Olydig

 Har väl haft lite dåligt samvete de senaste dagarna. Jag har nog varit lite olydig. Inte gjort som Anders, Agnes och Stefan  sagt att man ska göra.

Jag har delat bil med denna härliga tjej och hennes mamma, trots att Agnes inte tycker att mormor och barnbarn ska dela bil, Tre gånger till och med. Från  Malmö till Grimsås, från Grimsås till Värnamo och sedan från Värnamo tillbaka till Malmö. 

Dessutom har jag övernattat i deras lägenhet i Malmö och där träffat pappa och hund. ( Nu kanske det inte är varnat på något som kan spridas från hunden.... )  

Utomhus är förstås godkänt... eller hur var det?  ...  hörde Anders säga  att vi inte skulle ses utomhus längre heller. Ja, i så fall var det bara olydnad hela tiden. Men roligt var det....

Tycker ju att detta borde vara ett gott exempel på hur man ska träffas nu för tiden.... men som sagt, nu tycks det vara slut med det också... och då förstår jag om folk slutar bry sig. Man måste ju leva också. Väldigt konstigt att det är ok att åka buss och möjligen tåg. Så egentligen hade jag varit mindre olydig om den ursprungliga planeringen hållits, att Karin och Ava skulle ta tåget från Malmö till Värnamo/ ev. Hestra på sin höstlediga vecka.

Konstaterar att skogsbilder blir fina. Konstaterar också att det är supersvårt att fota många samtidigt... och speciellt små livliga barn.

En fin stund i skogen, vid familjens grillplats blev det. Det blåste ordentligt i trädkronorna på söndagen, men på grillplatsen var det skyddat och inte alls kallt.

Karl-Petter skulle firas innan det var dags för kusinenens och mosters hemresa.

Maräns-swiss smakar nästan lika bra som korv, tycker födelsedagskillen som fyller två. ( I morgon, den 26 nov)

Tråkigt att skiljas åt, tyckte kusinerna. Men förhoppningsvis kan vi ses igen i juletid. Om ingen av oss är sjuk, så fortsätter vi nog att vara olydiga då också.

Övernattning i Malmö, som sagt. En fin bilresa i lugn trafik tillbaka till Värnamo på måndagsförmiddagen. Körde in vid fiskrökeriet i Hamneda. för på deras vägskylt utlovades kaffe. Tänkte att det kanske var stängt i dessa tider, men ändå gott att sträcka på benen lite, så jag svängde in där. En sådan pärla! Fika fanns att köpa, med ordentliga mackor till- samt lunch om man ville ha det. Dessutom kunde man köpa med sig rökt fisk av olika slag- samt frusen insjöfisk och kött/köttfärs från älg och vildsvin. Och... här blev det rätt... jag var ensam i restaurangen. 

Hade blivit ombedd att hämta killarna på dagis- förlåt, olydnad igen- förskolan, eftersom deras mamma skulle ut iväg på dressyrträning med två av sina hästar. 

Det var på gränsen att jag begick ett felsteg igen, då jag inte riktigt väntade ut den mamma som stod inne på Konrads avdelning och hämtade sina barn.  Kom på mig i sista stund, att jag skulle ju vänta utanför tills det var tomt, och lät mamma med två barn gå ut innan jag och Karl-Petter gick in. 

Mormorstisdag, den är säkert inte riktigt ok i dessa tider heller, man ska ju bara umgås med dem man bor med,  men det struntar jag i. Har träffat dessa pojkar minst en gång i veckan, sedan mer än två år tillbaka. Så det kommer vi att fortsätta med, såvida ingen är mer sjuk än de normalt rinnande näsor, som både barn och vuxna lätt drabbas av så här års.

Igår var det dubbelfirande. Karl-Petter är min 65-årspresent, ja, han kom två dagar efter, men det är ok att få en sådan otroligt fin present ett par dagar för sent

Morfar anslöt i vanlig ordning till "Mormors-morfars-tisdagen" och var med och firande K-P och mig, med tårtan som jag och Konrad fixat. 

Två år gammal är bra på att blåsa ut ljusen. 

Öppna paket funkar också bra.

- Vad är det i paketet, brorsan? Något som jag också kan få leka med?

- Duplo! Superkul! Polisstation och motorcykelpolis!  Tack momo! ( Tack har K-P kunnat säga sedan han var ett år, mormor har han sagt ett bra tag... men morfar... nej, det får han inte riktigt till...)

Lite kiv om den roliga presenten blev det nog ett tag, men det finns så mycket duplo och lego i familjen så att det räcker till alla. Nu kan man i alla fall leka tjuv och polis i duploformat.

Vad fick 67-åringen i present då? 

Hemma i huset  fanns en stor bukett blommor samt en påse laktrisgodis och lotter från maken. 

Från Värnaofamiljen fick jag en present som jag själv, under förmaning från Avas pappa att vara mycket försiktig med den, fick ta med hem från Malmö. En chokladkalender från mat &chokladstudion, där pappan jobbar. Ser verkligen fram emot att få smaka god choklad varje dag under advent. En kvalitets-bit om dagen, alldeles lagom!

Från Malmö kom idag  denna fantastiskt vackra bukett, som skulle avhämtas i bästa blomsteraffären i Hestra. 

Huset har fått bli adventsfint idag. Skönt att ha med sig så mycket energi från härliga olyds-dagar, så  jag kände för att sätta igång storstädning ( maken dammsuger allt),   så att alla adventsljus nu lyser i ett rent hus. Och så satte maken upp den lilla belysningen vi brukar ha utomhus också. Någon dag för tidigt att börja fira advent, men om när man börjar med det, det slipper man ju som tur är ha bestämmelser kring. 

I morgon är det  jobb igen. Det kommer en man och spelar in luciasånger, som sedan ska klippas ihop med andra bidrag från de skolor som vill vara med, för att visas i kommunens skolor på luciadagen. Sjunga ihop, det lär ju inte vara bra det heller, men det har vi gjort varje torsdag hela hösten.... och avstånd, det kan man inte ha i ett klassrum.