söndag 14 juni 2009

Rådjursrestaurang


Det finns mycket i vår natur som går att äta, det vet jag - och de växter som djur äter, de innehåller ju inga gifter. Sen är det inte säkert att djur och människor tycker om samma slags föda....

Rådjuren äter gärna sallad av olika slag, det har vi fått erfara under årens lopp. Sallad är ju gott... Egentligen borde vi också pröva att äta höstflox, för det tycks vara favoritmaten i rådjurens självvalda restaurang i vår trädgård. Kärleksört och näva tycks också smaka bra.

Vi har haft rådjursrestaurang i vår trädgård i många år - av och till. Det har blivit några perioders uppehåll, framförallt för att våra matgäster blivit påkörda ute på vägen, 2-300 meter bort. Sanningen att säga, så har vi aldrig sörjt över några förolyckade rådjur .... det händer ju att man blir lite besviken över deras sätt att ta för sig av det vi odlar. För några år sedan sådde jag en rad solrosor längst nere vid skogskanten och de växte sig större och högre för varje dag.

"Det blir en vacker kuliss framför skogen" tänkte jag när knopparna var på väg att slå ut.

Det blev en väldigt ful kuliss, för någon morgon därefter stod 20-talet kala stjälkar och pekade långt finger år oss. De välutvecklade knopparna hade säkert smakat ljuvligt i en rådjursmun!

Årets gäster består av en mamma med ett litet sött kid....

Än så länge står jag ut med att de förser sig med mat från perennlandet - fast jag vore väldigt tacksam om de lät bli de få grönsakerna som är sådda - och som nu kommit långt.

I grönsakslandet har det varit myr-matsal .... konstigt nog gillar de svarta små myrstackarna kryddstarka grönsaker allra bäst.... de har försett sig rikligt i från såväl rocculasalladens som rädisornas spröda blad.... Har sett riktigt tråkigt ut, med små vita fläckar av utsugen växtsaft... men både rädisor och roccula tycks tåla detta.

På gräsmattan har ärlorna sitt ätförråd - och det går åt mycket mat nu, ungarna tjatar efter mat hela tiden...

Koltrasten har också sin kantin på vår gräsmatta - de sitter på staketet och tittar uppfodrande på oss, när gräs/mossmattan inte är tillräckligt kortklippt.

Visst är det kul att det frodas av liv i trädgården - det är bara en sak jag funderar över - varför gillar ingen av dessa varelser kirskål? Det är ju det vi allra helst delar med oss utav!

2 kommentarer:

  1. Ja, visst är det tråkigt när man odlarför rådjuren och står där med lång näsa när man ska skörda. Förra året var vi så glada över att vårt plommonträd äntligen verkade ge en bra skörd. Icke sa nicke, den skörden tog getingarna.

    Har kommit hem från scoutlägret för att jobba några dagar till. Lägret har börjat jätte bra. Hoppas de får en bra fortsättning, medan vi sitter med kvalitetsredovisningen.

    SvaraRadera
  2. Jag har inte ont av kirskålen i vår trädgård, men det hade ju varit bra om den hade stått högst upp på rådjurens favoritmatlista =)
    Maskrosor hoppas jag också kan komma upp på den matsedeln, det har jag däremot gott om i gräsmattan.

    I kväll var vi i Falkenberg och lyssande på en gospelfestival. Det var superbra, men kallt!! Det var på Vallarnas friluftsteater oh efter paus satt jag invirad i en vindtät filt.

    Jag ska också jobba med kvalitetsredovisningen, halva dagen i morgon och hela dagen på tisdag. På tisdag kommer hela arbetslaget hem till mig, vi ska jobba, äta gott och basta, för onsdagen har jag komp att ta ut. Så nu är det bara två dagar kvar =)
    Ha de gott/ Bodil

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas