En trevlig fredag!

 

Ibland missar man att ta foton, trots att man har väldigt trevligt och gärna vill spara minnen från en sådan dag. Man får ju inte heller fota inne i en simhall. Men genom fönstret från cafeet, funkade det ju....

"Pokerdamerna" kallar väninnan Ingela oss.  Fem herrar i sjuttioårsåldern träffas var tredje onsdag och spelar poängpoker. Fyra av deras fruar är pensionärer. Vi borde ju hitta på något också!  Och det har vi ju gjort med lite ojämna mellanrum, under det senaste året. 2023 års första "pokerdams-grej" , det blev ett besök i simhallen i Svenljunga. (Grannkommun med vår egen kommun, Tranemo. )

Vi damer försöker alltid hitta något sätt att röra på oss, innan vi fikar tillsammans. Långpromenader har det blivit tidigare, men igår blev det simning.  För egen del så har jag inte besökt en simhall på år och dag. Simmar gör jag ju gärna under sommaren, då det är "simbara" temperaturer i hav och sjöar. ( och det inte finns maneter  i havet)  MEN vilken positiv känsla det var , för hela stora kroppen, att  få simma i 25 metersbassängen, som syns på bilden. Nästan så att jag funderar på att återta den gamla träningen, att simma 1000 meter en gång i veckan. Vi har ju en helt ok simbassäng i Tranemo också. 

Lite träningsvärk har jag allt, i både knän ( !) och armar. Vet inte hur långt jag/vi simmade... men vi simmade iaf i 40-50 minuter. En stund i den varma, handikappanpassade bassängen, hann vi också med. Vilken avkopplande känsla att bara kunna ligga och flyta. Lite bastu... och så fika förstås, och så hade en trevlig förmiddag passerat.

På nyårsafton, är traditionen att vi är sex par som firar in det nya året tillsammans. Nyårsafton -21 och nyårsafton -22 kunde inte ett av paren vara med, p.g.a sjukdom. Varvid jag föreslog att vi kunde  ha "tant"/"tjej"-träff istället, så att vi alla fick träffa vår vän Janet igen. Igår eftermiddag blev träffen av. Det var en blandning av "pokerdamer" och "nyårsdamer" som träffades hos mej. Sammanlagt sju stycken.

Det tog nästan hela eftermiddagen att  fixa till två olika köttfärspajer samt en mandeltårta med citrongrädde. Men det var det värt. För det var mycket, mycket trevligt att ses ... och att prata om allt mellan himmel och jord. Det blir allt en hel del andra samtalsämnen när kvinnor träffas, än när det är "parträffar".

Barn och barnbarn, kom förstås upp. Liksom TV-serier och program. Prat om testamente och framtidsavtal... och om förmånen att bo på landet, där man faktiskt har en trygghet i varann, då man känner sina grannar väl.

Maken var på begravning igår, tillsammans med sina båda syskon, ända nere i Kalmar.  Det var en morbror till honom, 89 år gammal, som hade gått bort. Jag frågade hur många som varit på begravningen och blev mycket förvånad, då han svarade "Ett femtontal". Va? Två gamla arbetskamrater, var de enda utanför släkten, som kom och tog avsked. På landet, så är det betydligt mycket mer folk än så på en begravning, även om den avlidne är till åren kommen. Framförallt så kommer grannar, både yngre och äldre, för att ta avsked.   

Det är nog så att det är rätt stor skillnad på gemenskap och sammanhållning mellan stad och landsbygd. Kanske beroende på att vi som bor på rena rama landet, oftast har någon anknytning till den by som vi bor i.

 

Den vackra tulpanbuketten hade damerna med sig. I buketten fanns även detta kort instucket Det var först idag, då jag tittade lite närmare på det, som jag insåg att det var en akvarell, målad av byns egen konstnär, Susanne. F.ö. en av pokerdamerna.  Blev riktigt glad över den fina målningen. Ska skaffa en ram och sätta upp den på en väl synlig väggplats. 

Lite trött, tittade jag ut genom sovrumsfönstret idag på morgonen. Vi hade fått besök.

Och kolla.... där kom ytterligare en trädgårdsgäst. Rådjur nummer ett gick fram till rabatten som finns runt altanen, och undersökte om det fanns något ätbart under snön. Tror inte att det fanns så mycket kvar, Doftnejlikorna, favoritmaten, är redan avbetade....

Vintern kom, inte helt oväntat, tillbaka natten till igår,  

Solen sken en stund på förmiddagen idag, himlen var blå... men när jag kom iväg ut på promenad, så drog molnen in igen. Det var riktigt halt på byvägen. Tänkte att det skulle gå bra att gå i mitten av vägen, men även där var det is här och var. Så det fick bli en liten tur på skogsväg. 

Gick fram och tillbaka till skjutbanan ( lerduveskytte). Det fick räcka för idag. I morgon får det bli broddkängor på. 

Konstaterar återigen att vintern inte är min årstid. Funkar när det är barmark, men snö... nej, tack!