måndag 2 augusti 2021

Nygammal runda

 


- Det trodde du inte för en månad sedan, att du skulle kunna gå en sådan här runda! Det var maken som fällde de orden på dagens eftermiddagspromenad. 

(Naturligtvis så hade vi sett Sveriges fotbollstjejer ta sig till OS-final. Kul, kul!)

Antagligen trodde jag inte det! Kommer ihåg promenaderna i Karlstad, för knappa månaden sen. Ajajaja! Ja, jag vet, jag tjatar om det där knäet- men kan ändå inte släppa det--- tänk att det kunde bli så här bra igen!  Känner ren tacksamhet mot alla som hjälpt till! Borde nog ge mig själv en liten eloge också, både jag och den gamla kroppen har jobbat bra!

Bestämde mig för en runda, där jag plockade en massa lingon förra året. Ville se hur det står till med lingontillgången i år. Konstaterade att den är god, om än inte lika extrem som förra året. Så om några veckor så får det blir lite lingonplock, lite sylt, lite lingondricka. Till dess så får man njuta av ljungen. Västergötlands vackra landskapsblomma!


Efter lingonskogen, så tar mossmarkerna vid. 
Jag vet inte hur mycket jag fotat detta hus. Eller vad man ska kalla det. Undrar om det varit en förvaringsplats för torkad torv? 
Även jag kommer ihåg att min far tog upp torv på mossmarken vid maderna hemma i Rångedala. Det användes dels som bränsle i kaminerna och dels som strö till korna.
I mina nuvarande hemtrakter, där finns det gott om mossmarker. Och märken efter torvbrytning. Bl.a. så använde man det till gengas under andra världskriget. Det berättade svärfar.


I år växer kornet på de marker, där det tidigare alltid betat hästar. Så sent som förra året, gick det hästar här, trots att hon som bodde i huset, Karla, var borta. 
Tiderna förändras. Bästa unga paret har nu tagit över huset. Men.... visst saknar jag de vackra djuren...och Karla...
Det händer att jag funderar på vem som kommer att bo i vårt hus, när vi är borta/ har lämnat det. Ett jättebra hus, men med fel läge- vem vill bo här? 


Fritidsbonden, numera pensionären, har haft köttdjur i många år. En liten besättning. Rena familjeídyllen, där pappa, mammor och barn får gå tillsammans. Så borde alla nötkreatur få ha det....


Stenmurar består. Måste ha varit någon av makens förfäder som byggt denna rejäla mur. Den är fortfarande både vacker och ändamålsenlig.


Längs muren växte ett stort bestånd med åkertistel. De violetta blommorna hade lockar till sig mängder av fjärilar. Kunde urskilja fyra olika arter. Påfågelöga dominerade. 


Glädjande nog, så har det funnits mycket insekter denna sommar. Pärlemofjärilarna har varit de vanligaste under flera veckor, men nu tycks de vara på tillbakagång. Det är så tydligt att varje art dominerar under olika tider. 


Tycker mycket om sådana här bilder..... fast den hade varit bättre om fokus kommit på fjärilen och ickefokus på tistlarna....

 
Satt ute, i det väldigt normala svenska sommarvädret en stund. Konstaterade att det finns en del fjärilar här också, men ännu fler humlor. 
Blev "humlebränd" här om dagen, då jag skulle plocka in en bukett blommor. 
Hoppas att humlan klarade sig lika bra som jag! Visst bränns det några minuter, men det är långt ifrån den smärta som ett getingstick ger. Dessutom så svider det över på en kort stund.


Återigen fel fokus... eller inte.  Gott att kunna dra upp en välsmakande och nyttig morot ur odlingarna.


 Jag gläds åt att de små frön som jag stoppade ner i såjord och ställde in i lilla växthuset i april, nu ger riklig blomning.

En glad och god måndagskväll önskar jag alla!


19 kommentarer:

  1. Vilka underbara bilder, även dom som har fokus på fel eller rätt sak. Gillar sådana "missar", de ger bilderna dynamik och spänning tycker jag.

    Sedan tycker jag att om ett ungt par köpte grannens hus så lär det väl finnas intressenter för ert hus också.

    Verkligen kul att ditt knä har återhämtat sig så bra! Det bådar gott inför framtiden:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gula huset har ett mycket bättre läge. I och för sig vid byvägens slut...men med fin utsikt runt omkring.
      Vi bor på ett kalhygge... där plantering snart tar över...

      Radera
  2. Vilken ljuvlig runda och så fina bilder. Jag är så glad för att ditt knä är bättre och du har ju verkligen kämpat på och inte minst med träning. Och det trots att det gjort ont.
    Väldigt roligt att se mer av trakten där du bor. Jag är ju västgöte, men från en annan del, mer mot nordväst, Töreboda/Mariestad. (Pappa föddes i Eriksberg, mellan Falköping och Borås men flyttade så småningom till trakten utanför Falköping)
    Önskar dig fortsatt fina dagar.
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Västergötland är stort...men allt är ju ändå Västergötland Många tror ju att mina trakter hör till Småland... men dit har vi iaf en halvmil. En viktig halvmil...
      Tack för snälla ord... och jag gissar att du vet hur det är att "kämpa på", fast det gör ont. Och sen är det väl så att man vänjer sig vid lite besvär. Kram!

      Radera
  3. Underbara bilder, mums med egna morötter!

    SvaraRadera
  4. Gamla lador eller likande är bra fotomotiv, Så Rångedala är din hemby? Då kanske vi gick i högstadiet ihop om det inte skiljer för många år på oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror att du är 3 år yngre. Så du var nog lite efter. Jag är född 53.
      Tror mig förstå att du är från Dannike... läser mellan rader....🙂🤔

      Radera
  5. Gläds verkligen med dig och knä-förbättringen (ja, det har jag ju skrivit förut)!
    Jag kan säga att det där lilla ruckliga huset hade varit ett självklart fotomotiv för mig/oss.

    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många foton på det huset.... under alla årstider utom snöig vinter. Får ta mig dit om/när det blir snö och ta en bild...

      Radera
  6. Ett annat fokus skadar inte ibland. Kan bli värsta pangbilden.
    Skönt att du kan gå så bra igen!
    Fjärilar är det verkligen gott om nu!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul med alla insekter,eftersom det ansågs vara sådan kris, bara för något år sen.

      Radera
  7. Så skönt att du klarar av promenaderna igen så bra jobbat. Är man van vid att vara i rörelse så blir man tokig om man inte kan det. Väldigt vackra bilder från promenaden!

    Kram och god tisdagskväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack! Jo än finns det mycket att fota. Värre framåt senhösten! Då blir det dött och grått! Kram!

      Radera
  8. Så många fina blommor du har ännu, jag tycker det mesta börjar vissna, kanske inte i trädgårdarna men ute i naturen. Vägrenarna där jag gick idag de var långt ifrån photogenique, absolut ingenting att plocka fram kameran för, fast det gjorde jag ändå, för jag hittade mängder av min barndoms blomster, gulspiran, som jag trodde var utrotad! Och så härligt för dig med kroppen som åter fungerar som den ska.- Min gör det inte, men försöker fortsätta ignorera problemen ett tag till. Än så länge återhämtar jag mig skapligt men promenaderna börjar bli en pina med ryggont, värk i vänster lår och knäveck....låter helknäppt, jag vet.
    Må gott o kram från pörtet (angående fjärilar, vi har mest vita kålfjärilar)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst gör det ont! På mig oxå. Men mindre ont. För det mesta. Gäller att ignorera, som du skriver.
      Sådda blommor blommar som mest nu! De vackra vägrenarnas tid är förbi. Kram!

      Radera
  9. Vilken trevlig promenad - och härliga bilder! Såå skönt att du kan promenera utan problem igen! Håller med - precis så borde alla nötdjur få ha det!
    Ha en fin onsdag!
    Kram

    SvaraRadera
  10. Gäller att ignorera det stela... och glädjas åt framstegen. Tack och ha det fint!Kram!

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas