onsdag 4 december 2013
Elevelände
Nu har kvarnen fått vatten på sig!
Den kvarn som ständigt mal på vad det gäller elevelände och skoldito.
PISA- undersökning, en undersökning som utförs på statistiskt utvalda niondeklassare i världens rikaste länder vart tredje år, redovisades igår.
Man mäter mattekunskaper, läsförståelse och naturkunskaps-kunskaper. Eftersom olika länder har olika skrivningar i sina läroplaner, så följer de inte dessa, utan ska testa om eleverna har tillräckligt vardagsnära kunskaper.
Sverige kom trea från slutet. Vi hade rasat nedåt som en jättesten med hög densitet.
Sökte efter exempel på uppgifter som ingår i testet och hittade ett antal "frisläppta" på Skolverkets hemsida.
Nu var det ju ett tag sedan jag slutade nian med superbra betyg, men jag borde ju inte som gammal mellanstadielärare tappat så mycket av dessa kunskaper. Samt färdigheter att läsa tabeller och olika texter. Matten var inte så svår. Kanske berodde det på att jag var trött när klockan blivit senkväll, men jag tyckte att såväl läsförståelsens som naturvetenskapens frågeställningar var ganska så svåra.
Som jag ser det kommer det alltid att finnas människor som inte klarar sådana uppgifter, om man inte specialtränar.
Nu låg Asien i topp i undersökningen. Som jag förstår det så är det korvstoppningsskola i dessa länder, och detta många timmar per dygn. Sannolikt är ungdomarna där mera vana vid den typen av uppgifter som finns i provet. Med största säkerhet har de betydligt högre kunskaper i alla ämnen, jämfört med våra elever.
Jag kan ändå inte låta bli att fundera över en sak; ger man eleverna i toppresultatländerna möjlighet att utveckla den kreativitet som ligger till grunden för naturvetenskaplig/teknisk/entreprenöriell framåtskridande? En utveckling som även kommer att ske i ett av de länder som hittills alltid legat i topp med den kreativa topplandslistan, Sverige. Åtminstone om ingen snart stoppar den konformitet och kontroll som nya läroplanen/skollagen ger uttryck för.
Det är inte bra att vi ligger på plats 38 av 41 möjliga, men att kalla det katastrof är lite väl överdrivet. Som sagt, jag anser kreativitet och entreprenörskap samt förmåga att arbeta flexibelt, vara mera viktigt än ren kunskap. Det har jag sett väldigt många exempel på, vad det gäller elever som jag mött under 38 år i skolans värld.
Skolan behöver dock bli viktig och tas på största allvar igen, och inte vara den slagpåse som den varit i många år. I "lyckade " länder, som exempelvis Finland ( trea i undersökningen) så har såväl skola som lärare hög status. Samhällsstyret har dessutom tilltro till lärarnas kompetens och utsätter dem inte för ständiga kontroller, olika nationella prov eller statliga inspektionsbesök.
I Sverige så är skolan och lärarna ständigt utsatta på pajkastning och ständigt kontrollerade och har en skolinspektion i bakhasorna som väser "bättre kan ni", "inte gott nog", " in med nya rapporter/åtgärdprogram". Jag tror på den självuppfyllande profetian; Får man ständigt höra att man inte duger, så ser man till att inte göra det. Omedvetet!
En annan orsak till det elevelände som PISA-rapporten visar på är med största sannolikhet kommunaliseringen 1989. Innan dess var skolan statligt styrd, med statlig ekonomi/budget. Idag är den statligt styrd, men med kommunal budget. Det blir ingen likvärdig skola, det blir det inte ens inom kommunerna. Många elever får inte sina behov tillgodosedda, trots att det i skollagen står att varje elev ska få den hjälp de behöver. Men i fattiga skattehöjarrädda kommuner med många små enheter, så räcker inte pengarna till. Friskoleeländet har också gjort att likvärdigheten försämrats, både på så sätt att en del friskolor kunnat ta emot enbart högpresterande elever och på så sätt att vissa skolor bjudit eleverna undermålig undervisning.
Ytterligare orsaker till den låga placeringen är att vi inte får tid att undervisa den tid som eleverna ska undervisas: det är musikskola som tar elever, vaccinationer, tandkontroller, åka iväg till simning och språkval samt andra resor. Låter inte så mycket, men med många små bäckar av annat, blir det snart stora floder av "annat- än -skola-göranden".Visst är en del av detta bra, men man kan förlägga det till efter skoltid, om inte annat för att visa att man är rädd om den tid som eleverna befinner sig i skolan.
Kanske inser då föräldrar att man inte kan ta ledigt för sina barn för att åka både på solsemester, på skidsemester, på konserter och till Ullared ... vilket en hel del föräldrar gör.
Okoncentrerade, bortskämda, uttröttade och dåligt uppfostrade elever får vi allt fler av. Enstaka barn i klasser kan störa sina kamrater så mycket att arbetsro och koncentration blir lidande. Vi lärare har inget att "sätta emot" dessa elever, vi får inte ens i elevomdömen nämna deras dåliga sätt att sköta sig i skolan. Föräldrarna har rätten på sin sida, och kan anmäla skolan för att man tycker att eleven blir "orättvist" behandlad, medan lärare/skola inte kan anmäla elev/förälder för att de inte tar det ansvar och visar den respekt som behövs för att skola och undervisning ska fungera för alla.
Jag är bara rädd att det elevelände som PISA-undersökningen visar på får alldeles för stora konsekvenser i våra skolor, genom ännu större kontroller, tidigare betyg och mera lärararbete. När man i stället borde börja i en helt annan ända; förstatliga skolan, gör den likvärdig - ekonomiskt och resursmässigt, höja status på läraryrket och se till att skolan blir viktig för samhället och att den får positiv reklam i media. Ta bort nationella prov i no och so och ge elever och lärare utrymme för att jobba kreativt och entreprenöriellt, i stället för att bara tänka "mål" och höga resultat på olika tester.
Så tänker jag, men jag är ju bara en sketen mellanstadielärare som blir pensionär om fem år, om jag får förmånen att leva så länge.................
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ord och inga visor! Bra ord! Tycker PISA visar att vi egentligen har kommit mycket längre än många andra.Hellre kreativa barn än barn som bara kan rapa upp en massa inlärda svar. Ibland blir man bara så trött på allt som skrivs om skolan. Då känns det bara bra att pensionen är inom räckhåll.
SvaraRaderaIntressanta tankar för mig som inte är så insatt i skolans värld. Jag tror inte heller att betyg tidigare, eller betyg över huvud taget leder till mer kunskapstörstande elever... Där är vi helt överens. Det jag ställer mig frågande till är om förstatligande av skolan är lösningen. I efterhand så är det lätt att säga att kommunaliseringen av skolan inte blev bra, men organisationsförändringar och huvudmannaförändringar stjäl väldigt mycket energi. Vad tror du vinsten skulle vara att vrida klockan tillbaka med huvudmannaskapet? Är det inte bättre att lägga energi på att förbättra det som redan finns. Mindre klasser, lugn och ro för lärare och elever? ;Mindre administration, för vad jag förstår så anser alla att ni har alldeles för mycket "onödig" sådan.
SvaraRaderaDet blir ingen likvärdighet, så länge kommunerna har det ekonomiska huvudmannaskapet. Förr i tiden så kom det en statlig påse pengar och lika mycket delades ut till alla, oberoende om det var en "fattig" eller "rik" kommun. Därtill kunde tilläggsanslag sökas, så att kommuner med många småskolor kunde få kompenstion för detta. Idag är ( iaf borgerligt styrda) kommuner livrädda för att höja skatten och med tanke på den inställningen så får man inte sina verksamheter att gå runt. Det blir än svårae för mindre kommuner med många små (kostsamma) enheter. Tycker också att en organisation som är statligt styrd och statligt inspekterad från alla håll och kanter, måste ges de resurser som krävs för att verksamheten ska göra kontrollanterna nöjda. Kommunal ekonomi fixar inte detta OCH kommun (fritids) politiker i småkommuner har
Raderainte den kunskap som behövs för att förstå vad det handlar om. Så jag tycker att man får erkänna att kommunaliseringen misslyckades och är en bidragande orsak till kunskapstappet. Dessutom så behöver man verkligen se över det här med friskolor. Dessa måste ju också betalas från kommunalbudget. Nu har vi inga i vår kommun, men jag anser ändå att hela den verksamheten är tokig. Men jag kan ha fel, för jag är inte tillräckligt insatt. Anna-lena ( oinloggad på skolan)
Jo, jag förstår hur du tänker, tror jag. Men för att det ska bli hållbart tänkande så måste ju friskolorna bort - i annat fall är det inte riktigt konsekvent. Jag är dock tveksamt om det måste återgå till statligt styrande... kanske har du rätt, kanske inte. OM det måste till byte av huvudman igen...ja, då tror jag att det kommer att dröja innan skolan går framåt. För min erfarenhet är att organisationsförändringar tar mycket energi bara den, energin går till inre saker i stället för det den är tillsatt för - i detta fall, eleverna. Eller vad tror du!?
RaderaPS Du har fått en fråga i din kommentar på min blogg i inlägget som handlar om "Slitna metaforer"! Inte för att jag tycker att du är tvungen att svara, jag vill bara göra dig uppmärksam på det... ;-)
Jag är ju alldeles för lite insatt i energin som tas i organisationsförändringar. Jobbade en del i facket, började vid kommunaliseringsstarten och trodde att den åtgärden skulle bli bra för skolan. Men jag kommer inte ihåg något om hur själva omställningen var i energitagande. Vår nya läroplan/skollag har däremot tagit massor av energi från oss alla. Kanske det också har påverkat kunskapsraset hos eleverna.... för vi ( jag) har haft betydligt sämre undervisning än tidigare, eftersom det varit för mycket skrivande i samband med läroplansbyte. Men nu har jag bestämt att jag ska göra så lite sådant som bara går, jag blir nog inte avskedad för det....
Radera