måndag 29 mars 2021

Skrämmande


 Tycker att bilden passar bra till rubriken. 

Gick en runda som jag inte gått på ett par månader, och fick syn på denna sophög.  Tydligen någon som byggt om ett rum och som slängt inredning och golv/väggmaterial  en bit från skogsvägen, På en plats som inte riktigt kan skönjas från byvägen.  Funderade på vad som är tänkt ska hända med bråten. Elda? Skräphögen ligger ju alldeles bredvid en tall, och delar av trädkronan skulle bli ordentligt svedd om man eldade här. "Tänkte inte på det", kanske man (inte) tänkte... 

Jag blev lite förbaskad då jag såg skräpet och tänkte att det är skrämmande att någon kör ut sina förbrukade ägodelar i skogen, istället för att kära det till återvinningscentralen.


Blir lite fler bilder från dagens runda. Sådana bra idéer man får när man traskar på i en och en halv timme. Och så mycket man hinner tänka.

Apropå rubriken så hann jag tänka tankar om den sliskige gubbsjuke Lambertz. Inte för jag vet vad han hade i min hjärna att göra, men plötsligt var han där. Skrämmande att en person i offentlig ställning, i ansvarsställning, ska förstöra en ( fler) människors liv och sen se sig själv som ett offer. Ett offer som dessutom skulle vara värderad till en miljon kronor.  Jag har inte ord för vad jag tycker om en sådan männniska.


L-ledarens ( kan inte ett så svårt namn) utspel anser jag också vara skrämmande. Offra sina ideal för att komma i maktställning ( fast det gör hon ju knappast, med tanke på partiets storlek). Kanske jag trampar någon av er på tårna, men för mig är det skrämmande att så många människor röstar på SD, och framförallt att de partier som man tyckt haft hyfsade ideal ( utan att för den del vara ideala för mig i allt) ska bonda med ett parti som t.ex. inte kan se alla människors lika värde. 
Allra mest skrämmande är dock den lilla otäcka  Busch, som ska vara företrädare för ett parti med kristen förankring. Nog för att jag träffat på ett antal elaka, intrigerande och trångsynta bekännande kristna, men den som är ledare för partiet som bekänner sig den kristna religionen den borde ju 
förhålla sig till den grundläggande kristna värdegrunden, den att alla är lika inför Gud....


Första vitsippan träffade jag på, under det att jag stannade till för att fotografera tranor och...



... en ännu ej  bebodd fågelholk.

Vad jag egentligen tänkt ta upp den offentliga dagboken, det är två olika personliga saker som skrämmer mig.

Minnet på den här tanten är stort sett ganska bra, MEN jag glömmer NAMN! Namn på personer jag är bekant med, namn på kända personer, namn på blommor och fåglar, titlar på böcker och filmer. Det skrämmer mig! Understundom är det alldeles blankt i huvudet då jag ska komma på vad någon heter- eller vad en bok heter - eller som senast, namnet på ett digitalt pedagogiskt hjälpmedel. 

Maken kommer ihåg namn mycket bättre, men han har dålig koll på nutiden- vad som ska hända och när det ska hända. Lite skrämmande med en glömskan också!


Alla prylar och pinaler och allt annat om är samlat i huset, det är också skrämmande. Tänker ofta på allt som döttrarna måste ta tag i och ta hand, om när vi är borta. Det tar ju veckor att röja i allt. Och ändå är vi inga samlare på något, det har samlat sig en massa ändå. Helst skulle jag vilja flytta till något mindre medans tid är, och samtidigt röja, när man ännu orkar. Tyvärr vill inte den andra personen som bor i huset lyssna på den tanken. Lite skrämmande det också!  Men inställningen kanske kan ändras.


Har läst den omskrivna boken. Tyckte om den! Framförallt tyckte jag om miljöbeskrivningarna och de bilder av djur och natur, som de gav.
Skrämmande var också skildringen om hur ett samhälle kan stöta ut och i det närmaste trakassera den som är lite annorlunda och inte har kommit med i en social gemenskap.
Allra mest skrämmande var några av männens beteende, våldsbenägenhet och kvinnosyn.

Det finns många bra böcker, detta är absolut en av dem. Gillade också att den var lätt att läsa, att den hade ett enkelt och följsamt språk. 



22 kommentarer:

  1. Oj så mycket igenkänning för mig i det här inlägget.

    Jag blir inte lätt arg men när jag ser den där skräphögen så blir jag VÄLDIGT irriterad (milt uttryckt).
    När ens egna föräldrar dör och man själv ska röja i allt det gamla som de sparat på sig genom livet - då föds verkligen tankarna om att börja döstäda (som de kallar det) i GOD tid. Inte vill man att barnen skall gå igenom samma sak.
    Å så det där med att flytta till något mindre i rätt tid! För de flesta blir det inte bli av, och vips så orkar man inte ta tag i det.
    Just tiden mellan att orka och sedan "plötsligt" inte göra det längre känns så kort ibland, i alla fall när man tittar på de närstående
    Tänker/känner exakt som du när det gäller minnet - jag som hade så lätt för namn tidigare. Å jag är ju "bara" 63. ;)
    Tack för bokrecension.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är ju fyra år äldre. Det blir bara värre och sämre med namnen. Så du kan ana vad som väntar.
      Ibland tänker jag att jag ska ta ett rum i taget och sortera bort allt onödigt. Köra iväg till soptipp och återbruk. Det är ju så Lite som man egentligen behöver !
      Ja, boken är läsvärd !

      Radera
  2. Det var inte så lite som skrämmer dig...
    Hur man bra kan dumpa allt skräp mitt i naturen gör mig bara förbannad. Å vem tar hand om skrothögen nu...

    En så fin bild på tranorna, det var åtminstone nåt positivt:-) Boken gillade jag inte, men jag är ju tyvärr insnöad på deckare så den var inte riktigt min genre.

    Det där med att inte komma ihåg namn eller andra saker - ja, jag brukar skoja om det och kalla det för "Alzheimer Light", men jag vet väldigt väl, att jag inte borde skämta om det...

    Det där med att flytta medan man fortfarande orkar, ja, det är också en sak som slagit mig, men som jag inte tagit itu med - heller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detcär väl så...med flytten. Boken var ju lite deckargåta också. Bland annat. Vill gärna ha variation på läsandet. Fast relativt lättläst.
      Tack för positiv tranrespons!

      Radera
  3. Var ska jag börja? Med möbeldumpningen! Det ska baske mig vara straffbart! Fanns där inget om var såpass personligt att man kunde ringa in vem som slängt allt? Jag skulle polisanmäla om jag var du! Bara för att du kan.
    Jag läste boken på engelska och var helt i berättelsens våld medan jag läste. Precis som du sa, alla miljöbeskrivningar, bara de gör att jag hoppas på en filmatisering. Fast, man brukar bli besviken...
    Att glömma namn gör jag också, fast jag minns efter en stund, en stund försent...Oftast är då tillfället redan förbi. Vet du vad jag gör? Jag känner ju inte alla 600 i byn men eftersom jag för många herrans år sedan jobbade här på kassaservice och postkontoret så lärde jag mig namnen på de allra flesta. När jag nu är ute o promenerar o möter andra, ja då säger man hej förstås, men sen letar jag efter personens namn i min hjärnas arkiv. Ofta är det helt tomt en stund för att sedan plötsligt klarna. Tror det är bra träning, liksom korsordslösning. Men skrämmande är det, håller helt med.
    Oavsett vilket parti man tillhör verkar det som om mammon och makt styr. När man uppnått en viss position så tror man sig uppflyttad i ett ligasystem. Och där man hamnar har man rätt att bete sig lite hur som helst, för det har man förtjänat för att man har varit så himla smart...jaa, skrämmande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så att namnen kommer efter ett tag.Men alldeles för sent!
      Ska bli intressant att se vad som händer med skräphögen.
      Den kan ju inte bara ligga där!

      Radera
  4. Jag gillar inte städdumpningen i skogen. Inte heller de partier du nämner. Inte heller att det är så svårt att komma på saker som man VET att man kan.
    Men jag gillar tranorna, vitsippan, vedhögarna och boken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag gillar din kommentar.Vitsippan var en klar bonus, den bara fanns där.

      Radera
  5. Jag kan bara hålla med dig om att det är skrämmande. Hur kan man bara dumpa saker så ute i naturen? Riktigt dålig stil måste jag säga.
    När det gäller Lambertz så tycker jag att han är en riktigt obehaglig och patetisk person. Stå och mer eller mindre skryta om sitt kladdande i direktsänd TV. Fy sjutton! Det var verkligen en tavla av media att ge honom den uppmärksamheten.
    Själv tyckte jag också mycket om boken och visst är det skrämmande hur vissa barn kan leva.
    Så politiker ja, de verkar helt strunta i vad de stör för bara för att hamna i regeringsställning. Det innebär att egentligen vet man inte vem man röstar på...

    Kram

    SvaraRadera
  6. Man fick sig en tankeställare av boken. Hur man själv beter sig ibland också.
    Önskar att politiken vore enklare, att man kunde samarbeta utan att tänka på gamla förlegade blockgränser.
    Kram!

    SvaraRadera
  7. Visst är det skönt att ge sig ut och jag instämmer helt att tankarna kommer och går och man kan sortera dem. I alla fall om man går ensam- Tack för rundan. Men visst är det bedrövligt med folk som slänger ut saker i naturen. Vad gäller Lambertz så är det värre än illa. Och att SVT sänder denna presskonferens. Riktigt illa det också.
    Har också haft en hel funderingar på detta med SD och det är ju många tidigare socialdemokrater som anslutit sig och det är ju ett valbart parti. Med tanke på deras storlek så är många missnöjda som det är nu. Jag gillar dem inte men de är ändå valda i riksdagsvalet. Man måste nog fråga sig varför-
    Vi bor inte så stort men har börjat röja. Vill inte lämna allt till döttrarna och vad är viktigt för oss att ha kvar och vad använder vi. Men röjningen går framåt.
    Boken tyckte jag också mycket om och på olika sätt.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så smart att börja röja!
      Det där med SD är inte lätt. Eftersom nästan 20 % röstar på de så är det ju egentligen fel att ignorera dem. Men man behöver ju inte liera sig med dem.
      Kram!

      Radera
  8. riktigt riktigt dåligt att slänga skräp så, vi får lämna på Återvinning gratis i Göteborg, när man ändå har bilen lastad, varför fortsätter man inte köra...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade kanske traktorn. Eller fyrhjulingen. Två mil till återvinning är långt. Men visst skulle man kört dit!

      Radera
  9. Förstår din ilska när du fick se skräphögen i naturen. Här har det blivit det normala tyvärr. Skräphögar överallt som slängs i princip dagligen. Jag ringer kommunen så fort jag ser en och anmäler och då åker dom dit och röjer upp. Här om dagen så tog dom en skräpdumpare på bar gärning, jättebra men tyvärr åker dom dit alldeles för sällan.
    Tack för recensionen. Roligt att du tyckte om den, då sätter jag upp den på min "att-läsa-lista".

    Kram och fin tisdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är ju inte klokt så folk tänker. Det finns ju återvinningsstationer! Kram!

      Radera
  10. Jag har tyvärr råkat ut för samma sak som du. Fattar inte hur man kan göra sig besvär med att som inne i "min" skog köra på smala stigar en bra bit för att tippa skiten, när det är betydligt bättre vägar till återvinningen ...och det är gratis. Ha det bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan undra hur det ser ut i folks hjärnkontor!

      Radera
  11. Så skräpigt det ser ut där, undrar hur folk tänker, eller om de inte tänker alls. Någon annan får ta hand om detta, inte klokt.
    Ja, det var många olika skrämmande saker du tar upp i dag och jag håller med dig om de flesta saker och en del är jag för dåligt insatt i för att kunna bedöma rätt.
    Jag tycker att vårt samhälle har blivit så märkligt på de senaste åren och jag kan många gånger undra var det ska sluta.
    Dubbelt så viktig är det nu att vi visar våra barn vad som är rätt och fel och att man måste tänka på sina medvandrare här på jorden. Barnen är ju vår framtid.
    Trevlig tisdag.
    Kram!

    SvaraRadera
  12. Gillar låten med Dotter "Little Tot". De små barnen ska inte ta efter vårt sätt att leva! Bästa budskapet. Kram!

    SvaraRadera
  13. Den boken skulle jag också vilja läsa! Har den på min "att-läsa-lista". Önskar er en skön påskledighet. Kram Emma

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas