Skolavslutning

Skolavslutning 40 + som lärare. Samt 12 som elev. På lärarhögskolan fanns det bara en slutavslutning, en examensdag.  Bara att konstatera; Oj, så många skolavslutningar jag varit på!

De allra flesta i kyrkan. På högstadiet, på gymnasiet samt i mina första tjänster, så var det avslutning i en aula. En gång har jag varit med om skolgårdsavslutning. Det var ingen höjdare.
Det där med kyrkan som samlingsplats eller ej, den debatten har inte varit så högljudd i år.
Kanske man insett att det där med kyrkosamling inte är så farligt, det är inget som insjuknat av det ännu. Det handlar om att hitta en ändamålsenlig lokal, en lokal som rymmer många människor. För nog ska föräldrar och även far/morföräldrar få vara med på en skolavslutning. För minnenas skull om inte annat.
Prästens närvaro är heller inte farlig. Inte ens smittsam. "Vår" präst fick säga några ord. Han framhävde var och ens unika värde. Jag log lite inombords och tänkte att nog har jag  ett mindre värde än många andra. Så känner jag... Vet att jag inte är ensam om den känslan.... Vad skulle jag ta upp detta för, i detta annars positiva inlägg. Jo, för balansens skull...kanske...


Eleverna sjöng om sitt värde.
Det är så viktigt att vi bygger upp våra barns självkänsla. De är de bästa, de är framtiden.

I skolan blev det både smörgåstårta och tårta. Kände att jag måste fixa en jordgubbstårta, det hör en skolavslutning till. Smörgåstårta... nja, inget som jag ropar hurra till.

När all personal tagit en bit av tårtan, kom ett pappersflygplan infarande i matsalen. "Spara lite av tåttan til ås". Det var några fritidsbarn som meddelade sitt intresse att bli vid eventuell överbliven tårta. Så fick det bli! Underbara ungar! Tur att jag har mina barnbarn när skollivet så sakteliga trappas ner... Ungar är absolut bäst! Synd bara att så många av dem förvandlas till betydligt sämre vuxna!

Aktivitetsklockan måste ju ha sitt, nu när den vrickade foten börjat återhämta sig ordentligt. Det blev en stavpromenadtur till linneastället.  Det fanns inte många  blommor i år, men jag hittade ett ställe med ganska många väldoftande små klockor som flockades kring en gammal stubbe,.
Att få se linneablomman, det är lycka för mig.

I morgon ska vi ut på något "ovanligt". En geocachingrunda. Äntligen. Har loggat tre cacher detta år. Lite handlar det om ointresse, mycket handlar det om en lång vinter, en stukad fot och en supervarm försommar. Bojips cacher ska få besök. Skogsrundan, någonstans i skaraborgs hjärtetrakt. Ska bli riktigt kul!

Barnen har haft sin skolavslutning. Vi lärare får vänta ännu några dagar.