Valdagsvandring

 

Det lär vara kö ute i röstlokalerna. Det var det faktiskt när jag förtidsröstade i vårt lilla samhälle, förra veckan. Det tar tid för en del att leta upp rätt valsedlar, det finns ju sådana mängder att välja bland. Jag tycker att det var bra som det  var, då man kunde vara flera vid "valsedelsbordet". För mej är det inga problem att visa vad jag röstar på, alltså kan jag plocka på mig tre valsedlar. För dem som inte vill visa, så är det ju bara att ta lite av varje.  Det lär bli valsedlar över, hur man än gör, det är jag säker på. 

Vår kommun, Tranemo, är en föregångare i några fall. En sak  är att man helt tagit bort valaffischer. Grannkommunernas affischer har jag sett, men ändå inte kunnat läsa. De står alla tillsammans på någon plats nära vägen, men skulle man sakta ner för att kunna ta del av budskapen, så skulle man bli en trafikfara.  Jag anser att valaffischer är helt "out of date". Liksom reklam i dagstidningar. Speciellt som det i detta val är bilder på partiledarna, som alla talar om att Sverige mår bäst om man röstar på just dem. 

Är ju lite orolig för utgången av valet, men kan inte göra något mer än rösta på det jag tror på. Sen blir det som det blir. Antagligen blir det svårt att få ihop en regering, hur än valresultatet blir.

Maken är vallokalsfunktionär och jag har fått en massa egentid denna dag. Bestämde mig för en tur till Hofsnäs. Saluhallen, med småskaligt producerade varor, har öppet sin sista dag för säsongen. Tänkte passa på att köpa favoritmuslit från Visingsö, och vetemjölet från Åker och Äng ( Götene) som det blir så goda bullar av. Blev lite annat inköpt också, av det som såldes ut extra billigt, sista öppethelgen.

Femkilometersrundan var en lagom runda att valdagsvandra.  Gick förbi den öde badplatsen. Kände lite vemod. Här badade jag för några månader sedan i riktigt härligt vatten. Visst kunde jag badat idag också, men om jag ska bada, så får det allt vara solsken och ljummen luft. Vilket  fattades denna dag.

Klättrade upp i fågeltornet. Såg inte en enda fågel, men kunde ta en bild på Torpa stenhus, där på andra sidan sjön. Där var vi med Johanna och killarna på "medeltidsdagar" i varma juli. Påfyllning av vemodskänslan... jag saknar redan sommaren och de varma och soliga dagarna. 

Att vandra sjönära, det är den lättaste vandring som man kan tänka. Bara lite uppför och nerför då man byter sida av Torpanäset och vänder tillbaka mot herrgården. Så det går snabbt att gå en halvmil, även om man stannar till då och då och njuter av vyerna.

Vi ( eller ibland bara jag) brukar besöka Hofsnäs några gånger per säsong. Så här års har man bara öppet restaurangen lördag och söndag. Saluhall och hantverksbod stänger idag... och öppnar när julmässorna börjar igen.... men restaurangen har öppet tills i mitten av oktober. Jag får se till att det blir ytterligare en vandring och då med med lunch, tillsammans med maken,  någon lördag eller söndag framöver. 

Idag blev det bara fika. Tycker att de där knäckiga havrerullarna är extremt goda. Att jag kunde sitta ute, med utsikt över yttre Åsunden, var en extra bonus.

Lika bra att ta en liten runda till, när jag bara hade mig själv att tänka på. 

En runda på ett par kilometer,  som inte hör till de markerade vandringlederna. 

Jag tycker att det här lilla huset är så fint. Lite kallt på vintern, men alldeles underbart med sin lilla altan som går ner till vattenbrynet, under varma sommardagar och kvällar.

Det brukar alltid finnas betande kreatur i herrgårdens omgivningar. Under vintern får de flytta hem till ladugården, och den finns några kilometer bort. 

Det blev en fin förmiddag på Hofsnäs. En av alla smultronställen som finns i närområdet.