Idag har jag varit på mitt livs första releasefest! Antagligen den sista också... men man vet ju aldrig.
Min gamla elev, Sofie, har gjort illustrationerna till boken "Sonya älskar och hatar sin mamma Ava.
Sofie ville ha en egen releasefest i sin barndomsby. Hennes gamla lärare blev inbjuden.
Det är så roligt att följa sina gamla elever.
Sofie var extremt kreativ under de fyra år jag var hennes lärare. Tack vare en teckning av henne, så vann klassen en summa pengar i en nationell teckningstävling. Skolresepengar.
Det var en tjej som visste vad hon ville, redan som barn. Hon skulle jobba med reklam. Med bilder. Så blev det. Idag är hon art director på en reklambyrå i Jönköping. Dessutom driver hon ett eget företag. Nu har hon dessutom uppfyllt sin dröm om att illustrera en barnbok.
Köpte med mig boken och har läst den. Den handlar om en flicka, Sonya, som inte kan/får bo med sin mamma. Mamma Ava har gjort något alldeles fel mot henne. I stället bor hon med mamma Kathrin och pappa Krister. Hon har ett bra liv, men hennes förhållande till sin mamma Ava gör att hon ändå har "dåliga dagar".
Boken släpptes för ett par månader sedan och ligger högt upp på försäljningslistorna, såväl hos Bokus som AD libris.
Bokens huvudperson, Sonya, älskar kakor. Alltså bjöd Sofie, hennes mamma och mormor på stort kakkalas på lördagseftermiddagen.
30-40 personer hade kommit till kalaslokalen i Ölsremma missionskyrkan. Det var flera gamla bekanta. Kul att träffas.
Om jag smakade alla sorter? Nä, det skulle inte funka. Men fem hårda kakor och tre koppar kaffe blev det. Jättegott .. men var på gränsen till för mycket....
Hur kunde man sätta i sej sju sorters kakor... och bulle, förr i tiden? Eller var det kanske så att man tog med sig några hem... inlindade i en servett. Kommer ihåg att jag ibland fick sådana kakor, som mamma eller mormor hade med sig från kafferep.
Vad spännande! Så kul att följa en elev som du har haft. Som gick till framgång.
SvaraRaderaEn sådan bok ger nog många tankar.
Kakor, jag har varit med på den tiden när det vankades både bulle, sju sorters kakor och en mjuk kaka. Jösses, skulle jag aldrig orka idag. Kram!
Visst var det så. Bulle, sju sorter och tårta. Man måste ha mått pyton efter den sejouren....Kram
RaderaSå roligt att följa en gammal elev.
SvaraRaderaTänkte på kakbuffén på Café Annorlunda där man får äta så många kakor man vill, för en viss summa. Man blir ju inte ens sugen!
God kväll!
Tre torra små kakor är lagom. Egentligen. Idag blev det två för mycket. Men svårt att välja....😀🫓🥨
RaderaSå trevligt att du fick följa din gamla elev som blivit författare.
SvaraRaderaIllustratör. Vilket i mina ögon är betydligt svårare. Har läst boken nu. Enkelt skriven. Men ger mycket att prata om.
RaderaSju sorters kakor, tårta och ibland en mjuk kaka samt bulle hade många fortfarande på bordet när de bjöd till då vi bodde i Geta på Åland.
SvaraRaderaFörr tog de med sig hem kakor i förklädesfickan...kvinnorna på landsbygden bar förkläden i alla väder, kanske det bara var i kyrkan de inte hade det. Det var nog endast i bondgårdarna man bjöd till för att de hade resurser för att göra det. Intressant är det men nu för tiden så skulle det inte fungera alls att äta sådana mängder.
Så fint din gamla fortfarande unga elev kan teckna..fantastiskt roligt måste det vara för henne att få illustrera böcker. Vad heter författaren?
Ha en fin söndag!
Nina Steenander. Debutbok flr henne. Sofie blev handplockad som illustratör.
RaderaKommer ihåg att mormor och mamma hade kakor med hem i servetten. Förkläde hade man alltid hemma. Inte på kafferep... Vad jag minns. Nostalgi! Kram
Tack, då vet jag namnet!
RaderaPå Åland var det väldigt vanligt för drygt hundra år sedan att man hade förkläde på sig men givetvis i vår unga ålder så försvann det men likväl har jag varit med om kvinnor med förkläden på bondkalas..och enligt traditionen så tog de kakor med hem i sina förklädesfickor. I min ungdom var det vanligt att man såg kvinnor gå med förkläden på sig..när de gick på landsvägen. De hade ofta en stickning i händerna medan de gick, nystanet i fickan. Så traditionerna är olika från trakt till trakt. Servett-kakor känner jag också till.
Nu skulle jag tro att allt detta är förbi när de äldre har dött bort.
Nostalgi och folklig historia samtidigt. Kram
Vilka flitiga människor. Iallafall kvinnorna. Gissar att det var skillnad mellan män och kvinnor.... fast männen fick förstås också slita hårt.
RaderaIntressant med olikheterna. Ålänningar tycks vara ett slitsamt släkte...
Så roligt att få vara med på releasefesten och se hur det gått för din målmedvetna före detta elev. Det låter som en viktig bok och en bok som det finns ett behov av.
SvaraRaderaFörr var det vanligt med stora kakkalas men numera nöjer jag mig med ett par stycken. Gillar inte att äta mig mätt på kakor även om det i sig är gottt.
Önskar en fin söndag!
Kram
Fem stycken småkakor var i mesta laget. Men är man "åpen" så är man... Kram
RaderaFörstår att det va en speciell känsla att vara med på den releasen. Kul att hon följer sin dröm och att det går bra.
SvaraRaderaSju sorters kakor skulle man bjuda på. Det var viktigt med välfyllda kakfat. Men som jag minns det så åt man max. 3 kakor. Att äta fler ansågs ouppfostrat och att roffa åt sig. Så blev i alla fall jag uppfostrad.
Den ordningen har ändrats...
Så var det nog inte i våra trakter. Det trugades att man skulle "doppa" av alla sorter. Men en del kom med hem. Ha det gott!
SvaraRadera