torsdag 8 mars 2012

Damernas dag

Lite tokigt med en damernas dag... om man betänker att det skulle innebära att alla 365 andra dagar detta år skulle vara herrarnas.
Kommer direkt att tänka på den tid då man var ung och var ute på dans... då var det tre damernas och resten herrarnas. Ganska behagligt för damerna ... de behövde inte ge sig ut på jakt, med risk att få nobben. Under de år som jag var ute på dans någon enstaka gång per år, så förändrades detta .. det blev demokratisk dans... och jag tyckte det var hemskt ... jag vågade mig inte på villkors vis bjuda upp nå´n, varken känd eller okänd.

Jag är nog en ganska gammalmodig tant, vad det gäller genustänk. Även om jag aldrig skulle erkänna detta. MEN ... säger nå´n präst... tänker jag man, säger någon lokalvårdare... tänker jag kvinna, säger någon läkare.... tänker jag man, säger någon kurator ..... tänker jag kvinna.

Sen tycker jag inte alls det är OK men ojämställdheten.Att över nittio procent av alla chefsposter innehas av män, att kvinnor har en inkomst på ca 75% av männens.... MEN jämställdheten har ändå kommit långt ... och ibland vad det gäller lagstiftning ( jag tänker föräldraledighet ) för långt.

Tror att hushållsarbetet är tämligen jämställt numera. När jag var barn var det otänkbart att min far skulle göra något vad det gäller hushållsarbete, jag undrar om han ens kunde sätta på kaffepannan själv. Däremot tror jag inte att vab-dagarna ännu är så jämställda som de borde vara. Ser att de unga lärarna som också är mammor är mycket hemma från jobbet. Trots att vi har ett jobb som det är rätt besvärligt att vara borta från med kort/inget varsel.

Många pappor är dock hemma och tar ut föräldraledigt under längre period. Positivt. C-E var en föregångare i det fallet. 1980 var han ledig i tre månader för att ta hand om sin dotter, som inte var halvårsgammal när han började ta ut sin ledighet. Men det gick bra med bröstmjölk via flaska. Däremot tyckte hans arbetsgivare att det bara var nys och han fick betala sin föredömlighet i lägre lönepåslag....
När nästa dotter kom, så var han ledig en dag i veckan under dotterns andra år. Det var flera pappor som gjorde som han, just vid denna tid då männen började göra intåg i kvinnornas värld.
Tvärtom är mera sällsynt, det är färre kvinnor som ger sig in/ges tillträde till mansvärlden. Känner en tjej som utbildade sig till snickare för några år sedan. Nå´t jobb har hon aldrig fått inom en sektorn.


På min förra skola hade vi ett härlig trio män - rektorn, vaktmästaren och slöjdläraren. Under ett ett antal års internationella kvinnodagar, så blev alla vi damer uppvaktade med var sin bukett tulpaner. Synnerligen uppskattat, och jag tror att givarna kände sig lika glada som mottagarna.

En sådan här dag så frågas det i media efter kvinnor som folk beundrar och ser som föredömen. Många svara "Mamma". Jag funderade just på om jag också skulle svara så, men kom fram till svaret nej.... även om hon gjorde en del modiga saker som att ta körkort efter 50, att börja jobba i hemvården efter 55 och att  ge sig ut och börja ett nytt spännande liv efter min fars bortgång.
Vem beundrar jag då? Jo, mina döttrar. Även om livet inte alltid varit enkelt, så har de utvecklats till synnerligen goda yrkeskvinnor och till goda föredömen i sitt sätt att vara. Bloggkompisen Bodil är också ett föredöme. Hon sadlade om till lärare mitt i livet, är synnerligen engagerad i allt vad det gäller skola - och kyrka-och jakt - och fortsätter att utbilda sig och är sannolikt snart en god skolledare. Flera av mina grannar och flera av mina kollegor har tagit steget att våga utbilda sig till lärare efter att ha jobbat länge i ett annat yrke. Det är beundransvärt.
Internationellt ..... ? Angela Merkel tycks vara en god ledare och en kvinna som kan och vågar. Och trots att jag har allergi mot kungligheter, så måste jag tillstå att Viktoria är ett föredöme. Hon vågade ta en vanlig kille till sin make, och hon tycks vara ganska jordnära trots sitt ursprung.

Skulle säkert kunna fortsätta att räkna upp många beundransvärda, föredömliga kvinnor/tjejer. Killar också för den delen.

På damernas dag vill jag ändå säga att jag tycker att det är viktigt att alla blir sedda som den hon eller han är - och värderade som människa... inte som man eller kvinna. Vision eller verklighet? Kanske vi ska en speciell dag som är mannens också, så kan vi ju dela på alla de andra dagarna.

6 kommentarer:

  1. Delar gärna på alla dagarna. Behöver ingen egen kvinnodag. Visst har det hänt mycket sedan våra föräldrars tid. Men det är inte alla unga familjer som är jämställda. Ibland tror jag att det beror på att kvinnorna inte låter mannen få göra sin del. Oftast därför att det då inte blir gjort på "rätt" sätt. Men jag skickar gärna både kramar och tulpaner till kvinnorna i världen. Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  2. Svar; Visst kan vi använda dem i faddergrupperna någon gång. Tänker du dig något särskilt då?

    SvaraRadera
  3. Sitter och virkar i soffan samtidigt som sambon dukar av efter kvällsmaten och förbereder mat till i morgon. Det kallar jag jämställdhet ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker jag är synnerligen föredömligt!

      Radera
  4. Svar igen; Tyvärr har jag bara en uppsättning av min dockor. Men när ettorna har lärt sig tiokompisarna, eller i alla fall hört begreppet, kan man använda sig av en vanlig kortlek. Memoryspel kanske kunde vara något?

    SvaraRadera
  5. Svar; Det skulle fungera jättebra. Jag kommer dock inte att introducera dessa dockor förrän efter påsklovet. Kanske kan femmorna "hitta på" lite tiokompisproblem tills dess? Så kan vi använda dem samtidigt som vi använder kortlekarna.

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas