Konst, knuttar, kändis = kurage?

Äntligen blev det av att titta in i konstnärsgruppens lokaler i Tranemo, när jag för en gångs skull råkade befinna sig i centralorten på lördagsförmiddagen. Imponerande lokaler, imponerande att en så liten ort kan ha nya utställningar varje månad. Däremot blev jag inte så imponerad av den konst som idag behängde väggarna, det var till stor del icke föreställande konst. Jag tycker att sådan konst är svår att förstå...
Iallafall så blev jag inspirerad, och letade fram färg och akvarellblock från döttrarnas lämningar.
- Det kan väl inte vara något att måla ickeförställande eller halvkladd, tänkte jag. Men det var det!
Men jag tänker skriva ut en av mina målningar i färg till veckans bildlektion och låta eleverna analysera bilden. Säga att det är en kändis som målat - och då ljuger jag ju inte. Jag är ju kändis för dem.... Förhoppningsvis vågar de också kladda fram något, som säkert blir jättebra, när jag sätter fram akvarellfärgerna..... Ska bli väldigt kul att höra tolkningarna av bilden med fyra färgställningar....

Närmare hundra motorcyklar brummade förbi, när jag tog långpromenad och gick en bit längs länsvägen med fyrsiffrig beteckning. Vad det gäller att köra/åka MC så handlar det också om att våga - och det gör varken jag eller C. Åkte en gång med min bror på hans lätta MC, och skrek mej hes av förskräckelse, bara han överskred normal cykelhastighet med sitt vidunder. Fyra hjul känns säkrare för mig, eller trampcykeln, som jag ju har kontroll över sen barnsben.

Byns mest kända person var hemma på besök. Jag träffade honom, fotograferades alla underbara växter som blommade i hans mammas trädgård. Jag tror inte M blir arg, för att jag hänger ut honom lite här.... för när jag gläds åt hans framgångar i TV, film och på scen, så blir jag samtidigt betänksam över hur dagens kontrollskola/samhälle kan påverka ett barn som idag är som M var... Han och skolämnena kom inte riktigt överens. M var konstnär, komiker och retoriker när han var barn. Och det räcker ju inte för att bli godkänd idag.....
För M har kurage, självkänsla, positiv livssyn, konstlinje och folkhögskola tagit honom in i Sveriges kändisvärld.
Och då tänker jag: Hur mycket av självkänsla och positivitet tas bort när man får veta att man som elev inte nått "målen" - och detta redan i tredje klass.... Jag tycker att skolans uppnåendemål i basämnena är jättebra, men det finns de som inte klarar dem.... och då måste vi som pedagoger möta dem där de är och försöka vara lyhörda för deras kvalitéer och hjälpa dem till självkänsla och framgång inom detta..... utan att ens andas något om "inte godkänd".....
Förhoppningsvis kommer snart nya betygsbenämningar - när jag själv gick i skolan och hade tvåa i fysik, gympa och slöjd, så såg jag aldrig det som om jag inte var godkänd, det skulle jag inte ens ha gjort om jag hade haft etta. Jag bara konstaterade att jag inte var så bra och/eller så intresserad av ämnena och att den låga siffran skulle dra ner medelbetyget ... men det hade inget med godkänd eller inte godkänd att göra! Det var ett mycket mer sympatiskt och självkänslebefrämjande synsätt.

Idag blir det en "film" i superenkla Photo Story ... som dessutom ser så proffsigt ut när man visar resultatet!