Anonymitet anmodad

Det sociala spelet förstår jag inte, och har inte gjort på många år.
Min uppfostran gick ut på att vara rak och ärlig och stå för vad jag tycker och för vad jag gör.
Idag är det inte alls OK att tycka, om man inte gör det anonymt. Vissa behöver inte alls stå till svars för sina göranden, andra får ta på sig mycket mer än vad de egentligen är personligt ansvariga för.
Problemet accentuerades när vi skulle skriva på kvalitétsredovisningen på dagens konferens.
En av delarna i redovisningen var att ta upp hur våra utvecklingssamtal fungerar.
Föräldrarna får en enkät att fylla i efter genomfört samtal. Det har inte kommit så många svar på enkäterna. Hur skulle vi då få till en bättre svarsfrekvens?
Ett förslag var att man skulle göra på ett speciellt sätt så att anonymiteten garanterades.
Varför ska man vara anonym när man tycker till om ett utvecklingssamtals genomförande och resultat? Förstår bara inte. Det måste vara mycket enklare om man tycker till som person, och då ges möjlighet att direkt diskutera det man inte är nöjd med. Inte blir man sur om någon tycker till... tvärtom. Däremot blir jag jätteledsen av anonyma tyckanden, där personen inte behöver stå för vad den tycker.
Jag får heller inte tycka i allt på långt när. Om jag skulle tycka att svenskfödda elever tar ett mindre ansvar för sina studier än elever med invandrarbakgrund, så får jag sannolikt en reprimand. För att inte tala om hur det varit om jag tyckt tvärtom.... Om jag tycker att en skolledare behandlar mig illa, så får jag inte säga det högt. Däremot kan jag sätta ett kryss för att det är så i en kommunal, anonym enkät.
Vad är det för signaler som ges? Du behöver inte stå för det du tycker, men du kan tycka vad du vill och det blir behandlat som en sanning och får stor genomslagskraft om du gör det anonymt.
Jag tror att vi är ute på en farlig väg, anomymitet och grupptyckande är OK, men aldrig ett enskilt tyckande.... Hur ska vi då få människor/elever att stå för sina egna - ibland obekväma- åsikter?
För egen del så vågar jag inte tycka så mycket längre, för om jag gör det, så får jag anonyma personer som anger mitt tyckande som icke acceptabelt. Men om jag tyckt anonymt, så hade det varit mer OK, för då hade jag varit anonym.
Tankegången går inte ihop för mej....
För två dagar sedan vågade jag tycka att mina tonåringar var lite väl tröttande. Genom öppna föräldrakontakter, så hade jag igår - och idag - glada, öppna och positiva elever igen. Jag är väldigt glad att de föräldrar som jag har i klassen uppskattar min öppenhet. Eleverna uppskattar det också, och ser att någon bryr sig. Elever och föräldrar är också öppna och raka mot mej. På det sättet har vi kunnat ha fyra jättefina år .... och även om det finns tröttande dagar, så är dom bara tröttande just då. Helhetsbilden blir superbra!
Har just fått Schoolovisionfilmen från Coline på Kulturskolan. den laddas ner på skrivbordet just nu. Sen ska den tillbaka in i cyperspacen och in på Schoolovison2010. Där finns redan många bra bidrag... Skottlands bidrag och Estlands bidrag är superbra. Undrar hur vårt bidrag blev till slut?
I allafall är det en video som alla står bakom... ingen vill gömma sig i anonymitet där inte.
Nå´n bild blev det inte denna regniga dag....ibland får det vara OK det också.