Vi har absolut vårt eget vandringstempo, då vi är ute och går. Idag gick jag 5 km med min jämnåriga, men tjugo kilo lättare, kompis från högstadie och gymnasiet. Hon går sannolikt 5 % snabbare än jag. Hon har mindre vikt att bära, och hon går backe upp och backe ner på golfrundor tre-fyra gånger i veckan.
Vi har varit vänner sedan sjuan. Det är snart sextio år! Vi brukar träffas ett par gånger per år. Oftast går vi en runda och sen äter vi lunch tillsammans på någon närbelägen restaurang. Idag träffades vi i mitt barndomssamhälle, Rångedala. Väninnan bor i Borås, en och en halv mil från vår mötesplats.
I de två långa backarna blev det hög puls. Nyttigt! Mellan stenar och rötter gick det långsamt. Så de fem km tog nästan en och en halv timme...trots rätt bra utgångshastighet längs lättgången skogsväg.
Kommungränsen passerades och skyltades väl, åt båda håll. Samt en peppade skylt "Nu har du gått uppför en backe, nu har du bara den långa kvar"...
Leden hette Grytfoteleden. Och visst är det en märklig samling stenar. Man kan ju undra vem som lagt upp jättestenen, till synes helt symmetriskt, på fyra mindre stenar. Inlandsisens smältvatten! Vilka krafter!
Får väl bjuda på en bild på mej också. Bra vandringsväder i skogen. Även om det var kyligt, så kände man inte av blåsten.
Tog en tur med bilen och visade väninnan hur mitt föräldrahem ser ut nu för tiden, när bror och svägerska byggt om och byggt ut. Efter det blev det veckans fisk på "Räven och rönnbären" i Dalsjöfors, väninnans barndomsort och orten där vi gick högstadiet i samma klass.
Vilken väg skulle jag ta hem? Det finns några att välja på. Varför inte ta en extra omväg och promenera trekilometersrundan i Hofsnäs? Vädret var ju fint!
Sagt och gjort! Men fy attan vad det blåste vid sjön. Det hade vi inte känt av när vi gick i skogsterräng. Vid sjön var det ju öppet, och kanske vinden tagit i...
Så väl jag känner igen mig om det där med att gå i sin egen takt. Helst ensam... för när man har kameran med sig då vill man verkligen ha tid att fotografera. Och de enda som förstår, är om ens vandringskompis är lika fotonördig som jag själv är.
SvaraRaderaSå fin bild, där sommarblommorna växer och blommar längs vägen. Inga lupiner där inte.
Nej, i naturreservatet finns det inga lupiner alls.
RaderaMin väninna hade ju på tok för hög fart för att jag skulle kunna göra fotostopp. Men kul att ses !
Ja, det är bäst att gå i sin egen takt. Det är enklare att gå själv om man vill fotografera.
SvaraRaderaMånga fina bilder visade du iallafall.
Idag har det verkligen blåst, men nu ber det ha lugnat ner sig lite.
God kväll! Eval8
Ja, man får antingen vara social eller fotograf... Nu hann jag med båda delarna...
RaderaSå vackra promenadställen, trevligt följa med dig. Jag föredrar promenera ensam för jag går ganska långsamt, stannar ibland och fotar... irriterar maken om han är med 🙂
SvaraRaderaHelt enig med dej. Maken fortsätter att gå... men han går rätt långsamt...
RaderaUnderbara bilder...allihopa, grönt skönt, mänskligt och allt som hör naturen till.
SvaraRaderaVilken sten..magnifik och att inlandsisen har satt den på plats på ett så bra sätt.
Ha en fin kväll!
Kram
Ja den var väldigt speciell.Rena konstverket! tack för snälla ord
Radera..men det är tacksamt att fota så här års. Kram
Vilken trevlig dag det blev och promenadsällskap är inte fel. Jag går snabbare än Husse så jag brukar behöva vänta in honom lite då och då. Det gäller att komma ihåg att det är "vägen som är mödan värd" så klart att man ska ta sig tid och stanna upp. Härliga naturbilder från promenaden!
SvaraRaderaKram
Tacksamt att fota just nu. Så mycket olika färger och nyanser.
RaderaDet blev en bra sträcka och det är väl stigningar både på höger och vänster sida om gamla R40 om man skall ut och vandra från Rångedala. Den där stenen var mäktig. Jag förstår att det blåste mellan sjöarna.
SvaraRaderaRångedala är lite speciellt med sin djupa dal. Viskan har varit en stor sjö en gång, tycks det.
RaderaRångedslas vandringsleder börjar en bit nedanför bygdegården.
Så roligt att ni varit vänner så länge. Den där uppiggande texten var säkerligen välbehövlig. Jag måste säga att jag är imponerad av er promenad. Kram
SvaraRaderaVäninnan skulle spela golf på eftermiddagen Så hon går miltals flera gånger i veckan.
RaderaJa det var andfått i den långa backen. Men jag kunde prata. Det är väl sån träning man ska ha... Kram
Det ser ut som en härlig vandringstur! Och nog gäller det att hitta sitt eget tempo!!
SvaraRaderaPrecis! Behagligare så!
RaderaJa, golfare har bra kondis och är dessutom på att gå snabbt mellan utslaget och den väntande bollen. Men det lät som en trevlig promenad ni fick. Den där vinden. Vet precis. Man går i skogen och känner inte så mycket av den. Så kommer man till det öppna landskapet vid en sjö och då tar det i som bara den. Kall har den dessutom varit senaste tiden. Idag har det regnat rejält till och från hela dagen. Precis när man tror regnet dragit förbi så drar det in ett nytt.
SvaraRaderaKram
Tråkigt att det inte vill bli sommar på riktigt. Men förhoppningsvis kommer den så småningom.Kram
Radera