Tittade ut genom klassrumsfönstret. klockan var halv två. Det såg helmörkt ut där utanför.
Nu var det inte det, för denna dags ljus skulle vara oss närvarade till kl 15.43.
En eftermiddagsförlängning på mer än 20 minuter, jämfört med det mörkaste mörkret.
Det längre dagsljuset kunde förnimmas tidigare i veckan, då när molnen var lite mer transparenta.
Idag var det igengrott där uppe igen.
Sen undrar man ju hur man tänkte i början på 70-talet, då "vår" del av skolan byggdes och då man satte in tonade fönster i klassrum som vetter mot skogen.
För att inte vilda djur ska ges insyn?
Tonade glas ger bra spegelbilder, såväl från utsida som från insida.
Flera fåglar, koltrastar, har hackat sig blodiga på rutan, då de sett sin rival där i spegelbilden.
Inifrån, så är tonade rutor och ljus inomhus, utmärkta helfigursspeglar. Mycket mer intressanta för många självbeundrande elever än att lyssna på den gamla lärarinnan!
Visst är den otrolig, julrosen.
Ändå undrar jag hur man är skapt, då man i mörker och mulenhet, kan bli så prunkande.
Rekordmycket blommor i december och januari detta år, i den tid som är så fattig på ljus.
Det finns faktiskt människor, som föredrar den mörkare årstiden, framför den ljusa.
Det är svårt att tro, men jag har t.o.m träffat en sådan raritet av människoart.
Egentligen borde man uppskatta mulenhet och skymningstid mer, då man blivit gammal och rynkpluffsig och gråstripig. Det är inga vackra människodrag som avslöjas i ljuset. Och ännu mindre då man är lättklädd.
Men tänk, det struntar jag i.... bara jag inte befinner mig i ett upplyst rum med tonade spegelrutor, så slipper jag ju se mig själv. En annan lösning är att låta bli att titta på spegelbilden. Iallafall på nära håll.
Åkte hem direkt efter en rolig första skoldag på den sista terminen. Tog den dagliga promenaden. Mörkt blev det så fort solen gått hädan för denna dag.
Eleverna skrev sångtexter idag på musiklektionen. Flera grupper skrev om att de längtade efter snö och vinter. Skam till sägandes, så är det nästan så att jag gör det också, för nu är jag trött på att det ska vara så förtvivlat mörkt. Trots att vi går mot ljuset.
Själv föredrar jag tveklöst den ljusare delen av året men har samtidigt hört att en del får vårdepressioner. Alla är vi olika men jag tycker det är fantastiskt när ljuset återvänder och dagarna blir längre.
SvaraRaderaIbland undrar jag hur man tänker när man bygger skolor. Vår är om- och tillbyggd och man har valt mycket stora fönsterpartier samt glaspartier in till nästan varje klassrum. Det senare gör att en del intresserar sig mer för vad som händer utanför klassrummet.
Både i går och i dag är det extremt grått här, nästan som om vi fått en filt över oss...
Ha en bra fredag!
I vår kommun har man gjort en undersökning om studiero. Nästan alla elever tyckte det var jobbigt med glaspartier in till klassrummen medan de tyckte att stora fönsterpartier var okej. Likalydande synpunkter från kommunens samtliga skolor så en tydlig indikation.
RaderaLjuset utifrån, det mår man ju bra av. Men man måste inte kunna kolla ut vad som händer i grupprum och korridorer. antar att man mest sätter in glas för att lärarna ska ha koll....
RaderaGrå filt här också. Som avger lite fuktighet. Vår skola ska också byggas om. Men glas till korridorer och grupprum. Ljuset är viktigare än möjlighet till koncentration tycks det. Men visst är ljus viktigt! Prioriteringsfråga...
SvaraRaderaJag måste ha ljus för att jag ska må bra. Den här mörka årstiden är pest och pina...med ett avbräck för julen. Att man kanske inte är lika vacker nu som när man var ung spelar ingen roll tycker jag. Jag visar hellre upp mig i ett upplyst rum än gömmer mig i mörkret. Då måste man väl se ännu mer skrämmande ut? Regnet det bara öser ner här och ska troligtvis fortsätta nästa vecka. Kan undras hur elräkningen blir. Ha en trevlig helg.
SvaraRaderaDuggregn här i södra Västergötland. Ok att vara ute i, faktiskt. Tycker att lite skymning gör tantens anletsdrag lite mer opluffsrynkiga. Men man ska ändå inte förskräckas av dem, åldrande, det får man vara tacksam att vara med om.
SvaraRaderaTack för ditt inlägg, det fick mig att både fnissa, fundera och småle lite fånigt. Jag längtar efter mer ljus, för här uppe är det ju så fruktansvärt mörkt större delen av dagen under vintern, så lite mer tack ;) Sen minns jag inte när jag såg mig i en spegel senast men jag minns hur chockad jag blev! Sen dess kryper jag under dom när jag går förbi...eller tar av mig glasögonen!
SvaraRaderaGillar ditt sätt också.Synd att vi bor så långt från varann, annars kunde vi träffas och fnissa ihop. Nu får vi göra det via datorn istället. Vet du, en hemlighet ska jag yttre för dej... jag brukar smyga fram till spegeln ibland... vi har haft en stor en i hallen, sedan den tid man var ung och lite snyggare,..... jag speglar bara en liten bit av mig först, går in från sidan och så lite mer och mer.... ibland drar jag mig snabbt tillbaka för jag vill inte se mer, andra gånger tvingar jag in hela den stora tanten i bilden.... någon enstaka gång... så tycker jag att hon är rätt ok för att egentligen passerat bäst för datum för många år sedan.
RaderaJa, jag undrar ju hur ni står ut i mörkret på vintern.... och med myggorna på sommarn ( eller är det bara en myt). Några få gånger har vi rest norröver, ja längre än till Dalarna då, och det är ju otroligt vackert där mellan alla skogspartierna. ( Skog har vi också, så att det räcker och blir över...fast det är förstås en bra inkomstkälla..)
Gillar ditt sätt att skriva.
SvaraRaderaSitter här med ett leende.
Tack!
Tack! Tycker om att skriva, och genom att aktivt ha sökt lite bloggvänner, vars bloggar jag då gillar att läsa, så har det blivit lite bättre med bloggandet. Det ska vara lite humor, och lite allvar i det jag både skriver och det jag vill läsa.
Radera