Hemma

Det var nästan ett halvår sedan som jag var hemma senast.Hemma hemma. I Backgården, i Finnekumla by, i Rångedala.

I går passade bra det att jag besökte hemma igen, skulle ändå in till stan för att hämta de nya glasögonen. Och är man i stan, ja, då är det nära hem.

Stan, ja, det finns ju ett antal sådana. Men  för mig finns det bara en stan, en stad,  och det är Borås.

Visst är det märkligt att hemma i Finnekumla by, så känner jag mig mer hemma, än i den by där jag bott i det närmaste exakt 40 år.  

Visst är hemma här hemma, men när jag kommer till Backgården, då känner jag verkligen närvaron av barndomens stenar. Och barndomens kullar. Det stora stenpartiet, med stenblock från inlandsisen. Där jag klättrade jag gärna omkring, flyttblocken var  en perfekt lekplats. 

Det kuperade landskapet i Finnekumla bys Backgårdar, gav möjlighet till härliga ( lagoma för feg tjej) skidbackar vintertid.

 När jag var barn och ung, så såg jag inte det vackra i den här utsikten. Det gör jag idag och var jag än i världen kommer, så är det inte så många platser som kan mäta sig i vackerhet,  med denna utsikt några hundra meter från hemma.

Det händer att jag känner ett stygn av bitterhet, då jag jämför med den plats som blev mitt hemma här. Det var väl ganska ok, när vi byggde huset för fyrtio år sedan, men numera så bor vi på ett kalhygge... som i och för sig håller på att lämna det riktiga kalhyggestadiet, men vackert är här inte.
Jag saknar utsikterna, jag saknar framförallt att bo så sjönära att jag kan se sjön, att jag på någon kilometers promenad kan komma till vatten.

Fast det är sällan jag tänker på det när jag är här hemma, tankarna kommer till mig när jag njuter av det vackra hemma hemma.

Till min stora glädje, så köpte min bror gården efter min fars bortgång. Alldeles för billigt, MEN vad gör det när jag i hela mitt liv haft möjlighet att återvända hem.Min mor bodde kvar så länge hon levde, huset stod sedan tomt några år, innan min bror och hans fru beslutade sig för att bygga om och modernisera huset, flytta tillbaka och ge liv åt den gamla gården igen.

Att komma hem, det ger energi.
Adventspyntandet har också gjort hemma här till ett fint och hemtrevligt hus. Lite rimfrost och snö på träd och mark, har dolt det kalhuggna.

Kanske är det så att jag är en av de lyckliga som begåvats med två hem, hemma hemma och hemma här.