tisdag 30 november 2010
Farligt för Fransson och Fredrik
måndag 29 november 2010
Gnällig gumma
Såg en film, hyrd på Love Film, i helgen. Det var en ganska dålig handling ( se, nu gnäller jag igen) som utspelade sig på Antarktis. 50-60 graders kyla. Även om detta nu bara var film, så finns det ju ett antal verkliga forskningsstationer på den otillgängliga kontinenten. Funderade på hur de får värme och mat därute i ödsligheten.... ja, mattransporter är väl inga större problem, energiförsörjningen däremot förstår jag inte. Har man kärnkraft???? Det måste ju gå åt massor av bränsle i af, så mycket pellets som pannan äter i tio gradig kyla.
Och vem utsätter sig frivilligt för denna kyla.... det måste väl finnas mer behgliga ställen att idka forkning på?
Var på julmarknad igår, på Torpa. Har varit där ett antal gånger tidigare och tyckt att det funnits mycket att köpa. I år var det bara hälften så många försäljare mot vad det brukar vara. Kändes lite ödsligt och alldeles för lite vad det gäller utbudet. Så det blev inte mycket handlat. Får handla så mycket mer i Apladalen nästa söndag.
Jultallrik åt vi på Torpa café. Eller rättare sagt jultallrikar. Först en med kalla rätter och sen en med varma. Alldeles delikata. ( Typiskt mej, mat går alltid hem, det klagar jag sällan på)
Till efterrätt serverades en gräddig ris a la malta. Gott! Påminde mig om den gång som jag på ett privat julbord skulle få smaka ÄKTA ris a la malta. Med saftsås. Alla hade berättat om hur GOTT det var .... och i vanlig ordning så la jag upp en ordentlig portion av den inbjudande efterrätten. Den var vidrig... för äkta ris a la malta görs tydligen på ris som är kokt i vatten och som blandas med osötad grädde. Så där satt jag och ångrade min glupskhet .... fick ta skeden i vacker hand och äta upp.... Sedan dess avsmakar jag alltid ris a la malta innan jag öser på ordentligt.
På Hofsnäs gammelgård, där var det sig likt. Massor av olika saker, helt otroligt välgjorda! Tänk, vilken massa superduktiga hantverkare/ hobbypysslare det finns. Blir riktigt avundsam, jag som har tummarna mitt i händerna.
En tanke kom, vem behöver allt detta?Det är ju egentligen vara garnityr. Tog 20 kronor lotter och vann 100 kr att handla för. C-E hade "förälskat sig" i en tomte, så han fick använda vinsten att köpa sitt livs första EGNA tomte. Kan väl vara dags vid 57!
Valde att lyssna på julmusik i stället för zumba-dito på kvällen. Snön yrde, kyrkan var fullsatt och jag förundrade mig ytterligare en gång över att en kör med tjugofemtalet helt OK sjungande damer och herrar, inte kunde lägga in en enda stämma.... allt var unisont!
Så var det måndag och svårt att vakna i mörka morgontimman. Dags för vattenexperiment på eftermiddagen. Ett funkade, ett funkade inte .... jag blir så trött på icke fungerande försök!
Skollokalerna blev iskalla under eftermiddagen, omdömen som tänkts skrivas i skolan fick tas med hem till varma hemmet i stället. Det är inte så kul att skriva omdömen..... det är mycket, mycket roligare att undervisa.
Gnäll, gnäll, gnäll....
På Facebook skrev min vän sedan mer än fyrtio år ...."Efter tjugotvå cellgiftbehandlingar så ska jag nu äta cytostatika i tablettform under två månader. Hoppas att det kan krympa tumörerna i levern. Nu har de blivit mer än femton stycken."
Som ni kanske förstår, så skäms jag över min egotrippade gnällighet. Vad ärlite snö och kyla och minimissräkningar, när man mår bra och har alla förutsättingar att leva det liv som är "normalt" för en som är 57.
lördag 27 november 2010
Pinande photo promenad
fredag 26 november 2010
Fy femtan!
Bilderna ( plus många andra fina bilder) har nästa veckas bloggansvariga elever tagit.
onsdag 24 november 2010
Flaggfirad födelsedag
Så det var ypperligt att flaggan hissades på min och på skolans äldste elevs födelsedag.
Roligt att fylla år när man blir storfirad på Facebook och när ens härliga, fantastiska elever kommer med både presenter och fina teckningar. Och när alla sjunger i den härligaste "Ja, må hon leva "-kör i matsalen.
Igår kom det en "Postkaka" från dottern. Ska avnjutas till helgen. Andra dottern ringde och grattade idag. Vykort har också anlänt. Och C-E hade köpt en fin blomma - liksom svägerskan.
Helt otroligt - inte är man värd all denna uppmärksamhet! Jag som själv är så ofantlig dålig på att komma ihåg andra - om inte FB påminner!
Körde till Ullared igår, trots alla varningar. Helt OK väglag! Det var ju fler än J och jag som trotsat väglagsvarningarna, men det var ju ganska glest i den stora butiken.
Så det blev en hel del handlat - och framförallt var det KUL att gå i det jättestora varuhuset när det var lätt att ta sig fram därinne. Testade nya fiket på andra våning. Jättefint och prisvärt!
Så en Ullaredsresa är lika mycket nöjesresa som shoppingresa. Plus att det är kul att göra något med dotera.
Hade en härlig sistalektion idag. Ett par elever bloggade om veckan som gått ( för första gången alldeles ensamma) och esten av klassen hjälptes åt att göra en Photo Story om besöket på Navet. Vilken bra lektion !
måndag 22 november 2010
Skitsnö
lördag 20 november 2010
Tycka till
Det är sju -åtta år sedan som jag först hörde någon säga: - Du tycker för mycket! Det var en av mina dåvarande kollegor som sa det till en annan kollega. Jag funderade mycket på det sagda.... man måste ju få TYCKA.
En tid senare fick jag samma ord i ansiktet .... i rent privata sammanhang.
Mycket konfunderad ... hur kan man säga så ...?
Vi lever ( levde) i ett fritt land med både åsikts och yttrandefrihet. Tycka är tillåtet i grundlagen.
Ungefär samtidigt så kom ett nytt uttryck i slang - "gilla läget".
Lika paff blev jag när jag mötte det uttrycket första gången. "Detta är inget att diskutera ,det är bara att gilla läget". Neej, jag skulle aldrig kunna gilla något läge som jag inte tycker om. Däremot måste man acceptera saker, men innan dess så måste man i det yttrandefria samhället ha fått möjlighet att lägga fram sin ståndpunkt.
Träffade många av mina forna kollegor över en kopp kaffe ( och goda kakor) i går. En del har lämnat arbetslivet under de senaste åren, vi andra jobbar på olika skolor. Vi talade mycket om sakers tillstånd. Det fanns mycket att säga.
- Men varför gör vi inte något åt det? Varför säger vi inte ifrån? undrade jag.
- Det är ingen idé. Ingen lyssnar på oss ändå, var den rådande uppfattningen.
Är det inte alldeles förfärligt ... vi ser saker som skulle kunna åtgärdas ... men vi vågar inte driva frågorna? Ändå är det vi gamla lärare som förstår väldigt mycket, allra bäst, vi har ju emperi att luta oss emot. ( Erfarenhet en masse!)
Jan Eliasson var huvudgäst i Skavlan i går. Han berättade om sitt möte med Saddam Hussein, då han var ledare för en förhandlingsdeligation under det att Irak ockuperade område efter område.
Eliasson vittnade om den rädsla som han förnam från Husseins underordnade och hur de blev alldeles skräckslagna när obekväma frågor togs upp.
- Man kan inte ta upp svåra frågor på samma sätt som t.ex här i Norden, förklarade han.
- Så vi har "högt till tak" här i Norden, undrade Skavlan.
Det ansåg Jan Eliasson att vi hade.
Jag håller inte alls med. Taket har sänkts dramatiskt och ligger snart så lågt så att det är svårt att snappa luft därunder. Själv känner jag mig många gånger lika rädd som de iranska män som Eliasson beskriver. Yttrandefrihet/Åsiktsfrihet - nej, det finns inte längre. Man får inte tycka ... inte samhällsmässigt, inte inom arbetet, knappast privat.
I dagens nätupplaga av Aftonbladet kan man läsa om ett nytt hedersmord. Polisen tittar åt ett annat håll, ingen våga göra något.
Vidare kan man läsa:
"Siffrorna från de få undersökningar som gjorts visar att många unga kvinnor – och unga homosexuella män – lever under orimliga förhållanden i Sverige i dag.
l 70 000 människor mellan 13 och 25 år upplever ”begränsade villkor” när det gäller deras blivande äktenskap, enligt en rapport från Ungdomsstyrelsen förra året. "
När jag läser detta, så känner jag en stark lojalitet för SD. ( Oroa er inte . Jag är ingen Sverigedemokrat ... tvärtom) Men jag förstår understundom att partiet samlar anhängare. Vilket jag ju då egentligen inte får förstå, för det är inte OK att tycka något som kan tolkas positivt vad det gäller SD.
Medan det sannolikt är myndighetspersoner som borde granskas, Väljer de att ta den enkla vägen och ta på skygglappar, så är det ju de som skapar ett alltmer infekterat tillstånd i landet. Samtidigt som de gör allt för att hålla "vanliga" medborgare i schack.
Personligen tror jag att världen skulle se bättre ut om fler personers åsikter togs på allvar och inte bara de som tagit/getts en maktposition skulle styra världen. För så är det, enligt min mening även i vårt lilla land. Och då menar jag med maktposition, ekonomisk, kriminell, eller(och) hierarkisk makt - ledning. Själv har jag blivit lite bränd i mitt tyckande, men jag ska försöka att inte tystna. För GILLA något läge, det kommer jag aldrig att göra.
Det gör däremot katterna. De gillar läget på matt och dyn-högen i källaren. Själv ska jag ge mig ut på promenad i snön. Jag har bara att acceptera att det kommit en massa vitt och kallt. Men gillar det, det gör jag inte.
torsdag 18 november 2010
Bananboxbestyr
På seneftermiddagen var allt klart att köra upp till initiativtagarna i Ljungsarp. De kommer sedan att frakta lådorna vidare till insamlingsplatsen i Jönköping.
Jag bad henne ta med mer info på studiedagen - hade en tanke om att göra en liten insamling i klassen - men hux flux så var hela skolan med - och det hela hade blivit en del av Grön flagg-projektet.
onsdag 17 november 2010
Mest mörkt....
- hälsa
- mat och värme
- roligt jobb
- underbar klass
- döttrarna har ett bra liv
- vänner och bekanta
- meningsfullhet i tillvaron
.... och mycket mera.
Tillvaron kan förändras så snabbt, och det finns människor som har det riktigt tufft. Dels finns det ju folk i många länder som varken har mat, hälsa eller tak över huvudet. Dom orkar man inte riktigt tänka på, utan dövar samvetet med att ha ett fadderbarn ochg enom att ge UNICEF m fl penninggåvor. Men mest tänker jag just nu på den lilla flicka i Borås, som omkom i en ridolycka. Jag har ingen aning om vem hon var, men eftersom jag under minst tio års tid var en ridhusmamma, så har det gått in på djupet hos mej. Ingen, ingen tror att något värre än en bruten arm eller en lätt hjärnskakning ska kunna hända i ridhuset. Speciellt när man har både hjälm och säkerhetsväst på. Nej, usch så fruktansvärt, hur ska den familjen någonsin komma tillbaka till en fungerande verklighet igen.
Snart får vi tända adventsljusstakarna och stjärnorna i fönstren. Då blir mörkret genast mycket varmare. Slipper vi dessutom undan snö och halka, ja, då kan det faktiskt bli läge för att ta en kvällslig promenad fram till byn, bara för att njuta av fönstervärmen.
söndag 14 november 2010
Värmande whist-vänner
fredag 12 november 2010
Positiv pedagogparadigm
I grupprummet har vi den gamla gröna tavlan kvar. Bra när man ska ha en liten grupp och bra för eleverna om de väljer att gå ut och jobba där. Några kritor finns det alltid på plats, en hel del elever skriver på tavlan - och idag hade någon skrivit ovanstående ord, på den av eleverna nästan helt rengjorda tavlan. Jag känner mig så nöjd och glad- och det är en käsnla jag haft de senaste dagarna. Jag tycker att jag haft en bra undervisning - och ovanstående bekräftade detta. Coolt!
tisdag 9 november 2010
Vintervidrigt
söndag 7 november 2010
Med melerad mössa....
Värmehållningen i det här huset, det är det dåligt med. Hyregästerna (talgoxfamiljen) lämnade sin sommarbostad för flera månader sedan, och försöker nu hålla värmen i täta granar och med hjälp av vår frikostiga fågelrestaurang, under vintern.
Vinter var det på hundäxingen. Kanske dess frön också kan duga som fågelföda.
Fågelföda bör även dessa kvarblivna äpplen kunna bli. Äppelskörden var ju skral i år, kanske inte ens fåglarna uppskattade de maskstungna frukterna, eftersom de flesta var ruttna och bruna.
Vit och frostig låg den första isen. Bara några grässtrån gav den vintriga lerpölen lite färg.
lördag 6 november 2010
Biobesök
Så det blev bio i stället. En lyx som två filmdiggare som C-E och jag bara unnar oss ett par gånger om året. Dumt nog .... man skulle väl iallafall kunna dubblera biobesökandet till ett tillfälle per kvartal..... ? Får jobba på det...
"Himlen är oskyldigt blå" valde jag - jag brukar få förtroendet att välja film- och det brukar oftast bli bra. Sandhamnsligan, som det berättas om i filmen, har ju funnits på riktigt. Nu var historien "fritt " berättad av Hannes Holm, men trots att figurerna och delar av handling var fiktiva, så hade han lyckats få med en del autentiska filmklipp anno 1975. Naturligtvis fanns sjuttiotalets klädsel, inredning, boende, kommunikationsmedel ... ja allt ... med i filmen. Det var bara så kul att få se det bruna bastväggskyddet bakom sängen, Arabiakaffekopparna, gamla Mersor, skinnpajar, jätteglasögon, mönstrade skjortor med jättelånga kragsnibbar, utsvängda byxor .... och så musiken förstås..... Ja, se det var en riktig nostalgitrip.
Dessutom var historien berättad med värme och humor och den ( för mig) nye Skarsgårdspojken gjorde en superbra rollprestation tillsammans med huvudrollsinnehavare nummer två ( min morfar-look alike) Peter Dalle.
Rekommenderar denna härliga feel good film å det varmaste.
Som grädde på moset träffade vi några sjuttiotalsvänner utanför biosalongen. De skulle se den sena föreställningen. På en kvart så förhörde vi oss om varandras tillvaro - och eftersom vi faktiskt träffades förra gången vi var på bio också, så kom vi överens om att vi kan försöka samordna biobesöket nästa gång, och äta något gott tillsammans i samband med detta. Kul att träffas ibland ... och vi har träffats sedan sjuttiotalet ... umgicks en del på åttiotalet - början på nittiotalet också.... men sedan har det blivit dåligt med de planerade träffarna.
Att bli biokompisar skulle vara perfekt!
Pizza efteråt - godis under föreställningen och bananbakelse på "Danske kungen". Där gick tanken om avhållsamhet vad det gäller sötsaker/onyttigheter i stöpet. Men gott var det ... alltihop! Och jag åt clementiner också.....
Köpte nya walkingshoes på Team Sportia. De gamla tappade sulan när jag var ute och gick en dag på lovet. Härligt att kunna slita ut någonting! De nya Adidasskorna funkade bra när de fick gå en femkilometerssväng idag. Inget skav alls, perfekt!
Har gjort lite skoljobb och ska ägna resten åt dagen åt 1) Läsa ut Svinhugg ( kul läsning!) 2) sticka vidare på de strumpor som finns på stickorna.
C-E "hotar" med att laga mat i kväll - när han missade det igår. Får väl försöka pressa ner lite välhängt kött ... ska nog gå bra när det vankas rödvin till.
torsdag 4 november 2010
Dyr däckdårskap
Annars är det skönt med en lovdag eller två. Tillbringade två extra timmar i sängen tillsammans med "Hundraåringen som försvann". Riktigt kul läsning, om än synnerligen Forest Gump-inspirerat. Tog sedan en halvannan timme lång härlig promenad och sedan lät jag katterna springa omkring utomhus i den härliga höstsolen.
Vilket tydligen tog knäcken på dem, båda sover hårt på rygg (!) i sängen. Diskhon var viloplatsen för Fransson i går kväll .....varvid jag undrar: Kan en hankatt i diskhon kan kallas honkatt? Eller kanske disk(h)okatt?