Det blev alldeles tyst i luren, och jag fattade att hjärnan talat före mej.
- Du kanske ofta använder det ordet, sa jag, och skämdes lite för mitt "påhopp".
- Ja, hördes det i "luren", det är det normala sättet jag uttrycker mig på.
Egentligen borde jag ha funderat på detta uttrycks nya användning tidigare, för vad står det längt upp till höger på bloggen, på länken till Facebook, den som inte funkat på flera månader?
Status: Ingen.
Det var det ordet som killen på Nickes.com använt.
- Hur är det med statusen på resan idag, var det första han sa, sedan jag presenterat mej.
För mej är ju status helt förknippat med samhällsställning. Eller hur "populär" man är och vilket inflytande man har i ett gäng, i en klass eller annan sammanslutning.
Lärarjobbet hade hög status när jag utexaminerades 1975. Det var svårt att komma in på utbildningen, man behövde riktigt bra betyg. En stor skillnad mot idag, då läraryrket för en hel del är den väg man väljer, för man kommer inte in på nå´t annat. Numera har vårt viktiga yrke alldeles för låg status, bl.a. beroende på - tror jag - att de riktiga skärpta ungdomarna väljer ett annat yrke. Media har också hjälp till att såga lärare och skola - och även skolledare och skolverk, genom att gång efter annan misstro vår kompetens.
Idag har det talats om fotbollsspelares status. Elmanders och Svenssons status är att de är småskadade och sitter på bänken.
Nog har landslagsspelare hög status, men det var ju just vad de inte hade här. Vilken status vår resa hade, ja, det kan heller inte besvaras i högt, lågt eller mittemellan, utan med med att vi bestämt oss för att anlita Nickes för att fixa fotbollsbiljett och boende.
C-E och jag beslöt oss för att ta en promenad i det vackra höstvädret på seneftermiddagen. Vi skulle passa på att gå en runda genom skog och över äng, nu när det äntligen var torrt i markerna. När vi gick förbi R och Hs hus, så stod hundarna där och skällde och gnydde på oss:
- Ta oss med, ta oss med!
Vilket vi gjorde.
När vi kommit en bit på väg, så sa jag till C-E:
- Tänk om vi ställer till det för Felix nu. ( Felix är hanhunden och bor där vi tänkt gå fram)
Och sen kom det: FAST DET BEROR JU FÖRSTÅS PÅ TIKARNAS STATUS!
Varvid jag menade att om vi hade löpande tik med oss, så skulle vi med all sannolikhet också få en löpande Felix efter oss.
När vi så småningom kom fram till Felix hus så var både husse och hund ute. Båda hade koll på tikarnas status, husse visste att löpandet var över sedan en vecka, och detsamma kände Felix, han bara skällde lite och satte ut en beundrande nos genom staketet.
När jag kom hem, så slog jag upp ordet status i Svensk skolordbok: tillstånd, socialt anseende stod det som förklaring. Tillståndssynonymen tycks ha gått om det sociala anseendet i popularitet.
Jag gillar ordet och kommer med stor sannolikhet att använda det framöver. Samtidigt så inser jag att jag är lite för mycket publikt påverkad att ta till mig modeord.
Hoppas att nå´n har vett att kommentera modeordsanvändandet ..... för lite märkvärdigt låter det allt. Kanske är det ett sätt att försöka visa på hög status, fast status egentligen är motsatt status.
Visst är det roligt med uttryck och nya ord...ja, ja ny för mig kanske men inte för den som säger det när jag hör på. Jag brukar ta till mig dessa och så småningom är det kanske ett ord som jag använder själv mycket flitigt.
SvaraRaderaKul att du funderar och skriver om sådant som man kan överföra på sig själv.
Just nu är min status trött och kaffesugen =)
Ordens betydelse förändras ibland. Det kan vara lite frustrerande. Man känner sig utanför när man inte hänger med. Å andra sidan förstår jag mycket som inte dagens ungdomar förstår. Det är ändå skönt att statusen blir statisk.
SvaraRadera