Japp! Nu är det tillsagt! Eller rättare sagt uppsagt!
Det kändes verkligen konstigt i min väl utvecklade maghjärna, då jag skrivit under papperet idag på morgonen.
I 44 år har jag jobbat i Tranemo kommun. Som tjugotvååring kom jag hit, ung och oerfaren, men ändå med en termins erfarenhet som resurslärare från i ett område i Borås.
Visst valde jag rätt yrke! Annars hade jag inte fortsatt att jobba ett och ett halvt år på "övertid". Nog har det funnits riktiga pestdagar - men jag tror att under alla år- så har det bara varit en dag som jag av olust inte velat gå till jobbet. Den dagen sjukskrev jag mej! Den dagen var nog det närmsta den berömda väggen jag varit.
En dag hemma, och jag insåg att jag måste lägga ambitionerna på en något lägre nivå...
Jag är stolt över vad jag åstadkommit med mina elever. Vi har till allra största delen trivts ihop. Sen finns det ju personer som inte alls funkar tillsammans, och jag och dessa barn, vi har gjort så gott vi kunnat för att stå ut med varann. Det har gått bra, faktiskt.
Är väl lite knäpp då jag ser tillbaka och är lite mallig för saker som gjort mina elever till människor med större självkänsla. För mig har det varit minst lika viktigt som det där med kunskaper.
Olika framträdanden, musikaler, utställningar, festligheter, framgångar i lokala och nationella tävlingar, det är sådant jag minns med glädje.
Det enda tråkiga, ja enligt mig småpestiga, i skolans värld, det är rastvaktandet. Och jistanes vad jag fuskat där, under åren. Toalettbesök passar ju väldigt bra att göra under just denna tid.... för att ta något exempel på hur man kan "fuska"....
Men nu är snart slut, med skoltillvaron. Tycker att det ska bli rätt gott, det känns som jag jobbat färdigt. Nästan färdigt.
För nu ska jag skriva på en ny anställning, i samma kommun, i samma skola. En anställning som jag bara tänker ska vara ett år - för sen har jag verkligen trappat ned, steg för steg. Och efter det sista låga trappsteget, så borde jag kunna ta mark för att bli pensionär på 100 %.
15 % kommer anställningen för den som egentligen har gått i pension att vara. Betyder att jag ska ha ha två långpass i klass 4-5 resp. klass 6 på torsdagseftermiddagar, innehållande framförallt musik. Lärare med musikbehörighet, eller åtminstone någon som spelar piano eller gitarr, det är otroligt svårt att få tag på. Så därför sa jag ja, då jag blev tillfrågad att fortsätta med musik- och så får det bli lite svenska med drama och retorik att "fylla" ut lektionspassen med.
Så det kändes ganska glädjefullt och positivt, då jag lade uppsägningspapperet i internkuvertet för underskrift av rektor och vidare till lönekontor. Jag både slutar och inte slutar, för nu är det tillsagt , även till skolans 4-6 elever, att den gamla lärarinnan kommer tillbaka en eftermiddag varje vecka även nästa läsår- om hälsan står henne bi.
Med all rätt så ska du vara stolt över dina år inom läraryrket. Visst betyder kunskaper mycket men jag blir minst lika glad när jag ser en "strulpelle" som utvecklats till en förståndig och mogen ung vuxen. Båda delarna går liksom hand i hand. Det blir en lagom fortsättning för din del nästa läsår och visst har du trappat ner i tydliga steg.
SvaraRaderaRastvaktandet ja, den delen uppskattar jag när det är solig, varmt och skönt men inte annars. Jag rastvaktar 2 x 40 minuter i veckan och det känns så segt om det regnar småspik. Då är alltid ett toalettbesök uppskattat ;-)
Hu, för 2×40 minuter.Vi har betydligt kortare pass, 10-20 minuter. 20 minuter känns som en evighet ju.
SvaraRaderaAtt träffa strulpellar som blivit kloka unga vuxna, det är verkligen positivt!
en omställning, kvinnor ofta bättre förberedda, och du har gjort gott arbete, kan vara nöjd.
SvaraRaderaNej, jag är inte förberedd. Har väl haft mitt jobb som mitt stora intresse. Och det är i och för sig bra...
Raderalåter som maken som säger att han får betalt för sin hobby :)
RaderaJapp! Så är det!
RaderaSå fint, visst ska du vara mallig, stolt över vad du åstadkommit ,-) Med all rätt!
SvaraRaderaDu låter som en kanonbra lärare tycker jag, och att ge sina elever större självkänsla ,-) det är ju så viktigt!
Kul att du fortsätter en eftermiddag i veckan. Låter kul och lagom. Du har hunnit med mycket intressant och trevligt.
Hoppas det går bra med tävlingen i höst.
Hoppas du trivs som pensionär, det tror jag! ,-)
Ha det jättefint KRAM Primrose ,-)
Det viktigaste är ju att få behålla hälsan. Så länge man är frisk så tror jag att jag kan njuta av såväl ledighet, som den dagen då jag ska gå till jobbet. Mormorstisdag kommer vi också att fortsätta med, det är en ynnest för både oss och för barn som närmar sig två och fyra år att varva förskoletillvaro med en dag hemma med mormor och morfar. Så det blir säkert bra! Ha det jättefint!
RaderaGrattis till pensionen...du har verkligen gjort ett storartat jobb i ett viktigt yrke, sen är det nog bra med den där 15%-iga anställningen som du börjar på i höst, ett alldeles lagom nedtrappande och så kul att träffa eleverna igen :)
SvaraRaderaHoppas du får en fin fredag nu, Anna-Lena <3
Det är nog bra med den tjänsten! ser redan fram emot torsdagarna i höst.... jag är helknäpp, jag vet. Så grattis... nja... absolut grattis att jag fått vara med så här långt. Det är ingen självklarhet! Fredagen har varit toppen, tack!
RaderaGrattis till pensionen! Det kommer att bli så bra så. Jag önskar dig all lycka och njut av tillvaron. Ha nu en skön helg! Kram
SvaraRaderaTack Emma! Det blir säkert bra. Huvudsaken är att man får vara frisk! Det är så man tänker när man är gammal!
RaderaFint att läsa.
SvaraRaderaTack, Barbro!
Raderaoff white shoes
SvaraRaderalongchamp handbags
longchamp
off white jordan 1
golden goose sneakers
golden goose sneakers
curry
jordan sneakers
yeezy
supreme hoodie
hop over to these guys bags replica gucci their explanation replica ysl he has a good point dolabuy
SvaraRadera