torsdag 3 december 2020

Igår

 Igår åkte jag till "stan". Borås, alltså. Fem mil bort. 

Eller rättare sagt till stadens utkant, till Källbäcksryd, som ligger i nära anslutning till den lite mera fashionabla stadsdelen Brämhult.   Källsbäcksryd skulle också kunna sägas ligga i nära anslutning till stadsdelen Hässleholmen. Där är det allt annat än fashionabelt....

Hade fått tips om den här butiken. http://fotriktigt.se/  Fotriktigt. Tänkte att där kunde finnas något som kunde vara bra för hälen, så att jag skulle kunna gå som "folk" igen. 

Snacka om bra service. Jag fick gå på "löpband" och blev filmad, så att de sakkunniga expediterna kunde plocka fram rätt skor till mig. Det gjorde de. Hittade en riktigt skön sko, som verkligen gav hela foten stöd, en sko från Haglöfs. Dubbelt så dyr som de normala "märkesskor" som jag brukar  köpa. Men om det är något man inte ska pruta på, så är det skor. Att ha välmående fötter det är ju  A och O, för ett aktivt (pensionärs)liv.

Ville gärna ha en bra inläggssula, som jag kan ha i vanliga skor. Man kollade på foten och såg vilken typ av sula jag var betjänt av, och sen fick jag prova flera olika varianter. Tjocka, tunna, mittemellan. Den tunna sula som jag valde har jag haft under dagens arbete. VILKEN SKILLNAD! Jag har inte haft ont på hela dagen. Bytte till Haglöfs-skorna och gick ut på 2-3 km promenad, innan mörkret föll.  Vilken känsla att kunna promenera i god fart, utan smärta! 

En sådan grej, att det finns så bra butiker som kan hjälpa dåliga fötter. Har skickat efter ett "fotkit" för hälsporre ifrån Skobutiken, men blev jättebesviken, då det gjorde ännu ondare med alldeles för hårda inlägg  i skorna. Köpte från en annonsör på nätet, strumpor som påstås ha koppartråd i sig, en slags stödstrumpa för fot... de funkar också bra  att ha i innetofflorna ...


 Vägg i vägg med Fotriktigt låg Nordic Wellness  gym.  Blev förvånad att det var öppet i dessa tider. Och nästan full i skratt blev jag, då jag såg två personer, en kvinna i yngre medelåldern och en man i medelåldern GÅ på var sitt löpband, innanför de stora fönstren. Kvinnan gick och kollade i sin mobil! MEN, tänkte jag.... vore det inte sundare att ta den promenaden utomhus? Fast en gammal tant, som dessutom är utomhusnörd, fattar väl inte.....




När jag var i trakterna av Brämhult, såg tog jag mig en extra runda, en liten sväng för att återuppliva tidiga barndomsminnen. 

Min mormor bodde i detta huset när hon var ung. Delar av huset måste vara jättegammalt, då min mormor var född 1880. Mormor gifte sig vid mogen ålder och flyttade med morfar till Finnekumla, Rångedala,  ( ja bröderna Rongedal lär härstamma där ifrån), medan hennes båda ogifta systrar bodde kvar i Främgärde. Den ena systern Jenny, har jag inget minne av, men jag kommer ihåg besöken hos moster Gerda. Tror att jag bara var sex år då hon gick bort, men ändå har jag tydliga minnen från både moster Gerda och huset, både utvändigt och invändigt, Dessutom fanns det en granntjej, Ann-Marie, som jag brukade få leka med då jag, tillsammans med mamma och mormor, besökte Gerda.


När moster Gerda dog, såldes gården. Antagligen så såldes den till ett underpris, för jag vet hur arg och irriterad min mamma var på den man som köpte gården och som sedan sålde de tillhörande åkermarkerna, en bit från huset, för miljonbelopp. ( Jättesummor på i början på 60-talet)  Minns också hennes kommentar då mannen plötsligt avled i hjärtinfarkt. Den var inte speciellt trevlig... Men hon var sådan min mamma.... 

Huset är ialla fall jättefint, och läget extremt bra. En halvmil ca, till Borås Centrum, men ändå mitt på landet. 

Ellos startade sin verksamhet i en lokal bara några hundra meter från moster Gerdas hus. Har minnen om att jag var med min mamma, då hon gick till det barackliknande huset och  handlade direkt på det lager, som var starten postorderverksamheten i Borås. 


Körde fram till kyrkan i Brämhult. På den kyrkogården var vi ofta, eftersom mormor ville sköta om sina systrars grav. Jag tror också att föräldrarna låg begravda i samma vilorum alldeles utanför sakristian. 
Mormor blev gammal, nästan 92, och dog alldeles innan min artonårsdag. Pappa var den som fick ta oss alla till Brämhults kyrkogård med jämna mellanrum. Mamma hade inget körkort ännu.  Det tog hon, efter många övningskörningar och uppkörningar, efter att hon fyllt femtio. Det var tufft av henne, men hon var en rätt tuff  kvinna. 

Hur mostrarnas grav blev skötta efter mormors bortgång, det kommer jag inte ihåg, men jag minns så väl när jag och mamma skulle besöka den gamla graven, inte alltför många år efter mormors bortgång. . Snacka om att vi blev långa i ansiktet, för där den välbekanta graven brukade vara, där fanns en annan grav, en nyanlagd grav. Mormors systrars grav var nerlagd.... och mamma hade inte fått veta något om det.... Väldigt konstigt!


Tog en liten promenad runt kyrkan, Det fanns en vacker minneslund  i backen, bakom kyrkan. 
Påminde mig också om kusinens bröllop som gick av stapeln i Brämhults kyrka. Det var nog bara jag och farmor som var inbjudna, från vår släkt. Kommer inte ihåg så mycket, trots att jag var 15-16 år gammal. Minns att brudparet stod på "brudstenen" utanför kyrkan och att jag hade uppsatt hår med korkskruvar vid öronen och en helplisserad, blommig klänning. 

Det är spännande att återvända till platser som man  känner sedan förr. Det händer så mycket i hjärnan då.....



Torsdagar är jobbdag. Jag känner mig glad och nöjd efter min dag i skolan. Det är luciatider och det är julsångstider. Härligt med så välsjungande och så sångpositiva elever som vi har i vår skola. 
Jultiden, det är sångernas tid. Liksom våren. Däremellan får vi jobba  med att spela instrument, att prata om genrer och instrument och om eget och andras musicerande. 
På måndag är det filminspelning  av luciaframträdandet i kyrkan.  Hoppas att jag får ta del av det färdigklippta resultatet, från det stora företagets egen fotograf. 




19 kommentarer:

  1. Så roligt att läsa! Minnen är väl värda att vårda och återberätta.
    Så bra att du fick hjälp med skorna. Jag tycker också det är viktigt med riktigt bra skor! God kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underbart att kunna gå nästan normalt igen. God kväll på dej!

      Radera
  2. Men så bra, har hört det där att de verkligen kollar på alla sätt efter rätt sko, håller med fötter är viktiga ,-)
    Bra att du fick sån fin hjälp att hitta ett par till dig! ,-)) Hoppas du slipper smärtan nu, att njuta av att gå ute är ju A o O. Håller med varför gå ute när man kan njuta så mycket mer ute, och gratis!
    Men så kul att uppleva barndomsminnen, så kul att få se huset, ja då kommer minnen ,-) När vi är i Skåne åker vi alltid förbi huset min farmor bodde i ,-) speciell känsla!
    Så synd att huset o mark såldes till underpris!
    Måste säga att det var starkt gjort av din mamma att ta körkort på äldre dar. Jag har förstått att hon var tuff på gott och ont, om jag förstod dig rätt! de borde kontakta de närmsta innan en grav tas bort, dåligt och sorgligt.
    Fint att minnas tillbaka även om det inte var bra och förstås när det var bra ,-)
    Jultid har vi otroligt vackra sånger, den musiken går rakt in i själen ,-) Hoppas det blir en fin film av firandet som du får!
    Ha det jättefint KRAM Primrose ,-)

    SvaraRadera
  3. Hoppas verkligen att vi får se filmen, trots att den ägs av det stora företagen. Kram!

    SvaraRadera
  4. Stort GRATTIS till dina nya fotriktiga kompisar. Var rädd om dom:-) Skor är verkligen A&O om man gillar löpning eller promenader. Så det var väl investerade pengar.

    Gillar din "walk on Memory Lane". Det är verkligen mycket som du minns. Märkligt att du kommer ihåg mera från när du var 5-6 år än när du var 15-16 år gammal.

    Verkligen tufft av din mamma att ta körkort i 50-årsåldern. Jag gjorde ett försök (läs: tre uppkörningar) att ta MC-kort i den åldern och lyckades inte...

    Brämhult förknippar jag annars mest med Brämhults juice som vi dricker minst två liter av varje vecka. Och så följer jag en fotobloggare som bor i Brämhult.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Brämhult juice hade sin fabrik nära de fotkunniga. Riktigt god juice, det gör man. Vet inte tv-tillverkningen ligger nu.
      MC kort har jag ju...haha...ingick ju i bilolyckor förr. Dock aldrig använt. För feg. Undrar var jag kan hitta fotobloggar från Brämhult. Vore Kul att se hans/hennes bilder.

      Radera
  5. Så glad jag blir när jag läser om ditt lyckade besök hos fotdoktorn! Eller specialisten eller vad man nu ska kalla butiken. Jag är tvungen att åka 12 mil till Falun om jag vill ha en riktig ortros. Normalt kan man ju planera in en sådan resa men under en pandemi i buss och tåg, nej, tack o lov har jag fått ordning på min häl också. Och att få bra service är guld värt! Vi har också hela stan full av gym där alla ska gå och springa gloendes ut genom ett skyltfönster. eller, som det blir, fotgängarna glor i stället på de som går på löpbandet. Det är inte min grej! Inte motionscykel heller, alldeles för statisk träning.
    Huset var verkligen jättevackert, vet inte vad det kallas all den där snickarglädjen där på farstun, det som liknar vacker spets.Tänk att ni också fått lite vitt på marken, hoppas ni har kvar den i jul, vill minnas att vi hade en svart jul ifjol.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det huset hade inte varit fel att bevara i släkten. Men naturligtvis funkade inte det, då min mamma var enda barnet i hela den släkten. Hon hade ju ett eget hus, en egen gård.
      Mer snö idag. Tagit en långpromenad. Det vita lär inte finnas kvar så länge. Kram fina Paula!

      Radera
  6. Grattis till ett par bra och nya skor. Bra skor är verkligen A och O och det är tyvärr inte alla affärer som tillhandahåller det. Visst, det är inte billigt men är man van vid att vara i farten så är det väl värt vartenda öre.

    Det blev verkligen en dag i minnenas tecken för dig. Så fint huset ser ut men så tråkigt att det såldes till ett underpris. Ibland blir det fort och fel. Så märkligt att gravstenen bara var borta. Det är ju anhöriga som ska ansöka om att en grav ska tas bort. En gravrätt är ju begränsad i tid och finns det inga bröstarvingar eller syskon kvar så blir det så. Fast egentligen borde väl din mamma informerats... Vissa saker får man ibland inget svar på men kyrkogårdsförvaltningen borde veta besked.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är ju så länge sedan det hände. Det fanns ju inga felstavningar till de som låg i graven kvar. Det var nog förföriskt blev som det blev. Och naturligtvis borde min mor haft bättre koll oxå...ksnske graven blev helt försummad.
      Skorna är superbra... utom att de skaver på hälen på den för som är bra från början. Hoppas att det går över.

      Radera
  7. Både bibliotek och gym öppna, jag besöker båda, inte mycket folk, ställena har gjort mycket för anpassning:
    http://hannelesbibliotek.blogspot.com/2020/11/bibliotek-under-corona.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara man tar ditt ansvar så...men som den landkrabba är, så känns det fel att se till gå på löpbandet. Det passar ju bättre utomhus tycker jag...

      Radera
    2. promenerar utomhus varje dag - varannan maskin är avstängd och alla torkar och spritar maskinerna.

      Radera
    3. Då kan man gå på gym och använda maskinerna!

      Radera
  8. Det här var kul!
    Tänk att din mormor bott i det där gulliga lilla huset. Jag har gått förbi det många gånger.
    Visst är det finfin service på Fotriktigt. Handlar där då och då.

    Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blir ni Brämhult? Kanske på de äger som hörde till gården....
      Kommer att återvända till Fotriktigt. Fin service. Bra produkter.

      Radera
  9. Så härligt att få tag på ett par sköna och fotovänliga skor. På onsdag ska jag till ortopeden och få nya inlägg. Min ena fot lägger sig nästan platt inåt, så det behövs en rejäl upphöjning. Det brukar bli ett besök med 1 1/2 års mellanrum. Att sen hitta skor där inlägget får plats är inte det lättaste. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Köpte färdiga inlägg. Vilken skillnad det blev mot de hårda hållningar beställde via nätet.Krsm!

      Radera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas