...lite drygt. Eller åtminstone trettiofem.
För femtiofyra år sedan var jag på bröllop. Mitt första. Jag och farmor var inbjudna till kusinens vigsel och efterföljande fest. Tror att pappa... eller kanske farbror... körde oss. Varför de inte fick inbjudan... ja, det kan man ju undra...
Jag har sannolikt träffat min kusin ett par gånger efter detta. Farmors begravning. 44 år sedan. Kommer inte ihåg något från den. Min fars begravning, 35 år sedan. Kommer inte ihåg mycket därifrån heller, men det var säkert så att vi hälsade på varann då.
För några år sedan fick jag en vänförfrågan på FB, från min kusin. Jag lägger ut en hel del där, och hon har ofta kommenterat. Lite löst har vi skrivit; Vi måste träffas!
Men så är det som det blir, det är annat som prioriteras... och kanske allra mest... "vågar man"? Tänk om man inte har något att säga till varann.
Men äntligen vågade jag... bjöd in M och S på lunch till denna fredag. Lite pirrigt var det allt. Men det gick över, så fort vi sagt hej!
Det är klart att vi hade mycket att prata om. M är åtta år äldre än jag, och antagligen en av de få människor som har minnen av mej som barn. Många minnen blev det...men också en hel annat avhandlat. Förstås!
Så trevliga människor, som man är nära släkt med. Synd att det skulle ta så många år att upptäcka det. Nu får vi se till att träffas med våra respektive bröder, framåt sommaren.
Och sådan tur att jag "tog mod till mej" och bjöd in. Det får jag göra med fler!
Så trevligt att ni träffades! Konstigt att även begravningar kan vara trevligt när man träffar dem man inte träffar så ofta. Det blev promenad i regnkläder, draMaten till mataffären.
SvaraRaderaInomhusdag idag. Inte ofta som det händer!//Anna-Lena
RaderaSå bra att du tog mod till dig och bjöd in. Det är fint att kunna ses ibland, om inte avståndet mellan boendeorterna är för långt. Själv har jag mina kusiner i Finland, och på grund av detta ses vi inte så ofta. Det är långt mellan oss.
SvaraRaderaSommartid är det lättare att få till träffarna, hoppas att det blir av. / Anna-Lena
Vi bor ju bara fyra mil från varann. Så dumt att inte ha sett till att träffas.//Anna-Lena
RaderaÄntligen nåt som FB är bra på eller något man kan ha nytta av att använda FB. Jag tillhör ju "minoriteten" som vågar vägra FB.
SvaraRaderaMen i ditt fall var det ju verkligen lyckat. Det skulle ju bli roligt och kusinen bjöd in dig och din man nästa gång...
Ofta har man nog mer gemensamt med kusiner än man först tror. Min äldsta kusin avled hastigt runt jul 2022. Hon var 8 år äldre än mig men med åren blev vi ju mer jämgamla och hade mer att prata om så att säga.
SvaraRaderaVisst är vi mer jämngamla nu, äncrå jag var 16 och hon 24. Nu är man i samma seniora ålder.//A-L
RaderaNästa gång så ses vi med våra bröder. Och gången därpå kanske vi kan ta med våraxtre betydligt yngre kusiner//Anna-Lena
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHipp hipp hurra, så bra det blev! Friskt vågat hälften vunnit. När jag bodde långt borta så var FB bra att hitta åt folk. Må gott kram.
SvaraRaderaJa, FB är bra. Harmoniskt med alla mina frågor kusiner där. Samt ett antal ungdomskompisar! God kväll! //Anna-Lena
RaderaSå bra att det äntligen blev av😊 nu får ni se till att hålla liv i relationen. God fredagkväll! Eval8
SvaraRaderaAbsolut ! Känner mig så nöjd med mej själv! //Anna-Lena
RaderaSå roligt! Visst kan det kännas lite nervigt när man inte träffats på evigheter, eller kanske aldrig, men jag tycker det brukar gå hur bra som helst! För mig är det jobbiga att försöka få till något i min lilla lya, så jag brukar föredra att första gången träffas på neutral mark, där jag slipper kocka o bara kan koncentrera mig på att umgås. Kram
SvaraRaderaOckså bra att träffas och äta på "lokal". Gillar inte stt lags mat...men ibland så får man ta sig i kragen. Kram//Anna-Lena
RaderaVad roligt att "du kom till skott". Och att det blev så lyckatl Har säkert 20 kusiner här i Sverige ich sex i Norge men har egentligen inte kontakt med några. Men jag hade det som barn då jag bodde i Töreboda, Västergötland och de flesta svenska kusiner bor kvar där. Träffade några i våras då pappas plats invigdes i Töreboda. Och kanske skulle jag ta ett initiativ, Tack för tips.
SvaraRaderaKram och trevlig helg.
Man har ju mycket att prata om, då man har en hel drl gemensamt. Tror att de få släktingar man har, känns viktigare då man blir äldre. Kram//Anna-Lena
RaderaHärligt! Så där är det många gånger. Jag känner igen det. Det finns ett bra ordstäv som jag har tagit till mig. "Den som tar första steget vinner". Det gäller verkligen i sammanhang som dessa. Så fint att läsa . God fortsättning på kusinrelationen! kram
SvaraRaderaÄr nog inte ovanligt! Roligt att det blev av! Kram//Anna-Lena
RaderaSå fint att du kom dig för ... och härligt att det blev ett så bra möte efter alla dessa år! Jag har ingen kontakt alls med mina kusiner ... de jag hade fin kontakt med är alla borta och dem kan jag ibland sakna.
SvaraRaderaHa en fin helg!
Kram
Sa då till varann... nu ska vi använda den tid som är kvar och hålla kontakt! Kram//Anna-Lena
RaderaMen så roligt att du bjöd in kusinen, och så trevligt ni fick! Hon bor också i närheten förstår jag, så kul!
SvaraRaderaJag har en hiskelig massa kusiner som jag nog aldrig har träffat ens, min mamma som var yngst i en syskonskara av 9 barn...har producerat en hel del barn! På min pappas sida är de inte så många, och när ses vi, jo på begravningar...lite trist ju!
Ha en fin lördagkväll!
Har man många, så blir det lite svårt att hålla reda på. Men mina fem, det vet jag ju vilka det är...Fyra mils avstånd.. då kan man ha kontakt. Om man vill! Kram//Anna-Lena
RaderaInnan pandemin försökte jag samla till en kusinträff på min pappas sida. Sände först ut en fråga om intresse finns för vi är ganska spridda i landet. En var intresserad, plus att mina bröder hade kommit "bara" för att det var jag som drog igång det. Jag la ned det innan jag drog igång min "lösa" planering jag hade.
SvaraRaderaMaken och de flesta av hans kusiner, samt en morbror, har hållit liv i kusin -träff varannan år, under en period. Har varit trevligt! Det är väl så att det gäller att få till görsta gången, så tror jag att folk kan tycka det är trevligt att ses.
RaderaMen jag törstar dej, jag hade också lagt ner, med så litet intresse.//Anna-Lena
Så märkligt att bara du och din farmor var bjudna men så blir det ibland även om jag tycker det är konstigt. Barnens nästkusin gifte sig för några år sedan och vår döttrar var bjudna men inte sonen. Ärligt talat så tycker jag inte att man gör så men...
SvaraRaderaSå bra att du tog mod till dig och bjöd din kusin. Nu får det inte dröja tills ni ses nästa gång.
Kram och god söndagskväll!