättas för att bli riktigt god. Man tager vad man haver!
Annars har det varit varmt i luften idag. Knäbyxor och kortärmströja på - och ut i trädgården. Härligt, härligt. Vinterkläderna åkte in i sidogarderoben, vårkläderna ut på vädring. Årets första tvätt torkade ute. Och på den dagliga promenaden - a la byfåne- blommade hundratals krokus i grannens trädgård. Tibasten höll på att slå ut - och vårens första ballong hade slitit sig från sin ägare och låg övergiven i dikeskanten. Undrar vilket litet barn som grät en stund, när den försvann ut genom bilrutan....?
Allsvenskan startade. Tyvärr blev det bara oavgjort för Elfsborg mot Hammarby. Men jag tror att jag ska starta James Keene´s fanclub. En så´n kille, han ber minsann inte om ursäkt för att han finns. Anmäl intresse i kommentarer om du hänger på!
Kul att du hittat till mig - nui har ju jag också hittat till dig. :)
SvaraRaderaFör många år sedan hade jag också en "Herman". Vad det blev av honom vet jag faktiskt inte. han levde väl et tag - men sedan.....?
Jag har med in blogg hos mig också nu.
Apropå allsvenskan minns jag när Grimsås kvalade. Vilket ståhej det var då. :)
Har du hittat vitsippor redan? Jag har inte gjort det, men letar dagligen.
Det är roligt att läsa dina reflektioner, du säger saker med sådan värme och humor. Man känner sig delaktig i vad du hittar på =)
SvaraRaderaJag har också haft bekantskap med Herman, eller rättare sagt min dotter som då var i tio-årsåldern, vilket innebar att det blev jag som fick sköta honom. Men vid något tillfälle trodde jag att hon hade gjort det, vilket hon glömt, vilket på ett säkert sätt innebar slutet för Herman. Men när jag nu ser vilken mängd goda kakor du fick, tycker jag att det känns tråkigt att inte jag tog hand om honom bättre.
Vårkläderna har åkt ut på vädring även hos mig, ett säkert tecken på att vi går åt rätt håll ;-)
Ha de gott/ Vi höres
ps. tänker leta efter vitsippor idag, jag med