Doften av syren är himmelsk, när man vistas på de gamla sommastugeområdena på Östra Stranden. Där finns jättebuskar, både vad det gäller höjd och bredd, av ljuslila, mörklila och vit syren. Alla sprider de samma underbara doft. Fast jag gick där och funderade på om den skulle vara lika underbar, om man tvingades ha den kring sig dag och natt. Den var så stark, så den nästan var berusande...
För 32 år sedan köpte Cs far tillsammans med sina barn en gammal, gammal stuga på det stora fridtidsområdet, söder om Halmstad. Jag tror att stugan betingade ett pris på 70 000 kr. Senare fick man friköpa tomten för 40 000 kr. Idag skulle vi kunna få en halv miljon för det fallfärdiga huset ... antagligen lika mycket som vi skulle få för vårt 30 år gamla hus, här ute i skogsbygden. Konstiga värden, jag tycker att det är konstigt att så många vill betala så mycket för att bo på västkusten några sommarmånader. Speciellt när tomterna ligger så tätt, som på delar av Ö Stranden, så att man närtan har grannen i knät.
Visst har vi haft många fina väderdagar vid den lilla stugan, men det har varit minst lika många gånger då man frusit eller att det regnat så mycket så att man snabbt vänt hemåt igen. För att sitta i en stuga vid kusten, när det regnar och är kallt, det har jag aldrig förstått nöjet med.
Stugan har berett oss en hel del glädje under årens lopp. Under många år, så var det en samlingspunkt för Cs föräldrar och barn, barnbarn. Så småningom blev det för trångt när alla skulle trängas på 40 kvadratmeter, och jag förslog att vi skulle ha en vecka var. Så nu har vi stugan var tredje vecka. Denna veckan var inte vår, men vi visste att veckans stuginnehavare hade annat för sig, så vi beslöt oss åka ner över dagen. Och det behövdes sannerligen, gräset var ett par dm högt och hade börjat blomma. Runt hela huset fanns det fullt med skelört, men den giftiga växten är väldigt vacker när den blommar, så den fick stå kvar.
På stranden var det rörelse. Många passade på att promenera utefter den långsträckta stranden. Härligt att för en stund känna doften av hav, tång och salt.
Vi åkte hemåt vid fyratiden, det hade börjat mulna, och C ville hem och se på göteborgsderbyt i fotboll på tv. När vi följt Nissan hemåt och sett den frodiga, omväxlande grönskan och alla vackra vyer där vatten och olika gröna nyanser möts, så kände jag att jag är en riktigt insjömänniska. Visst är det härligt att ha möjlighet att åka till havet några gånger per sommar, men min drömsommarstuga, den ligger faktiskt vid en insjö. Allra helst skulle jag vilja ha den vid Lagmanshagasjön, som ligger en dryg halvtimmas cykelväg härifrån. Det är nog den vackraste plats jag vet, trots att den knappt är känd för sina täta syrenbestånd. Men där är så gudomligt vackert. Måste nog kolla om ryggen håller för en cykeltur sjön runt, under långhelgen....
En annan favoritplats är badplatsen vid Gusjön, med utsikt över Isaberg. Där är vattnet alltid kyligt, perfekt för bad under varma högsommardagar....
Nej, till kusten flyttar jag inte när jag blir pensionär ... men vi behåller väl den gamla stugan, så länge den håller ihop. Även om jag, ärligt talat, inte skulle sakna den mer än just nu i syrendoftstid...
Det låter som du haft en härlig dag med syrendoft och miljöbyte.
SvaraRaderaJag håller nog med dig om insjön, den vill jag inte vara utan. Nu kom vi upp från vår lilla vik vid vår lilla sjö. Vi intog kvällsmaten nere på bryggan och sedan använde vi bastuvagnen som en värmestuga med mycket levande ljus. Härligt att sitta där och bara vara. Så insjön byter jag inte bort, möjligtvis gör jag som du, har både ock =)
Ha de gott på klämdagen, det ska jag ha/ Bodil
Ps. ja det är högstadiebarnen 6-9 som gör barkbåtar.
Vi tycker rätt lika i mycket. Jag föredrar också insjöar. Är inte uppvuxen vid någon sjö, men vi har en sjö där jag bor nu. Ingen badsjö men bra för fiske, kanoting och skridskoåkning. Badar gör jag 7-8 km söderut i Bolmen.
SvaraRaderaMakens släkt har en stuga i Halland. Förstod aldrig varför de ville har två stora trädgårdar att sköta om. I veckan hemma och vid stugan på helgerna. De var ju aldrig lediga. Svägerskan har fortfarande stugan så vi kan låna den några dagar om vi vill. Det tycker jag är lagom. Jag behöver inte åka bort för att koppla av. Det gör jag bäst här hemma. Jag tror att vi är olika på det området. Tycker lite synd om de som inte kan koppla av hemma.
Bara att konstatera - fantastiskt att trillingsjälar kan mötas på bloggen.
SvaraRadera