Idiotisk idé

Ja, det tyckte i allafall mannen som jag levt ihop med i trettiofem år, när jag berättade om mina planer för dagen. Jag får väl delvis ge honom rätt .... bara det att jag tycker om att genomföra de tämligen harmlösa idiotidéerna.

Tog dubbla sockor i de tunna pjäxorna inför dagens planerade skidgång. Ända fram till det vackra huset vid vägs ände, så gick allt så lätt, fick t.o.m. ett härligt glid i en nedförsbacke.

Sen var det slut med plogad väg. Körvägen i skogen hade massor av djurspår, ja, det var en riktig djurstig som jag kunde dra nytta av. Men att ospårad uppförsbacke skulle vara så bakhal, det hade jag ingen aning om. Kom i allafall upp till ruinerna av det gamla soldattorpet till slut.

Hann ju fundera mycket där jag så sakteliga tog mig fram i den obanade snön. Tänkte på bedömning av elever, kom i tankarna in på nationella prov. Har insett att jag måste lämna det enormt dåliga läromedlet i matte - Safari- ännu mer än vad jag redan gjort, och använda gamla nationella prov som vägledning för vårens mattelektioner. Jag vill verkligen att alla ska lyckas, att alla ska känna den förnöjsamhet och glädje som det är med att lyckas i prov-utmaningssituationer. Det är bara jag som kan leda eleverna rätt, och då måste kursplanerna få styra - inte läroboken.

Funderade också på hur jag ska göra C-Es faster S glad och nöjd. Hon vill besöka sin sängliggande syster. Igår hade vi kunnat åka, då var C-E ledig, men S var trött efter helgen.

Jag vill ha en person med som hjälp att stödja S i det hala vintervädret. Men det finns en massa konstigheter, de som skulle kunna tänkas hjälpa till med detta tycker antingen så illa om mej eller om S-systern, så att det blir en omöjlighet.

Varvid tankarna gick vidare .... hur kan folk orka vara arga i år efter år efter decennier... ?

Är det något konstigt i vattnet i dessa trakter ? I min hemort kunde man bli gramse på varann, men ett förlåt, ett nytt kommunikationstillfälle räckte, sen var det ur världen.
Det är mycket jag inte fattar, och jag blir lite ledsen i själen, när dum prestige går ut över en nittioårings möjlighet till ett möte med en gammal, sjuk människa.....

Den sista biten av de (skulle jag gissa) drygt en och en halv oplogade kilometrarna blev rätt jobbiga. Det värsta var att jag frös om ena foten, trots dubbla sockor. Behöver tjockare pjäxor, absolut. En riktigt brant (men rätt kort) uppförsbacke tog ganska ordentligt på krafterna. Tänkte på spinningen och hur ledaren "tjatar" om att nu ska vi upp på 90% och mjölksyra. Jag har aldrig en aning om var jag ligger utifrån mina 100 % när jag cyklar inomhus. Här kände jag av både mjölksyra och ordentlig puls. Fick hitta en väg runt backen, för att klara mig upp. Missade på så sätt lite gratis glid i nerförbacken, vars opp jag aldrig nådde.

Så småningom nådde jag tillbaka till byvägen igen. Men tror ni inte att man lagt upp en ordentlig snövall precis där. Bara att ta av skidorna. Kändes rätt befriande att klättra utan dem, faktiskt.

Liksom det kändes att åkapå plogad väg. Men riktigt bra var det inte, bilarna hade tappat lite grus/sten, och det inkräktade på glidet.

Var tvungen att ta kort på den knäppa tanten, för att se om hon såg medtagen ut. Det gjorde hon inte. Kände sig inte så heller. Bara det att vänsterfoten värkte innan den blev varm igen.

Svetten som brutit fram under mössan, den hade frusit in i håret till riktiga "svettappar". Häftigt!

I morrn blir det nog ingen skidgång. I allafall inte i opreprerad terräng eller på byväg. Ska åka och nyårshandla i morgon ... och åka till Fyndlagret och köpa ett par nya adventsstakar ....Våra små charmtroll till katter ( klumpige Fredrik i det fall jag såg/hörde) har lyckats göra sönder en helt idag, och gjort åverkan på en annan.

Ska dra mig till en öronlappsfåtölj ( den som inte Fritz lagt beslag på) och fortsätta läsa "Svartvinter" av Marianne Cedervall. En författare som skriver spännande och lättläst med hög mysfaktor.

Åh, vad jag önskar att jag också kunde skriva en spännande, engagerande bok. Bara man kunde hitta en idé att jobba med. Fast en idiotidé som en tant på skidgång skulle kanske vara en bra början. Ovanlig i allafall.