lördag 17 oktober 2020

Vemod


 Pratade om dur och moll på musiklektionen i torsdags. Vad är skillnaden, då man lyssnar på durstämda harmonier jämfört med mollstämda?

Dur är glatt - moll behövs för att det ska bli en bra låt.

Moll  är ... ledset....   sorgligt..... eller är det kanske vemodigt.

Men vad är vemod? En negativ känsla.... egentligen inte.... den har både glädje och sorg i sig.... det är ju bara en ton i tretonsackordet som förändras mellan dur och moll.

Det är väl så vemod är. Glädje blandat med sorg....

Vemod är för mig en typisk sensommar och höstkänsla.... som även kan uppkomma på vintern, då man ser tillbaka på härlig sommar.,


Klippte ner höga växter och fröställningar i trädgårdslanden på förmiddagen. Rensade bort ogräs. Delade de växter som växt sig för stora. Solen lyste härligt, men nådde bara då och då över trädtoppar eller visade sig genom öppningar mellan träden i den bakomliggande skogen.

Vemod- en sorg över den sommar som gått, en negativ känsla inför den kommande vintern, men ändå en underliggande glädje över den fina sommartid som varit och vetskapen om att det kommer en ny vår om fyra-fem månader. 

- Tycker du inte om vinter, undrade eleverna lite förvånat, då jag försökte förklara min tolkning av ordet vemod . 

-Nej, det gör jag inte.... eller jo, det gör jag på ett sätt. 

Jag tycker inte om det tidiga eftermiddagsmörkret och jag avskyr de hala vintervägarna. Speciellt avskyr jag när det först fryser till på vår grusväg, sedan regnar, och sedan fryser till igen. Superhalt. Jodå, jag har broddkängor, men man kan ändå inte ta ut stegen på samma sätt som man brukar.  Tycker också extremt illa om blixthalka på vägarna, när man kör bil. När det känns som om däcken helt förlorat greppet och man liksom svävar ovanpå. Jag ville ha dubbdäck på senaste bilen, de är ju tryggare, men maken bestämde... det blev vinterdäck i stället. Utan dubb...

Sen finns det vackra vinterdagar, när allt är vitfärgat av frost eller då snön har lagt ett mjukt täcke över hela naturen. De är få de dagarna numera, så därför njuter jag av dem. Men känner vemod, då vintern är slut, det gör jag aldrig. Då känner man bara glädje.



Vemodet har kommit och gått, denna fina lördag.
Vemod över att sommaren och den vackraste delen av hösten är över. 
Vemodet över den nykläckta fjärilens meningslösa, korta liv. Ett liv utan nektarsök i sommarsol.
Vemod över att hästarnas vattenkar är tömt och nedsmutsat med löv och alger. Säsongen för hästar på sommarbete, den är slut.


Lite vemod, blandat med sorg över att den snart sextiosjuåriga kroppen känner av tre timmars trädgårdsarbete och därefter 4.5 kilometers promenad. Det gör ont i ryggen, det känns i hälsporrefoten...man är rätt trött.
Men ändå en glädje; efter ett par timmar i fåtöljen, så mår kroppen bra igen.... och man har återfått en hel del energi. Det är verkligen något att vara glad över...


Den härliga solen försvann in i mörka moln, då jag tog eftermiddagspromenaden. Men... tänk... innan jag kommit rundan runt, så var det sol igen.
Sol och moln, förnöjsamhet/glädje och vemod, dur och moll.... ja, allt behövs för livets helhet. Och det är faktiskt en ganska skön känsla att känna vemod.... ibland....


19 kommentarer:

  1. Vilket fint inlägg! Du förklarade verkligen bra vad vemod är eller hur det känns. Måste medge att jag sällan tänker/använder ordet vemod. Ingen aning varför, men du kan ha en poäng där, nämligen att vemod har en negativ klang.
    Vad gäller dina känslor om vintern kan jag bara stämma in i allt du skrivit. Å att påstå att "snön lyser upp" är ett skämt i en storstad, då snön knappast är vit mera än några minuter tills den blir till brun/grå slask.
    Sedan gillar jag ditt positiva tänk där - om fyra-fem månader är det vår igen. Då säger vi det helt enkelt:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, nu satsar vi på våren! Antar att ni också kan ha någon enstaka riktig vinterdag. Den ser jag iaf lite fram emot.

      Radera
  2. Dur o moll, du beskriver bra ,-)
    Jag vemod att sommaren är över känner jag, för den gick ovanligt fort.
    Halka avskyr jag. Snö gillar jag ,-)
    Men mörkret, nej, jag vill ha ljusa varma sommarkvällar!
    Låtar, där gillar jag både glatt, och vemod. Men måste jag välja blir det glatt ,-)
    Men som du skriver, allt behövs både glatt och vemod.
    Tiden går så fort, så du har rätt, snart blommar det igen ,-))
    Ha det jättefint KRAM Primrose ,-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snart är det vår igen... och så någon fin vinterdag! Kram!

      Radera
  3. En fin beskrivning av vemod. Jag känner ungefär detsamma och vi behöver nog ha alla dessa olika känslor som balans i tillvaron.
    Vintern för mig är en tid då jag kan vila från trädgården, har tid att läsa - och vädret får man ta som det blir. Numer när jag inte måste åka någonstans så behöver jag inte bry mig så mycket om väglaget - det enda som oroar mig alltmer inför varje vinter är hur jag ska klara om det blir mycket snö, för det är jobbigt numer.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det problemet, att skotta snö, det blir ju värre med åldern. Än så länge är det nog ok för mig. Och bra snöröjare har vi i byn, vi bor alldeles vid genomfartsvägen.
      Förra vintern var snöröjare ute enbart några gånger. Sandning gjordes oftare.
      Så det är dilemma, det är bekvämt med en så mild vinter som möjligt, men bättre för naturen och betydligt ljusare, med snö och kyla. Kram!

      Radera
  4. För min del är alltid hösten synonymt med vemod. Det är en känsla som kommer krypande varje år och vid samma tid... Höst och vinter är inte mina årstider men det är bara att göra det bästa av dagarna. Kommer man bara in i december så tycker jag det känns lättare.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, november är jobbig. Gillar inte januari heller. När vi kommer in i februari, så blir det lättare, då börjar ljuset komma tillbaka. Kram!

      Radera
  5. moll kan du få lyssna när du lyssnar på finskt :)

    SvaraRadera
  6. Det där känns igen att orken inte är lika stor som tidigare, men det bästa är att efter en stunds vila så går det att hålla på ett tag igen. Vintern gillar jag inte alls. Våren är för mig den bästa årstiden, men det är klart att det finna fina dagar under alla årstider. Det beror nog mycket på hur man själv känner sig inombords. Kram

    SvaraRadera
  7. Vemod....en ganska fin känsla egentligen och extra fin blev den av din beskrivning. Vi behöver allt det där, de blandade känslorna, för att leva. Annars vore inte livet så...levande???
    Idag kommer första snön här, inga stora flingor men små virvlande i blåsten, som gör att jag inte ser till andra sidan sjön. Vemodet ligger och lurar men samtidigt ser jag att allt bli ljusare och det gläder mig för mörkret vill jag inte ha...
    Tack för ett fint inlägg, kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känns som det stora vemodet rullar in här nere, när den första snön kommer. Än kan man faktiskt njuta sittandes i en solvägg. När snön lägger sig blir det kallt...men förstås lite ljusare.Kram!

      Radera
  8. Vemod... lite sorgligt men inte ledsamt. Så svårt att förklara, men du lyckades bra. Jag försökte klicka här på din e-post, men det gick inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. annalena7510 på Instagram. Kan det funka?

      Radera
  9. additional resources visit this website my sources basics you could try this out website link

    SvaraRadera
  10. try this web-site e2t57a3v49 replica louis vuitton bag replica bags 168 mall discover here t8j13s2s21 replica bags china replica bags new york replica bags by joy find this d7e22j8f27 replica bags in gaffar market

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas