Cache catching camt cykelcirkel

 En så fantastisk helg det blev! Som gjord för att bege sig ut på en liten geocachingrunda. Längesedan sist, tror att det var när jag besökte Inga och Värnamotrakten innan det blev vinter på riktigt, vid trettonhelgen.
C-E skaffade sig en smartphone för ett tag sedan, och nu kunde jag ladda ner c:geo till honom också.
Spännande att se om två mobil-gpser kunde vara eniga om var man skulle leta.
Det var de inte, det var en diskrepans  på mellan fem och tio meter dem emellan ... för det mesta var min gpsapp mest tillförlitlig, men inte alla gånger....

Vi började vår runda vid Björsdamm, nära Tranemo.
Platsen har en intressant historia. Vid Jälmån, mindre än hundra meter från cachegömman, fanns det i början av 1800-talet en kvarn. Mjölnare Sven hade fem barn med sin hustru och väntade sitt sjätte. Han fann sig tvungen att städsla en piga som hjälp till sin hustru. Kärlek uppstod mellan Sven och pigan Maria, och kärleken har inga gränser i vad den kan ta sig till. När det sjätte barnet var fött, så förgiftade Maria sin matmor så att denna dog en smärtsam död.
Mordet blev upptäckt och Maria halshöggs och brändes på bål 1830. Sannolikt den sista kvinnan i våra trakter vars dödsstaff genomfördes. Mannen, Sven fick bara ett par månaders fängelse, men övergav alla sina barn. De fick växa upp i fosterhem, även den lille klene pojken som vid fem veckors ålder blev av med sin mor, lyckades överleva.
Jag gillar verkligen geocaching när man får så många nya insikter.

 Uddebo var nästa anhalt. Väveriet tillverkade fina möbeltyger tills bara för något år sedan. Beklämmande att landsbygden utarmas och arbetstillfällen försvinner. Uddebo är annars ett levande samhälle, många kreativa personer i alla åldrar håller liv i det gamla brukssamhället.

 Fortsättningen på Jälmån heter Assman. Det är populär paddlingsled ... och man kan ta sig ända till Falkenberg....via Assman och Ätran och ett antal kanotlyft.

 Nästa cache hette "A stupid bed". Riktigt vitsigt. Tyvärr var den lite tråkigt placerad och visade inte det den stod för, nämligen platsen där C-Es farfarsfar kom från, Dumsäng. Vi åkte iallafall uppför de långa liderna upp mot den lilla byn, och tror att vi såg den gamla gården där den vida berömde Janne i Moghult växte upp.
Janne gifte sig med Josefina i Moghult och blev känd för sitt affärsmannaskap  - samt sin dåliga klädsel. Janne i Moghult har sin alldeles egen cache här i byn.

 Strömfors bruk var nästa anhalt i cacherundan. Här har man ju också åkt förbi en massa gånger och noterat de stora bygganderna och vattenfallet, men aldrig stannat till.
Nu blev det tillfälle att lära känna bruksområdet lite närmre.
Ägaren till bruket, Nylander, byggde direktörsvillan 1896. Där kunde han gå ut på balkongen och se ut över sina egendomar, ett kraftverk, ett gjuteri coh ett snickeri. Som mest fanns här 55 personer anställda.
Numera ägs den stora villan av en tysk familj.

 Kraftverket är fortfarande i bruk, och producerar lokal energi.

 Även Strömsfors har varit en stor och levande ort utmed Assman. Det har bl.a. funnits ett hotell här. Strömsfors kapell är också ett känt landmärke.

 Hade lagt in något som hette "With love from Denmark" i mobil-gpsminnet. Det blev dagens träningspass, det var en ganska ordentlig skogsbacke man skulle ta sig uppför.
Grodan tyckte också att det var ett fantastisk väder och var ute och solade sig lite försiktigt.
Pussade inte på den, jag är för gammal för att få mig en prins.... jag får nöja mig med den gamle vanlige prinsen...han duger gott! Speciellt när han gärna åker med på cacherunda :))

 Åkte över Ambjörnarp hem, där har jag redan hittat de cacher som finns.... men här, alldeles utanför Tranemo, så fanns det en ny.... en cache som ville visa på detta häftiga troll. Som jag tidigare aldrig lagt ärke till, trots att det händer att man passerar nån gång emellanåt.
Sju lättfunna cacher blev det... i dag var det nästan för lätt.
En lagom runda .....och flera nya vyer.

Efter lunch bestämde jag mig för att testa rygg + cykel på den ganska kuperade, dryga milen långa rundan Remmabo, Spolabo, Amnabo, Gumpebo. Funkade riktigt bra ... är tillbaka som det kändes i ryggen för fem-tio år sedan. Det känns, men det går bra att återställa genom att gå uppför någon backe här och där. Förbi den ena spinningledarens hus kunde jag inte med att gå, nej, där trampade jag på i den långa sega backen så att jag kände mer mjölksyra än jag någonsin känner på spinningpassen. Det kostar på att trampa upp hundra kilo tant i en lång backe. Utsikten på toppen av Spolabobacken är den bästa i trakten.  Kunde konstatera att snön ligger kvar på Isaberg....

Funderade på det här med urbaniseringen under det att jag trampade förbi bronsåldersröset vid Gumpebo. Numera synlig efter avverkning av alla skymmande träd. Det är inte klokt med alla nedläggningar som sker, såväl privat som kommunalt. Folkvalda politiker och kapitalmakthavare ser till att samhälle efter samhälle blir utarmat.....Är våra nu levande småsamhällen på väg att gå samma öde till mötes som Uddebo och Strömsfors... det blir mest en massa tomma byggnader/hus kvar?

Funderade på om man skulle bilda ett landsbygdsparti. För det är ju ingen av de partier som ev. säger sig värna om landsbygden som visar sig göra det, iallafall inte när det är mitt emellan två val.....  Men å andra sidan...snart finns det ju inga landsbygdsbor kvar.... vem ska då stödja ett sånt parti?

En fantastisk helg blev det iallafall ... helt och hållet tillbringat ute på riktiga landet!