fredag 16 april 2021

Vikarie

 


Idag har jag varit vikarie.

Visst har jag varit det, vid flera tillfällen under läsåret, men då bara i min egen skola.

Då räknas man inte riktigt som vikarie. Man känner sig inte som vikarie heller. Alla känner ju igen en, och på skolan med bara 70 elever, så känner man de allra flesta elever till både namn och "rykte". 

Idag- och vid ytterligare fem tillfällen framåt- så ska jag vara vikarie på grannskolan.

Hade förstås hört rykten om klassen som jag skulle ha. Klassen hade hört rykten om mig. Hade förväntat mig strul från en del av killarna, men faktum var; de var helt normala sjätteklassare. Duktiga, ambitiösa, men med ett behov att prata emellanåt och behov av att röra sig.

Positivt!


Sista lektionen blev  för mycket för en av eleverna, dock inte en kille.. En elev, som den som jobbat så länge i skolan som jag, tveklöst kan ge en diagnos på fyra bokstäver.

Eleven orkade inte hålla ihop till slut, så det blev en del strul. Stök som gick ut över de andra eleverna, som satt där alldeles tysta. De är sannolikt vana. De skämdes över kamratens beteende och kom efteråt och bad om ursäkt för henne, och någon också för att den i någon mån bidragit till stöket.
Det finns hopp om dagens unga, men jag tycker att det är synd att den som stör och förstör inte ska kunna gå till en annan plats, i alla fall under slutet av skoldagen.

På måndag träffar jag eleverna igen. Får tänka om i planeringen en smula. De kunde mer och hade en bättre arbetsdisciplin än vad ryktet sa. Och visst var det både kul och intressant att vara vikarie.

Även bilderna är vikarier, flera år gamla. Nog för att jag tog en av de vanliga rundorna när jag kom hem, men jag var försjunken i tankar och fotade inget alls.  Men visst duger vikarier ibland.


13 kommentarer:

  1. Du är rutinerad och har en gedigen erfarenhet vilket är en tillgång. Jag tror att i varje klass finns någon eller några elever med en problematik. På vår skola har vi grupprum att tillgå när någon behöver lämna och det är bra. Tyvärr påverkas övriga klassen när en elev har den diagnosen. Många gånger så tycker jag lite synd om övriga barn och funderar på om vi hade orkat ha det så på våra arbetsplatser? Svaret är inte självklart...

    Kram och god helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker så synd om de andra. De vill ju bara ha lugn och ro... ja, tramsa ibland... men ha gränser. De gränslösa skrämmer de "normala". Kram!

      Radera
  2. Tänkte precis som Znogge på grupprum. Det förstör för alla när det blir så. Lika synd om den det gäller och de andra som också blir lidande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Funderar en hel del på förändringar som jag skulle göra i klassrum och med elevsammansättning. Men en vikarie ska nog bara hålla tyst. Snart slut på terminen, dessutom.

      Radera
  3. Att ha rutin och gedigna kunskaper är en stor tillgång. Och att ha kunskap om olika beteenden. Känner igen det du berättar. Har en sådär en 40 års erfarenhet som lärare och inom grundskolans alla stadier och många år som både klasslärare, ämneslärare och speciallärare. Och just detta med elever i en klass som har stora svårigheter är ju knepigt och särskilt om man är vikarie. Och när man är vikarie så är det ju en knepig situation. Tycker du lyckades fint men som lärare är det knepigt när någon i en grupp inte orkar utan saboterar för andra. Ofta är det ju så att man som vikarie inte heller vet om elevernas "status".
    En utmaning har du på måndag men jag tror du klarar det galant.
    Kram!

    SvaraRadera
  4. Glömde att nämna de vackra bilderna. Fint fångade. Var så inne i det du berättade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! På måndag är det bara förmiddagspass. Betydligt enklare än sista passet på fre eftermiddag i en sal utan syre. Men nu vet jag hur det funkar i de två grupperna...

      Radera
  5. Lärare är en yrkesgrupp jag har stor respekt för ... och jag förstår att det inte alltid är så lätt, men du har många års erfarenhet och klarar säkert alla uppkomna situationer.
    vackra stämningsfulla bilder!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid lite nytt när det är nya barn. Kram och tack!

      Radera
  6. Du älskar verkligen ditt jobb! Å med din erfarenhet klarar du ju "problembarn" bra, mycket bättre än om du var en oerfaren ung lärare.
    Vet inte hur det är hos dig, men mig vetande går barn med diagnoser oavsett hur många bokstäver de har i specialklasser. Det finns till och med specialskolor som ärt väldigt eftertraktade och har lång kö, samtidigt som det alltid ryktas om nedläggning av dessa "specialskolor" som verkligen behövs mera än någonsin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här går alla barn i samma skolor och vanliga klasser. Heltokigt!

      Radera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas