Fint avslut på högsommaren

Det var varmt i vår gamla stuga i går kväll. Inte tanke på att kunna sova under täcket. Det var bara ett lakan som gällde. Svårt att sova. Vaknade gång på gång. Toalettspring. Fönstren var förstås öppna, och framåt natten så kom det  både svalkande vind och lite regn. Plötsligt var det för kallt med bara lakan. Hämtade mitt täcke. Sen sov jag gott! Tror att ett lagom tungt täcke är ett väldigt bra "sömnpiller". I allafall för mej.

Funderade på att åka till något av alla de naturreservat som finns kring Halmstad, för att ta en morgonpromenad. Men först måste jag ändå gå ner till havet.

Så vackert det var idag. Bara några enstaka spår av gårdagens massinvasion. Lite uppspolad tång. Men fräscht vatten.

Det blev en dryg timmas strandpromenad i stället för besök på någon annan plats. Jag tycker ju så mycket om denna plats på jorden. Det stora mäktiga havet, vågor som rusar in mot stranden och bryts till små vita skummande vågtoppar, det aldrig upphörande ljudet av vågornas rytm. Så olika ljud från en gång till en annan.

Min bästa terapeut, det är en promenad längs "min" strand.

Det blåste på stranden. Inget "behov" att bada... Sen är det ju så, havet är så mycket mer för mej än bara bad... det är just havet som är det viktiga.

Gott vid stugan däremot. Satt i solstolen och läste fram till lunchdags.

Hade bestämt att jag skulle åka till Stora Berg och äta "våffelbuffe". Gjorde det ett par gånger förra året, och det var så gott  med alla sorters bär, grädde, glass. 

Nu var det ju lunchtid och jag kände att jag ville äta mera "riktig" mat. Kanske jag skulle orka våffla och bär också. Jag är ju storätare. 

Riktig mat på Stora Berg, det är pizza. En sådan pizza! Den godaste jag någonsin ätit. Man fick välja två olika smaker, som vuxenportion. Jag valde tomat och potatis.(!)

Inte orkade jag någon våffla! Inte ville jag ha någon heller,när jag såg hur mycket folk det var i cafedelen."Knökafullt".

Man har öppet ytterligare en vecka. Få se om det blir en ny tur i slutet av nästa vecka. 

Började hemresan och körde på vägar som gick mot Oskarström.

En glass hos Feldts på Skolberget fick bli en perfekt avslutning på "lunchen".

Ensam i Halmstad

 Eller inte. Eller både ock.

På stranden var man definitivt inte ensam. Men samtidigt väldigt ensam. 

Tog en promenad längs stranden och träffade på en av mina bästa kompisar från  ungdomen. 

Hon och hennes man har stuga i det stugområde som ligger närmast vårt. De rev sin gamla stuga och byggde nytt för ett antal år sedan. Jag ville gärna se hur den ser ut. Så jag har varit där en stund och kollat nu i kväll. Så stora stugor som deras, får man inte bygga på vårt område. Här är det max 40 kvadratmeter som gäller. 

Bestämde mig för att åka till Hd, nu när det skulle bli så varmt. C-E vill inte alls åka hemifrån när det är varmt. Så de blev en ensamresa. Brukar bli det rätt ofta numera 

Nu kom bästa grannarna hem, efter att ha varit ute och ätit tillsammans med grannarna på andra sidan staketet. De sitter tillsammans och har trevligt, så där 15-20 m från mej. Då känner man sej extra ensam.

 ( Nej , det är inte ömkan jag är ute efter. Jag bara förmedlar  känslan.)

Igår var jag inte alls ensam hemma. Alla tre barnbarnen satt runt köksbordet en stund. Döttrarna och en svärson var också på plats under kortare eller längre stund. Johanna hade med sig alla tre barnen till Borås djurpark, där de fick pröva på att vara djurvårdare för en dag. Superkul och lärorikt, tyckte alla.

Nu har alla tre barnbarnen åkt med Karin och Marcus till Malmö. I morgon ska de åka till Tosselilla.

Massor av folk på stranden idag. Otäckt mycket. Supervarmt. Det blev många bad. Första badet togs i klart fint vatten. Sista förmiddagsbadet var lite "läbbigt". Alla badande hade virvlat upp en massa bottensediment. Kändes extremt ofräscht.

På sen eftermiddag gick jag till handikappsbadet.  Där kändes det lite bättre, men en dusch härhemma efteråt, kändes som en nödvändighet.

Hade med mig en bok, en "tegelsten" hit ner. Tänkte ju ta mig två läsdagar.  Jag gav upp boken, "Sången om Mirablis" efter 100 sidor drygt.  Vissa typer av böcker kommer jag inte igenom.

Hade med  en reservbok, en deckare av Anders Sundqvist. Den funkar.  Nu ska jag fortsätta att läsa den, i min ensamhet i Halmstad.

I morgon åker jag hemåt igen.

Och tiden bara går...

 Veckorna bara rusar iväg. Tänker att vi har ju inget planerat, men ändå då fylls dagarna. Ja, de nästan blir överfyllda. Det är kväll innan man vet ordet av.

Halmstad i torsdags. C-E åkte gärna med när vi bara skulle åka över dagen. Gräset behövde ansas. Det är förstås inga stora ytor gräs, men det växer ojämnt. Nedtorkat där solen ligger  på som mest, men högt gräs på de ställen som ligger i skugga.

Blåsigt och lite kallt. Fina vågor att bada i. Men  havet är inte bara bad. Havet är just havet. En njutning att bara vara vid. Nä, det blev inget bad. Det blev en lässtund i vilstolen och det blev en glass på Feldts, Skolberget, på vägen hem.

 

Den hemgjorda glassen/sorbeten är så god.

God glass i dagarna två.... visst ska man njuta av det  goda...?

- Vill pappa se Brage-matchen? undrade Johanna för några dagar sedan. Martin ska vara matchläkare, så han fixar biljetter. 

Det ville han, och jag hängde också på. Så det blev en heldag i Värnamo. C-E lovade att vi skulle ta med lunch. 

Konrad kom cyklande hem från sin kompis när vi kom. K-P hade inte samma stenkoll på att han skulle vara hemma halv tolv från sina "lekkamrater". Jag fick gå och hämta honom i grannhuset. Ganska otroligt att man kan bo på landet och ha tämligen jämnåriga kompisar i de två närmsta husen.

Jag kunde konstatera att det är betydligt roligare att se fotboll live, än att kolla på tv. Matchen slutade 0-0. Låter tråkigt, men det var den inte. 

Det blev kvällsmat hos Värnamofamiljen också. Hämtad från Chop-chop. Gott med sushi!

C-E hade laddat cykelbatterierna och tyckte att vi skulle ta den årliga cykelturen till Erikssons Cottage idag på förmiddagen.  Jag tittade ut och tyckte att cykeltur var föga lockande i den kyliga förmiddagen, och föreslog att vi skulle ta bilen till badplatsen och ta promenad längs Lagmanshagasjön i stället.

Förslaget föll i god jord.

Det är en fin runda, som till stor  del går precis vid strandkanten. Konstaterade att det är lågt vattenstånd i år. Igen.

En ensam fackelblomma lyste upp bland alla stenar.

Tre olika slags bullar fanns på plåtarna, som nyss kommit ut ur ugnen. Vi tog  av varje, samt en bordskniv för att kunna dela på dem. Gillade kardemummabullen bäst. 

Krämbullen med hallon kom tvåa. 

Det är en speciell miljö på Erikssons Cottage.

Inte det minsta tillrättalagt.Bara precis som det är. Som jag önskar att även människor skulle vara....

Det kom lite gäster efterhand. 

Träffade f.ö. på bloggbekanta Barbro och Tony. ( "walk about sweden" och "en vanlig man")De hade precis fikat färdigt och var på väg mot nya upptäckter, med kamerorna i beredskap. ( Människorna på bilden, dem känner jag inte alls. Men ibland får man smygfota)

Promenaden gick mest nerför, för att komma tillbaka till bilen. Stannade till på vägen hem för att kolla efter blåbär.

I våra skogar finns det knappast några blåbär alls. Lite mer var det i skogarna längs Lagmanshagasjön. Plockade en halv yoghurt spann var. Sen gav vi upp. För glest mellan bären, för att det ska vara roligt.

I eftermiddag har det iaf blivit en stund här hemma. Fixade lunch, dammsög "det värsta" med skaftdammsugaren, hängde tvätt, fixade lite .. med betoning på lite... i trädgård och växthus och läste ut den här boken.

En mycket bra bok! Tror att  jag får tacka Hannele för tipset.

Hann med lite trädgårdsnjutning också. Har en speciell förkärlek för vallmo. Så vackra... så kortlivade.

Ny vecka i morgon. Ser ut som om den också blir fylld av olika roligheter. Tiden bara rusar mot den fina sensommartiden.

Lidköping

 Varje sommar brukar vi göra en dagsutflykt med svägerska och svåger. Denna gång blev det en tur norrut, till Lidköping. En västgötatur, alltså. Vi bor ju i allra sydligaste Västergötland, med bara en halvmil till Smålandsgränsen. Lidköping ligger ca 2 timmar bort med bil, 14 mil.

Vi började med fika på Rådhuskonditoriet. Var gott med en plats i solen, för vid elvatiden var det fortfarande lite svalt.

Riktig god fika. Även om C-Es val, Läckökringlan var lite i mastigaste laget. Mitt val, wienerbröd med jordgubbar på, det var perfekt.

Svägerskan letade snabbt upp en klädaffär i närheten. Visst kunde jag gå med. Hittade en så fin klänning. MEN, jag klarade av att avstå att köpa. Bra gjort! Rena terapin mot shopoholicen... Ett steg i rätt riktning!

Rörstrands fyller 300 år i år. En imponerande ålder. Så visst blev det ett besök på museet där. 

Lite nostalgikänsla. För 50 år sedan var jag och min mamma i outlet-butiken där. Det hette nog fabriksförsäljning på den tiden. Jag hade fått jobb i Tranemo, och skulle flytta ihop med C-E. Där köpte jag denna servis, Elisabeth.

Ett dussin av tallrikar, djupa och flata, kaffekoppar med assietter samt  olika kannor, skålar... ja, det mesta som nu visades på utställningen. Tror att det fortfarande finns åtta tallrikar kvar av varje sort. Det är numera våra vardagstallrikar. Resten av servisen används sällan. Men jag gillar den fortfarande.

Det var mycket man kände igen, i de olika delarna av utställningen.

Lunch på Skafferiet  Flundrafile. Så gott.

Vänermuseet var nästa plats som vi besökte.

Ett bra museum, med varierat innehåll. 

Nordisk plast.

Konst. Så dåligt målat. Precis så här ser mina bilder ut.  Ingen känsla för hur objekten egentligen är placerade.

I  bottenvåningen fanns det bl.a. stora akvarier med Vänern-fisk.

Stören försöker man plantera in igen.

En superhäftig fisk, som i sig,  var värd hela resan, att få se.

Bakom Vänermuseet ligger stranden, samt en ganska nybyggd pir.

Vi orkade inte gå ända ut till spetsen. Vände om och köpte god glass från Björnen och Lejonet, i stället.

Så fint att sitta vid vattnet  och njuta av sol, lite vind och god glass.

En trevlig resa. Undrar vart turen går nästa sommar?

En riktig sommardag

 Idag har det verkligen varit en riktig sommardag. En sådan som man längtar till när det är vinter, mörkt och kallt. 23 grader, små lätta moln, liten vind. HÄRLIGT!

Konstaterade att blåklocksplantan, utanför gymmets ingång, blommade som aldrig förr. Är så fascinerad av dessa blommor, som tycks växa direkt ur asfalten.

Läste igår, på nätet, att sådana som ser ut som jag, skulle behöva styrketräna minst två gånger i veckan. Men veckorna går ju så fort...vet inte när jag ska hinna... Det handlar om att prioritera...jag vet...

Plockade av krusbären då jag kom hem. Visst är de vackra?

Det är skördetid. Igår var det de svarta vinbären som blev skördade. Det var många i år. Räckte både till gele och rårörd saft. Den sistnämnda ska jag ta hand om i morgon. Krusbären har hamnat i frysen. Blir god kräm.

Den gula löken blev också skördad. Det gäller att ha passa på när det är torrt.

I morgon ska vi köpa västeråsgurka. Så gott med egen inläggning.

C-E bjöd på stekt torskrygg till lunch.  Bland det godaste man kan äta...

Sen tyckte han att det var ok att gå med på en promenad. Vid tog bilen en bit, så kunde gå rundan "runt järnvägen". Konstaterade att ljungen börjat blomma. Det går mot sensommartid.

 

Kom på att det var en "musik i sommarkväll"- konsert, som jag ville se. I Dalstorp. Kl 18.  

Utomhuskonsert. På den gamla kyrko-platsen, med anor från 1000-talet. 

Det var rent magiskt, med utsikten mot sjön och den härliga musiken..

David Norén, en av alla duktiga musiker på kulturskolan underhöll, tillsammans med sina söner. Varierad musik. Mycket country.

Och se, nere på sjön gled en eka förbi.

En ljuvlig kväll. En fin dag. En ganska så perfekt sommardag.

Sju pers

 - Om jag är hemma den 19 juli, så lovar jag  att komma och lyssna på dej.

Vet ju inte om veniaten kommer ihåg mitt "löfte". Gissar att han gör det. Har har huvet på skaft, och koll på det mesta. 

Veniaten är 71 år gammal. Är imponerad över alla som vågar förändring, uppfylla drömmar, tror på en framtid, trots ålder.

Vad är en veniat? undrar någon. Det är en som har venia. Jag tycker att venia låter som en sjukdomsdiagnos. Men det är det inte. Det betyder att man som lekman har tillstånd att förrätta gudstjänst och predika.  Veniaten fick sin venia alldeles nyligen.

Han är medlem, och självskriven solist, i samma kör som jag. Och det var vid sista körframträdandet som han berättade om sin nyvunna "utmärkelse". Samt berättade att nästa gång, hans andra tillfälle, som han skulle tjänstgöra, det var den 19 juli.

Löften ska hållas. ( Jag skäms fortfarande för två löften som jag aldrig uppfyllde, även om det var för 25-30 år sedan jag angav dem.)

Alltså var jag på plats i Hulareds kyrka strax före kl 14. Det var bara ett fåtal bilar på parkeringen. Och i kyrkan var vi sammanlagt tio personer. Veniaten, vaktmästaren, kantorn och sju stycken i församlingen.

Jag gillar ju att sjunga, och det var lättsjungna psalmer. En vanlig gudstjänst har kort ritual. Predikan var intressant och lättlyssnad. Mycket bättre än de "gamla tråkmånsar" jag hört, då vi framträtt med kören. Dessutom bjöd veniaten på tre solosånger, kompad av kantorn. Veniaten sjunger väldigt bra, men behöver artikulera mycket mer. Orden går inte fram.

Tre kvart tog det hela.  En trevlig tre kvart. Synd att inte fler kom till den lilla kyrkan.

Efteråt var det kyrkkaffe. När jag såg vad som bjöds, tackade jag nej till det. Klart att det ska vara något gott, hembakat, till kyrkkaffe. Inte små söta gifflar från påse och bondkakor från ICAs storpack. Sen är jag ingen kaffekärring heller... så inte heller kaffet lockade.

Det är kallt idag. Otroligt att det kan gå från 30 grader i torsdags till 14 grader idag. Ganska gott med lite svalare. Även om det svala väl kunde stanna vid 20 grader. Några mängder av regn har vi  inte fått. 10-15 mm. Tillräckligt dock, för att växterna skulle se lite piggare ut.

Tog bort lite vissen sallad från pallkragarna och sådde lite nytt. Få se om det tar sig.  Vore gott med ett par sorters späda salladsblad.

I annuellandet blommar det fint. Klint, krasse och ringblommor dominerar idag.