Pinande photo promenad

Det var efter moget övervägande som jag begav mig ut i eftermiddags. Jag hade bestämt mig för att snöstrejka och stanna inne, men så kom jag på att det knappast var någon vinnande koncept, det där med negativt tänk. Jag behövde röra lite på fläsket ... och så var det ett tag sedan jag var ute på photo promenad.

Det här fordonet är inte så vanligt på våra breddgrader- men kanske får man vänja sig. Det var de vildsvinsvårdande jägarna på grannmarken som var ute med mat till grisarna.

Förmiddagen tillbringade jag med att slå in paket. Små fina julklappar. När jag fyllde femtio - för sju år sedan- så fick jag en adventskalender i form av en trägran av döttrarna. Till granen hörde en korg med presenter. Jag öppnade en lucka varje dag och där låg en lapp med en hint om vilken paket som skulle öppnas. Jätteroligt!

Har återanvänt den här granen många gånger genom att låta mina elever få ha lika kul som jag hade 2003. Fast det blir ju bara ett paket per elev, förstås. Köpte en laddning julfigurer i Ullared och det är de som nu ligger prydligt inslagna i Ullaredspapper och väntar på förflyttning till mitt klassrum.

När jag gått en km, så hördes ett skriande skränande ovanifrån. Det var ett antal svanar som sökte öppet vatten. Förstod att de var upprörda när deras tidigare boplats blivit ett hårt och halt golv.

Vännen Michael utanför Edinburgh i Skottland skrev på FB att det snöade och var kallt även där. Han hade aldrig i sitt 44 -åriga liv varit med om ett så tidigt snöfall. Mestadels faller det ingen snö alls så nära kusten. Nu var det traikkaos och diskussion om att stänga skolorna på måndag. Tänk så olikt det kan vara, trots att vi bor på nästan samma breddgrad.

Idag fick jag tillfälle att skriva en elevbedömning på det gamla vanliga viset. På det sätt som jag alltid skrivit om mina elever - fast bara en gång om året. Upptäckte att det blev ett helt annorlunda och mycket mer talande omdöme än de man numera ska skriva. Idag handlar det ju bara om kunskap - i mina gamla omdömen i löpande text så fick man med både kunskap och de sociala - det blev mycket mer heltäckande och framför allt så blev det till en helhet.

Vid stallet vände jag näsan från söder till norr, och det var skillnad. Smånålar stack i ansiktet under det att gick över de öppna gärdena-åt "fel" håll.

Precis som katterna, så blev jag ( det händer alltid) kissnödig i kylan. Trots långkalsonger och ylletröja. Var tvungen att uppsöka den gamla vanliga platsen bakom svågerns uthus.

Varvid tanken gick till gårdagen då vi på svensklektionen jobbade med ordet "vatten".

- Kasta vatten, vet ni vad det är? undrade jag.

- Kasta snöboll!

- Spola vatten!

- Nä, men jag vet att alla har gjort det idag. På morgonen ..... när ni gick upp.

Så småningom kom man fram till rätt svar. Två pojkar ansåg att jag hade fel, för de hade inte alls kissat idag. Jag blev storligen förvånad. Va- finns det folk som inte kastat sitt morgonvatten när klockan börjar närma sig tio på förmiddagen????

Den blå timmen inföll mellan halv fyra och fyra. Jodå, det var vackert därute absolut. Det var skönt att röra på sig och så här efteråt så känner man sig bara lite rosig i kinderna. Men jag är glad att vi inte fått den mängd snö som kommit i Mullsjö. 73 cm-det är otroligt mycket.

Utan blixt i den blå timmen blev bilden lite suddig. C-E satte upp vår lilla lagoma utebelysning i tujan på förmiddagen. I morrn är det första advent. Aldrig har väl julkänslan varit större så här fyra veckor före den stora högtiden. Det känns som det bara är skinkdoften som fattas.