I mellandagarna köpte jag en tunika i min favoritaffär, den affär som jag, med värme, kallar "Tjockisaffären". Jag tyckte att den var riktigt fin, och att den dessutom skulle kunna hänga med länge, eftersom den skulle kunna användas såväl vinter, vår som sommar.
Jag använde min fina tunika på nyårsafton, på teaterföreställning, på 50-årskalas och jag tror att den också var med på "festkvällen" i Amsterdam.
Jag har inte använt den i skolan, jag har tyckt att den fortfarande skulle få vara lite "fin".
I helgen såg jag min tunikas like. Den bars av en kvinna som var betydligt tjockare än jag - och det är helt ok att vara, det finns massor av jättesnygga riktigt tjocka människor. ( Om sen media kunde hålla tillbaka drevet på oss en smula, så skulle vi må bättre, men det är en annan tankekedja.)
Iallafall, den mycket kraftiga damen hade ovårdat hår som bars i en ojämn hästsvans långt ner på ryggen. Dessutom bars min fintunika i ett sammanhang då alla andra bar "vardagskläder".
När jag kom hem, så tittade jag på tunikan och såg att den nog inte var så fin. Ganska skrikig i mönstret och tyget sladdrigt och lättskrynklat.
Min tunika blev i ett nedgraderad till skolplagg. I veckan tog jag på mig plagget till mitt jobbet.
- Vilken fin tunika du har ,sa en kollega, men den rätta förtjusningen i rösten.
Jag berättade min lilla historia....
- Oj, vad du klätt upp dej, sa en annan ....
Jag vet inte riktigt vilken slutsats jag ska dra kring denna klädkodskänsla....
Tunikan är alltså fin .... kanske är det mina färger..... eller min längd som gör att den blir snyggare på mig , än på den andra kvinnan. Hon kanske hade klätt bättre i helt andra nyanser....Kanske hade det räckt att hennes hår sett nytvättat ut, för att jag skulle fått en annan känsla.
Idag ska tunikan få gå på teater igen..... Skönt att den har fått upprättelse..... Tack mina kära kollegor för det!
Hej på dig! jag hittade dig via en annan blogg, härligt med nya bekantskaper!
SvaraRaderaI alla fall,STOPP och belägg! Din tunika är fin och du gillar den! Ellerhur?! den är fin till fest och den är fin till vardags, även i skolan. Varför kan man inte gå till sitt arbete i "finkläder"? Den får väl dig att känna dig fin? Jag tycker att du ska bära din tunika när du känner dig för att vara fin :-) Så det så!
många kramar från mattehäxan!
Jag håller helt med mattehäxan, det är du som avgör om dina kläder passar vid olika tillfällen. Och det är ju upp till oss själva om vi vill ha "finkläder" på oss eller inte. Jag tycker att det är roligt att vara lite finklädd ibland på jobbet. T.ex. har jag alltid på mig kjol på fredagar, och för tre veckor sedan kom några killar på att de skulle ha slips på torsdagar. Första veckan var det bara de manliga lärarna som hade det. Veckan därpå hade många av oss kvinnliga lärare på oss det också. Efter ytterligre en vecka hade många av e manliga eleverna på sig både kavaj, kostym och slips.
SvaraRaderaSå snygga alla var, och vilken rak hållning de fick.
Vi får se om det lever kvar att klä upp sig på torsdagar även efter lovet.
Åkte föresten för bi Grimsåsskylten på väg 27 idag.
Tänkte då på min nya bloggvän =)
Ha fortsatt gott, ligger i solen och skriver detta. Underbart!
Det var någon som kommenterade någon annans klädval så här: "Vad fin den var på dig!" Då svarade personen som bar klädesplagget: "Du har missförstått det här. Det är jag som får den att bli fin." Din tunika är fin därför att du är fin.
SvaraRaderaHa en bra dag. Kram. Inga
Tack för era kloka tankar. Nu blev ju allt lite stressigt och knäppt i går - det kan ni läsa på dagens blogg - så jag tänkte nog inte så mycket på vad jag hade på mig. men teatern var bra!
SvaraRaderaOch det är nog lite så som Inga säger, olika människor bär upp olika kläder. Alla blir fina i n´åt.
Så roligt att även eleverna klär sig fina till skolan..... Hade ofta kjol förr, men det har blivit mer och mer sällan. ren bekvämlighet, tror jag.