Fullbordat

 Kände mig lite låg, då jag lämnade skolan idag.  Ovanligt tidigt dessutom. Idag var dagen, då ordinarie lärare ( äntligen)  kom tillbaka efter sin barnledighet. Något som jag önskade skulle ske vid 1) novemberlovet 2) efter jullovet. Nu drog det iväg ända tills sista dagen i mars... 

Lite tokigt förstås. Jag gick i pension för snart fem år sedan. Varvid jag lämnade öppet för att vara vikarie vid behov samt att undervisa i musik en halvdag i veckan. Så jag borde vara nöjd och glad att äntligen få lite extra fritid. Det gör jag nog på sätt och vis, men ändå, det känns i lärarinnesjälen; Nu är klassföreståndarskapet, som jag tillsammans med pensionärskollegan, axlat sedan i augusti, fullbordat.

Dock inte lärarjobbet. Från och med i morgon kommer jag att återgå från tillsvidareanställd på 60 %, till timanställning. Jag har fortfarande schemalagd tid, både onsdagar och torsdagar.... så jag ska nog gå min beskärda del av skoljobb.... men ändå...det känns lite som ett avslut idag.

Låg tant svängde ner till sjön, spanade ut över det glittrande blå. Tog några bilder.

Kom på att ytterligare en sak är fullbordad idag. En månad utan godis. Trodde aldrig det skulle funka. Har ätit alldeles för mycket sött under flera månader och kände att jag behövde minska ner. Något sött till kaffet, det vill jag både ha och unna mej, men att snaska godis var och varannan dag, det är ett rent ofog av mej.

Det har inte alls varit svårt att låta bli snaskandet. Åt faktiskt en enda bit choklad i fredags på quizet.  Det ingick i frågorna. Det var en slags choklad som trendat på Tiktok.  Mjölkchoklad fylld med någonslags nöt. Vad hette chokladen, vad  var det för nöt som ingick i fyllningen?

Att det var pistagenöt, det tog vi på färgen. Namnet, Dubaichoklad, var främmande för oss alla fyra. De som är mellan 62 och 72 år gamla är nog sällan Tiktokare. Chokladbiten smakade dessutom vidrigt. 

Gissar att jag smakar på en godis i morgon... eller iaf till helgen. Tänker att nu får det bli lördagsgodis för tanten.

Under februari månad utmanade jag mej själv att göra ett blogginlägg varje dag. Även den utmaningen fullbordades. Men det var betydligt svårare än godisutmaningen. Det blev en hel del krystade inlägg.

Tog en promenad genom byn då jag kom hem. Fann två nya vårtecken.

 

 

Flera vitsippor.

Och många tuvor med blommande tuvull.

Sommartid...det känns. Man blir lite "däven" av att vakna kl 4.40. Det är ju den tid som kroppen känner. Det tar några veckor för kroppen att fatta att visar klockan 5.40, så är den 5.40 och inget annat. 

Ska försöka pigga upp mig med spinnmix om en stund. 45 min på cykel 15 min coreträning.  Under den timmen, så lär sömnigheten försvinna. Åtminstone för den stunden.

Solförmörkelse

 

Kameran ljuger. Solen såg inte ut så här, då jag tog bilden vid lunchtid. Solen var naggad i övre högra kanten. En rätt rejäl bit. Kameran i mobilen lyckades inte registrera det. Jag kunde se det, genom att titta genom en smal springa mellan långfinger och pekfinger.  Var själv imponerad över hur bra jag lyckades stänga ut det starka solljuset, och bara fokusera på den partiella solförmörkelsen.

Månadens quiz avverkades igår. Det var rätt mycket "solförmörkelse " där också. Svåra frågor. Och så missade vi två ganska självklara. Hade 11 poäng av 16. Vinnarna hade 13. Det var ett helt nytt kan som vann. Annars är vi väl tre -fyra lag som brukar tampas om segern. Ingen av oss lyckades igår. Tycker att det kändes riktigt kul med nya vinnare.

"Solförmörkelse", så kände jag i veckan, så nyhetssändningarna meddelade att vårt land ska låna 300 000 000 000 kr till försvaret! Är då besviken på att alla, även "mina " partier bara tänker på upprustning. Krigshets från alla. Ingen pratar om fred.  Tänkte, då jag hörde om den otroliga summan pengar, att det är gott att man är gammal och inte ska vara med så länge till. Den värld och det Sverige som håller på att formas, det är ingen värld för mej!

Ännu mer förmörkad och förbannad blir man, när man hör om neddragningar på alla områden som ger människor livskvalitet, utbildning, vård, kultur, natur och miljö.

Dagens promenad gick förbi platsen för torvbrytning.  Total förmörkelse önskas. Vill inte se eländet.

Solstrålarna gav glitter i lingonriset. Njöt av att komma in på den orörda skogsvägen och se allt som spirar. Grön framtidstro.

Tranorna anlände, par efter par, för några veckor sedan. Högljutt trumpetare. Är så imponerad av deras livslånga förhållanden.

Tänk er att alltid gå bredvid varandra på detta sätt. Dag ut och natt in. Inte den minsta egentid.  Beundransvärt.... men inte det minsta avundsvärt!

Alldeles underbart

 -Ska du ut i solen nu? undrade kanslisten, då jag lämnade skolan strax före halv tre.

- Nej, jag ska till doktorn, svarade jag. 

Det lät förstås lite allvarligt, men jag kunde snabbt lugna henne. Det handlade bara om den årliga blodtryckskollen.

Hos doktorn fick jag godkänt på tryck och på de blodprover som jag lämnade förra veckan

- Du är så stabil, så det räcker att du kommer tillbaka om ett och ett halvt år, tyckte doktor Ulrik.

Ett alldeles underbart besked.

Alldeles underbart var vädret, då jag kom ut från Tranehälsan vid tjugo över tre. Bestämde mej snabbt att avboka spinnmixpasset kl halv sex och ersätta det med en dryg timme på gymmet i morgon bitti. Det gick ju bara inte att gå inomhus i detta underbara eftermiddagsväder. Speciellt som det ska bli sämre väder i morgon.

Det blev en timmes promenad i stället för en ungefär lika lång tid på spinningcykeln. Så mycket bättre.

Ljummen luft. Fågelsång. Koltrastdrill. Spillkråkans kly-kly. Tranornas skränande.Blåmesens sisisi. Talgoxens glada huitt. Bofikens långa ramsa. 

Alldeles, alldeles underbart att promenera i solen, som ännu värmde, och lyssna på allt det vackra.

Och alldeles alldeles underbart med vårblommorna. Tussilago finns lite varstans längs vägrenarna, blåsipporna lyser blå i "Karlas hage" och i de flesta trädgårdar (utom vår och grannens) så är det gott om krokus.

Denna underbara tid. Är så tacksam att kunna uppleva den igen.

Solala och sol

Kollegan/väninnan frågade redan i höstas, om jag ville åka med till Borås där Solala skulle framträda den 21 mars. Hon hade sett dem en gång tidigare, och de var så bra. Utan att fundera så mycket, så svarade jag Jag är ju inte speciellt svårövertalad som person, och absolut inte när det gäller att uppleva levande musik.

 Vilket då gjorde att jag, strax före kl sju i går kväll, satt på fjärde rad, med perfekt överblick på scenen, på Sagateatern i Borås. En av min ungdoms biolokaler, som sedan många år är en populär scen, för artister som inte är så kända för gemene man.

Tre glada killar intog sina platser vid "köksbordet". De framförde en känd låt...har glömt vilken det var .. med stämsång och komp på diverse burkar, tallrikar, lådor. Köksattiraljer. Visst var de bra.. men när de sjöng några av sina egna låtar, för mej okända, så tyckte jag att det blev lite enahanda.

Men det blev bättre och bättre. Så när jag drygt två timmar senare lämnade lokalen, så var även jag "frälst". Vill gärna se och höra de supermusikaliska göteborgskillarna fler gånger.

Killarna har sjungit, komponerat och "giggat" tillsammans i tretton år. De har framträtt tillsammans med en del "kändisar", som exempelvis Helen Sjöholm. Tillsammans med Bengt Palmers gjorde de en låt som de skickade in till melodifestivalen. Det var några år sedan. Låten och killarnas framförande passade inte uttagningsjuryn. Varvid jag då undrar varför man inte vill/vågar ta med musik med kvalitet.  De här killarna är mer musikaliska och skönsjungande än många av de artister som gjort sej stora namn i den svenska artisteliten.

Solen har varit närvarande under ganska många dagar i mars månad. Härliga dagar, kalla nätter. Jag föreslog att vi skulle ta en tur till Hofsnäs. Ta en promenad på en av de lättgångna vandringslederna och sedan äta lunch på den helgöppna restaurangen. C-E fann idén tilltalande.

Vandringslederna går längs vattnet, både väster och österut. På västsidan var det gott och lugnt att gå.

När vi gått över det smala näset och fortsatte vår vandring på östsidan, då blåste det ordentligt.  Mössa hade behövts.

Lunchen smakade alldeles utmärkt. Jag valde "helgens rätt" och C-E valde den speciella fisksoppa som är en av restaurangens specialiteter.  Snitzel kan vara jättegott... och absolut inte gott. Denna var supergod. Och utan vare sig kletigt kryddsmör eller fet bearnaisesås. 

En lyckad utflykt, som avslutades med en avstickare till ett av alla blåsippsställen som finns i våra trakter. 

Några modiga små blå hade lockats fram av solen. Jag är så otroligt fascinerad av dessa färgstarka små blommor, som varje år lyser blåa i det vissna fjolårsgräset/ fjolårslöven. Ett tecken på att nu börjar den härliga tiden, den långa tid som innehåller tre fina årstider; vår, sommar och höst.

Funderar på...

 

Funderar på vad som hänt med våra krokus. Vi har haft lila, vita och gula. I rabatterna  framför och bakom huset. I år finns där inte en endaste liten krokusblomma. Är det sorken som ätit upp varenda lök? Konstigt att den inte gjort det tidigare år. För vi har besök av de där ovälkomna jordhögsmakarna, i det närmaste varje vinter. Eller är det katten som stökat runt i rabatterna med sina toalettbesök? Det ser inte roligt ut efter kattens framfart. Ska skaffa en massa jord och antikatt-medel inför odlingssäsongen.  Konstaterar att även grannens krokus, som brukar växa i gräsmattan, saknas i år. Bilden på dessa vackerheter tog jag i Ulås ( utanför Värnamo) igår.

Funderar också på det där med den rådande bojkotten av de stora matvarukedjorna.  Tänker att mat måste få kosta.  Kaffets väg från planta till kaffekopp, den är lång. Detsamma gäller choklad. Inte konstigt att det blir dyrt. Kanske skulle vi sluta kräva alla sorters frukter och grönt året om. Det måste bli en massa svinn på de långväga transporterade färskvarorna. Måste ju kosta. 

Mejeriprodukter, ja, det är ju också färskvara. Kanske vi inte behöver trettio sorters yoghurt och tjugo sorters fil. Färre produkter som blir för gamla, mindre svinn.

En orättvisa tycker jag är skillnaden mellan hur stora butiker ( nu tänker jag mest på ICA, för det är den kedjan som dominerar i våra trakter) och små butiker tvingas prissätta sina varor. Jag besöker någon gång den lilla butiken i samhället där jag jobbar. Maken ( och ibland jag) brukar veckohandla på ICA Kvantum i centralorten. ICA i centralorten ligger alltid bra till i den årliga prisjämförelsen som PRO brukar göra. Enbart någon Maxibutik i Borås är billigare. Men skulle jag handla  den matkasse, som kostar 1200 i centralorten,  i min skolans samhälle, så skulle den gå på över 1500 kr. Det är en enorm skillnad på pris.

Här borde ICA centralt kunna göra mer, genom att se till att ge ICA-handlare med mindre butiker, mer stöd. Bl.a. genom att de kan få lägre priser från distributör, även om de inte köper in samma mängd, som de stora kedjorna gör.

Nu blev det " ICA-bojkott" för vår del denna vecka. Av den anledningen att vi inte behövde handla så mycket, och att maken ändå var i Hestra och kollade när studiedagslediga barnbarn ( med föräldrar) var på Isaberg och åkte skidor. Då var det ju passande att handla i min favoritaffär, Tempo i Hestra. Ganska dyrt, i och för sej. Men vad jag gillar med den affären är att det inte finns mängder av märken på samma sorts vara, utan bara några stycken. Det finns många olika sorts varor däremot. Det räcker för de flesta av oss. 

Snön är i stort sett helt borta. Bara några enstaka fläckar i heldagsskuggan som ligger kvar.

Funderar på om jag ska plantera ut penséerna i helgen. Nu har de stått under odlingslampan ( ja, inte direkt under, men de har fått ljus från den) i en vecka. Jag ser verkligen fram emot att få lite blommor i krukorna framför huset. Där lär de väl få stå fredade, såväl från sorkar som från nödiga katter. 

Rena bedrägeriet

 Himlen är oskyldigt blå. Solen sprider ut sina mest glittrande strålar.

Jacka på, ut och gå.

Det kändes som om jag blivit utsatt för ett bedrägeri. Luften var kall, vindbyarna isande. Solstrålarna var inte alls värmande.

Tur att jag hade både mössa och vantar i fickorna på den varma jackan. Saknade halsduk. Drog dragkedjan ända upp till hakan. Fick till en njutbar promenad. Känner mig ändå nöjd att jag utnyttjade förmiddagen till att vistas utomhus. Nu, efter middagstid, så är det mycket moln och blåsten har tagit i.

Det är lätt att bli bedragen av vackert väder.

Det tycks vara ännu lättare att bli bedragen av falska löften. Det förvånar mej att så många människor fortfarande tycks bli bedragna, genom att gå på falska löften som utges från olika kriminella personer. Borde man inte ha blivit medveten om att aldrig logga in på banksidor, om någon elaksinning person, via telefonen uppmanar till det.

Borde inte alla vara medvetna om att ingenting är gratis, eller ens förmånligt, trots att det framstår så. Bakom allt förmånligt, som inte kan härledas till kända annonsörer,  finns det något bedrägligt, något som går ut på att motparten tjänar pengar. Mycket pengar.

Kanske låter jag lite kaxig. För vem vet, snart kanske jag själv sitter där med skägget i brevlådan. Bedragarna blir allt smartare och allt mer raffinerade.  Och det blir ju knappast jag.

Brytningstid

 

Fåglarna sjunger. Snön täcker marken. Solen värmer i ansiktet. Kylan känns så fort man kommer in i skuggan.

Nä, jag ska inte klaga på vädret. Vi är bara i mars ännu.  Känner mig lite glad över att dagarna numera räcker långt in på kvällen. Och bättre ska det bli.

Den överåriga lärarinnan inser att hon hamnat i en brytningstid. Eller kanske skedde brytningen för flera år sedan. Sannolikt en process som pågått ett tag..

Min pensionärskollega och jag har ofta pratat om hur mycket "roligt" vi gjorde i skolan,  förr i tiden. Framförallt pratade vi om olika framträdanden som eleverna tränade in och visade upp för föräldrarna på kvällstid.

Varför inte göra detta en gång till, som avslutning på vår tid i klassen? Sagt och gjort. En Europmusikal. Tillsammans med kollegan gjorde eleverna korta presentationer om några speciella företeelser i olika länder.  Jag letade fram låtar som passade och övade in dessa.

Vi skickade ut information om att vi tänkte bjuda in till "musikal" och enkel, elevbakad, fika den 26 mars. Vi bad föräldrarna höra av sig om de visste att det krockade med ishockeymatch eller annan viktig fritidssysselsättning. Ingen hörde av sig. Så bra !

Men så började barnen prata... Vi kan inte vara med; gymnastikträning inför tävling, ishockeyavslutning, karateträning...

Vi skickade ut ett nytt mail till föräldrar och bad dem höra av sig hur många som tänkte komma från varje familj, vilka som hade förhinder.

Några familjer anmälde även mor/farföräldrar, ett antal skickade meddelanden om att barnen var upptagna med annat. Hälften har ännu inte svarat.

Bara att konstatera, tiderna förändras. Skolan, att göra något i gemenskap mellan barn och föräldrar, det är inte viktigt längre.Fritiden är det som räknas.

Vi har ännu inte bestämt hur vi gör. Får diskutera med eleverna på måndag. Antagligen struntar vi i allt. Tänkte under dagen promenad, att det är gott att jag aldrig mer ska vara klasslärare. Att orka med lärarjobbet som 70+, det är inga större problem. Problemet är att man inte hänger med i den tidsanda som råder.

Ljuset har snart gjort sitt, där ute på den vinterslitna verandan. De små påskliljorna, som fått flytta in under de senaste dygnets kalla nätter, de blommar för fullt.

Brytningstid.

Snö

 

77

Det är väl katten att det ska komma snö, nu när det har varit vår. Så tyckte katten. Och valde att stanna inomhus. Så tyckte även jag. Näää, jag vill inte heller gå ut i "klabbet". 

Nåja, våren ska väl återvända igen. Ljuset har kommit tillbaka. Om en vecka är det vårdagsjämning.

Inget kul med snö, för de vackra snödroppsplantorna. De trodde absolut på fortsatt vår.

Köpte penséer på Blomsterlandet igår. Inte läge att plantera ut dem än. De har det bra i ljuset från odlingslampan, där nere i den svala källaren. Sällskap har de av små små tomatplantor och ännu mindre petuniaplantor. Samt några perennplantor. Så roligt att se de nya gröna spira. 

Vi börjar gå mot slutet av vår tredagars arbetsvecka, jag och pensionärskollegan. Om drygt två veckor kommer ordinarie lärare tillbaka efter barnledighet. Det blir dock en och en halv dags jobb även i fortsättningen. För oss båda. Fast inte samtidigt.

Känns bra att inte sluta tvärt, med en klass som man lärt känna så väl. 

Blir ju lite jobb i min "vanliga " skola i höst. Två halvdagar ungefär. Efter det, så är det dags för mej att gå i pension på riktigt.

Känns gott att ha kommit så långt i tanken!

Vårdagar

 

Sådana helt underbara dagar. En försmak av den riktiga våren. Den som kommer, förhoppningsvis, efter det aviserade "bakslaget".

Tog en ordentlig promenad, efter att ha använt förmiddagen till bullbak och till att sitta på altanen och njuta av den härliga solen. Hästhovarna hade blivit fler sedan i fredags, blåsippan hade fått ett par "kompisar".  Varav flera fortfarande var i knopp.

Hann titta lite på tjejernas femmil. Det är inte ofta som jag sätter mig framför tvn och kollar på sport, mitt på ljusa dagen. Men jag lyssnar på det mesta. Radion står alltid på.Är jag ute och går, så brukar jag kolla mobilen då och då. För att ha koll på hur det går, det vill man ju. 

Skidor är en bra sport. Om Sverige vinner, så kan man vara säker på att det är en svensk som vinner.  I många andra sporter så har de flesta svenska stjärnor ursprung från andra länder. De har allt annat än svenskklingande namn.

Nu skulle den som vill  göra mig till "rasist", kunna tolka det som om jag inte uppskattar våra stjärnor med invandrarbakgrund. Det gör jag absolut. Är så imponerad av deras jäklar anamma och deras envishet vad det gäller träning.  Många ( de flesta) svenska barn/ungdomar är för bekväma, för att utstå den träning som behövs för att bli elitidrottare. Utom skidfolket då! De är alla värda all beundran.

I gårdagens musiktävling, så var det ett blandat startfält bland de tolv bidragen. Tror dock att de flesta har ett svenskt medborgarskap, alla utom de som vann. Känns mycket märkligt att musiklandet Sverige, två år i rad, hämtar artister från grannländerna,  när man utser sitt bidrag till europmästerskapen  i musik. Eller musik och musik... Eurovision Song Contest tycks numera handla mer om show, eller att sticka ut, än om sång och musik.

Jag tycker att bastulåten är en glad låt. Men en låt som snart blir uttjatad. Jag gillade inte Måns låt heller, men måste medge att den "växer", efterhand som man lyssnar på den.

Mina favoriter var/är Maja Ivarsson och Scarlet. Vet att det är flera i min ålder som gillar dessa båda bidrag. Men vi röstar inte, och då hamnar bidragen långt ner i resultatlistan. Bastulåten, den gillas av många barn, och ser man till förra veckans mello-upplevelse, så har "mello" blivit barnens favoritprogram.  Antagligen får de rösta. Vad som var lite märkligt, det var att  "experter" från andra länder gav Bastulåten högsta poäng. 

Jag tycker det är kul att se alla svenska bidrag. Bra lördagsunderhållning från vinter till vår. Eurovision är jag inte lika intresserad av. Men har jag inget annat för mig, så kommer jag att kolla på sändningen från Basel. Undrar bara om Bastulåten är med när det blir final?

Vår-sömnighet

 Kände det, då jag nyss kom in och slog mej ner i favoritfåtöljen: Så sömnig jag blev. Typiskt för de första vårdagarna, sannolikt påverkat av ett virus som inte riktigt vill ge sej.

Tog en promenad efter salladslunchen. Avsikten var återigen att hitta vårtecken. Vilket jag absolut gjorde.

En ensam tussilago tittade upp ur fjolårsgräset, på den vanliga "första-fynds-platsen".

En blåsippa hade slagit ut sina kronblad.  Den gjorde mig extra glad. En av mina absoluta favoritblommor.

Såg den första bofinken igår, såg den första tranan idag, hörde skogsduvorna kuttra i eftermiddag. 

Våren är här... och jag vet... det kommer att bli bakslag, men ändå, våren kommer snart tillbaka igen.Årets fem tråkmånader, nov- februari, är "genomlidna".

 Igår var också en trevlig dag. Tillsammans med de fyra väninnorna i byn, så mötte jag våren i Jönköping.  Afternoon tea var beställd. Två likadana fat var framställda till oss fem damer. Mycket gott! Alldeles lagom mycket. 

När caféet stängde vid sex, så kändes det välbehövligt med en promenad längs Munksjön, till kulturhuset Spira.

Biljetter till "Änkeman Jarl" var bokade. Det är sällan som jag ser riktig teater... det är ju musikaler som lockar mest..men det var riktigt trevligt att uppleva Mobergs trettiotalspjäs, så här hundra år efter att den skrevs.

En humoristisk pjäs som framfördes på småländska. En pjäs som absolut är aktuell, även i våra dagar.

Samuel Fröler hade huvudrollen. Kul att se en välkänd skådespelare.  Och visst glänste han, även om alla på scenen gjorde ett bra jobb.

Träffade flera bekantingar i foajén. Alltid trevligt med några pratstunder.

Helgen ser lugn ut.  Hämtade några nya böcker på biblioteket.  Får bli lite läsa, baka, promenera, hoppas jag.

Sjukanmäld

 Jag har haft tur i livet. Jag har sällan varit sjuk. Något att vara tacksam för. Men någon gång per läsår, så brukar det bli ett par sjukdagar. Oftast av samma återkommande anledning; rösten försvinner.

Med en borttappad röst, så funkar det inte att vara lärare.

Idag var det dags att sjukanmäla sig igen.  Blir en sjukdag även i morgon. 

Fast sjuk är jag ju inte. Egentligen.  Idag har jag varit i småländska Hestra  och köpt blommor av olika slag. De brukar ha årsjubileum i mars, och erbjuda bra priser.  I år firar den utmärkta blomsteraffären 20 år. Köpte två orkidéer, en bukett med tio nejlikor i olika färger och fyra t'ete a t'ete. Så det blev fint både ute och inne 

På eftermiddagen var det årsmöte i PRO. Mitt sekreterarjobb kunde jag förstås utföra, utan att prata. Vi hade besök av Lars-Ove, 77, och hans dotter Maria, från Tranemo begravningsbyrå. Lars-Ove informerade om rutiner kring begravning och om byråns eget "vita arkiv", ett formulär där man kan uttrycka hur man vill ha sitt sista avsked utformat. "Sista kapitlet".

Det var en lättsam information, som trots sin allvarliga underton, lockade till många skratt.

Eller som Lars-Owe citerade Snobben: Visst ska vi alla dö en dag, men alla andra dagar ska vi leva 

Lars-Owe, gammal blåsinstrumentlärare på kulturskolan, medlem av dansbandet Jan Öjlers, medlem av vår revyorkester mm, framförde tillsammans med sin dotter ett antal stämningsfulla  musikstycken. Lars-Owe på sopransaxofon, Maria på piano. 

Sekreteraren har nu skrivit årsmötesprotokoll, ett referat som ska publicerat i lokaltidningarna, ett inlägg på hemsidan och ett i Facebooksgruppen.  Samt gjort ett inlägg om nästa aktivitet i Föreningsguiden. Dagens uppdrag är utfört. Trots sjukanmälan. Känns inte ett dugg som om jag bidragsfuskar. Idag är det ju ändå karensdag! 

Med ögon känsliga för vår

 Brukar alltid gå ut en liten runda, då jag kommer hem efter arbetsdagarna. Både kropp och knopp mår bra av lite rörelse och  frisk luft. Idag blåser det ordentligt. Ljumma vindar.  Men kraftiga vindar. Så hes tant behövde definitivt ha mössa på. Och "halvvantar".

Gick  en lite runda för att se de små, små tecknen på att våren är på väg. Den som söker, den ska finna. Detta fann mina vårkänsliga ögon.

 

Videkissar på gång, även om de tycks vara lite tveksamma.

Här fick ögonen anstränga sig en del på sin vårtecken-spaning. Men visst fanns de där, några stycken utslagna hasselblommor.

Snödropparna blir fler, och återfinns på fler platser, för varje dag som går.

Stora knoppar på tibasten. 

Våren är på gång!

Solnedgång

 

Kollade ut genom fönstret på ovanvåningen, och fick se den granna solnedgången. Tog förstås ett par bilder.

Kollade Instagram, när ändå mobilen var framme. Tre personer, boendes på helt olika håll, hade redan lagt ut solnedgångsbilder.

Jag publicerar mina här i stället.

Hade egentligen inte alls tänkt skriva något på bloggen idag. Fixade ju att skriva varje dag hela februari. Även om det blev en del som var lite krystat. 

Äntligen en ledig dag.  Är ju heltokigt att den gamla mänskan ska ha så mycket uppbokat.  Veckan som kommer ser väl inte mycket bättre ut. .. men sen ska det väl bli lite mer ledig tid.

Har hunnit mycket idag... förberett veckans skolarbete, dammsugit huset med nya skaftdammsugaren ( så mycket bättre än de två vi slitit ut), lagat middag, gått promenad i sol och blåst. Kollade efter tussilago och efter hasselblom, men det fanns inga sådana vårtecken ännu. Läst nästan en hel bok och spelat både Quiz Planet, Word Blitz och Ordel. Samt kollat med ett öga på svenska skidtjejer. Njutit av ledig dag, helt enkelt.