Möjligheter

Kollade https://ankisbildblogg.wordpress.com/ och blev så imponerad. Vilka bilder! I dessa tider. Jag hittar inte mycket att ta bilder på, trots att jag känner mig som en van fotograf. Sommaren erbjuder hur mycket motiv som helst, men senhöst/vintermotiven... nej, de är svåra att hitta. Blir åtminstone väldigt enahanda genom mina begränsade fotoögon.
Får bli en bild på trädgårdsårets sista blomma.
Eller vänta! De här skönheterna, de har ju precis börjat blomma.

Man glömmer dem så lätt, ändå är de de mest fascinerande av alla trädgårdens växter.
Julrosen.
De tre plantorna har just slagit ut sina första knoppar, och flertalet väntar på att veckla ut sina kronblad.
Otroligt egentligen, att välja att sätta blom i mörker och  kyla.
Visar också på att det finns möjligheter att anpassa sig till tristväder i november-december.

Den vita blommar håller hov ända in i vår,  då den fram i april övergår i en rosa nyans och, under goda förutsättningar sätter frön.
Om det blir 10 - 20 grader kallt, ja, då tycks den gå in i ett viloläge, blir lite frostnaggad i kanterna, men fortsätter sin blomning, då det blir milt igen.

Funkar också som glädjegörande snittblomma vintertid, håller sig länge i sin lilla låga vas.

Snötäckta fröställningar är också fina, om man bara ger sig tid att se dem.  Oftast skyndar man förbi det bruna, fula ( fast brunt är faktiskt en av mina favoritfärger) utan att se vilka möjligheter till vackerhet som  faktiskt ges.

Snön föll under natten och lade ett tunt täcke snökristaller över ljungen, också det en tacksam växt som ger möjlighet att ge liv till trädgården under hela hösten.

Ursäkta, trogna trädgårdsvänner att jag glömde er, då jag ansåg att den snabbt vissnande höstastern är trädgårdsårets sista blomma.

Inomhus börjar många växter  se trötta och rangliga ut, nu när den mörka delen av dygnet är betydligt längre än den ljusa.
Men då är det novemberkaktusens och julkaktusens tid.

En märkligt konstruerad blomma,  färgrik som få, ger oss möjlighet att uppleva blomsterglädje i mängd.
Och mellan blomningsperioderna, så återgår den till att bli en dammsamlare....

Gårdagen gav möjlighet till  roligheter. Beställde biljetterna till "Spelman i taket" på Spira i Jönköping redan i våras.
Det visade sig att det var premiären som vi köpt biljetter till. Det gav de tre skönheterna och odjuret möjlighet att få ett glas premiärdricka ( äppelmust från Rudenholms) och bli premiärfotade.
Man är ju aldrig/sällan nöjd med sig själv på bild. Dotter, svägerska och makens systerdotter ser ju jättebra ut... som de brukar... och ve och fasa, jag ska inte försöka mig på ett stort leende,  det blir  rent skärckinjagande.
Men ändå, bilden ger mig en viss möjlighet att förstå, varför en del människor tycks vara rädda för mig, tycks ogilla mig.... Så kan det vara.
Tyvärr fick man inte ta bilder på föreställningen. Vilket också kan förstås. Ingen höjdare med blixtrande i salongen.
Jag tyckte att det var en bra tolkning av "Spelman på taket", med såväl allvar som humor... och vacker sång och dans.  Dessutom gillade jag den superenkla scenografin, en scenografi som bestod av fem , kanske sex, breda bjälkar som sänktes och höjdes och vinklades på olika sätt.
Kula att komma ut på teater, och få en möjlighet att både vara lite social och få en upplevelse.

Innan föreställningen åtnjöt vi "Afternoon tea" på Grand i Jönköping. De tre skönheterna är lite av "Afternoon tea"-nördar, medan Odjuret aldrig har varit på "riktigt" afternoon tea. Bara på  buffé -eftermiddags tea.
Gillade inte buffé-varianten, och kan inte säga att jag blev så förtjust i den riktiga varianten heller. Vill hellre ha en ordentlig macka till teét. Torra snittar, nä... det var inget gott... scones med sylt, lemoncurd och grädde, det var gott... de små kakorna, de var lite väl söta.... fast, ok ganska goda. Var nog snittarna som jag var mest besviken på.... samt kombinationen. Jag gillar inte ihoprörd mat,  gillar inte julbord heller.... mycket godare med bara en rätt.

MEN, jag testar gärna afternoon tea igen, på något annat ställe. Det är en så bra möjlighet till att umgås med människor som man gillar.

En kille som jag gillar, fick möjlighet att ta den här bilden, då han fick låna min kamera, på mormorsdagen i tisdags. Han behöver jobba lite med skärpan, annars är den bra.

Snön har nästan smält undan. Ljuset finns kvar i några timmar till. Det ger möjlighet till en promenad. Tar med kameran, så att möjlighet finns, att föreviga det som jag möjligen ser med mitt begränsade fotöga.