onsdag 4 juni 2025

Fy vad jag är kräsen/negativ/otacksam

 Maken har varit aktiv i Röda Kors-kretsen, sedan han gick i pension för tio år sedan. Varje år ordnar den lokala kretsen en resa för pensionärer. Gratis för medlemmar. 250 kr för sådana som jag, som inte är medlemmar.

Vi har varit med en gång tidigare. Jag tyckte att C-E skulle ut på något socialt, men han ville inte åka "ensam". Inga problem, det var friluftsdag idag, så jag meddelade mina kollegor att jag tänkte vara pensionär, och inte dyka upp på veckans ena arbetsdag 

Vad händer? C-E blir vrålförkyld och bokar av. Fanns det någon i kö? Jodå. En person. Hade det varit två, så hade jag ställt min plats till förfogande.

Så nu blev det jag som fick åka "ensam". Jag har inte några problem med det.

Vart skulle då resan gå? Jo, till Ödenäs och Näs.

Ödenäs. Någon som känner igen det namnet? Jo, det var där som stora delar av tv-serien "Hem till byn" spelades in. 

Vi fick en guidning av de olika platserna, såväl genom bussfönstren som genom en promenad genom byn.

Visst kände man igen många av karaktärerna, då guiden nämnde deras namn. Och en del hus kändes bekanta.


Som det här huset, där familjen Lövgren, bodde.


Ödenäs är en levande landsbygd, en by långt från allfarvägarna.

Efter promenaden genom byn, så fick vi se ett hantverk, typiskt för bygden. ( Ödenäs ligger i Alingsås kommun) Bastabinne kallades det, och gick ut på att man flätade korgar, krukor, rep mm av granfibrer.Granbast.

Kunde tänkt mig att köpa någon liten kasse eller kruka. Så det kändes lite snopet att inget var till salu.

Medhavd fika serverade vi oss själva, inomhus, i en del av museet.

Knappa halvtimmen tog resan till Näs fabriker. En tämligen bekant plats för mej. En restaurang med riktigt god mat. Och rikligt med mat. Man var ju måttligt hungrig, när man ätit en macka en timme tidigare. Men visst gick maten ner. Fisk och riktig färskpotatis, i god sås, var jättegott. Därtill en stor salladsbuffé och efterrätt.



Näs fabriker bjuder på en hel del... svindyra... butiker. De är snart genomgångna för en "gamling". Sen var det bara att vänta... och vänta...till klockan blev 2 och det var dags att fortsätta resan.



Ett par km bort ligger Näs slott. Hade hoppats på en visning av slottet. Men det blev det inget med. I stället så gick vi in i den stora kaffestugan, där kaffe och två stora kakor var uppdukade. För nu var vi väl kaffesugna? Inte speciellt...

Men kakorna gick ner... Den ena var mycket god.  

Efter fikat berättade en av guiderna om slottets och omgivningens historia. Slöjdseminariet på Näs kanske någon hört talas om.

Jag smet i väg på en runda till slottsgården och delar av den stora parken. 

Nu började jag bli både övermätt och trött. Men då fanns det ytterligare ett stopp på resan. Kortedala museum. Vilket visade sig vara en lägenhet på två rum och kök, belägen i ett bostadshus, byggd på 50-talet.

Interiören var helt från 50-tal. Till och med innehållet i skåpen, i skafferiet, porslinsskåpen, linneskåp, garderoben, var från detta sekel.

Visst kände man igen mycket. 



175 kr var hyran i mitten på 50-talet. Den var fastställd till en femtedel av en arbetarlön.


Den här fula burken gav mej mest nostalgikänsla. Min mamma och jag gjorde ett antal sådana behållare och askar, av tomma konservburkar/kaffeburkar och plastband i olika färger. Det var under sextiotalet andra hälft.

Hur går detta "referat" ihop med rubriken? "Kräsen, otacksam, negativ". Jo, det hände flera gånger under resans gång att jag tänkte: "Är detta kul? Är detta intressant?" Är detta bra planerat?"

Det var absolut trevligt, men det trevligaste var att träffa människor som man är bekant med och prata om ditt och datt. De olika stoppen kändes nästan som mellanrum.

Jag vet, jag är lite konstig. Och kräsen. När ska jag bli riktigt nöjd? Jo, det är väl när jag får gå omkring på vackra platser och njuta av nya vyer och dofta på vilda blommor.

 Inser,  att om jag ska bli nöjd, så får jag ordna och genomföra mina egna resor. Eller också får jag lära mig att vara mera positiv, mindre kräsen, och tacksam för möjligheten att komma till nya platser.


23 kommentarer:

  1. Hihi - det här inlägget blev riktigt roligt, fast det kanske inte var tänkt så.
    Jag är helt säker på att du hade gjort det bättre själv. Tror inte att jag heller hade varit "överförtjust" med det här upplägget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var tänkt att möjligen bli lite roligt... över mitt sätt att vara...

      Radera
  2. Den där fula burken väcker minnen hos mig med. Min mamma gjorde en hel del sådana.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De användes, det förvarades olika saker i dem. Men gräsligt fula...

      Radera
  3. Jag kan verkligen känna igen mig i dina tankar. Det är därför jag inte deltar i dessa arrangerade utflykter som det finns ganska många av. Jag tror att vi klarar att göra dessa utflykter själva och behöver inte lotsas runt. Men en blir äldre och snart kanske jag ändrar mig, så det är bra att de anordnas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra att de ordnas. Det tråkigaste är stunderna av ren väntan...

      Radera
  4. Mina ögon föll på din rubrik då jag var hos pantertanten och blev nyfiken. Så hamnar jag Ödenäs, där har jag varit många gånger i serien, jag ser om de flesta serier. Bastabinne var ett nytt begrepp, gillar det. Hamnar även på andra platser via dig här. Så kom jag till slutet på inlägget som rubriken innehåller. Självironin leve Anna-Lena! Det är då en lever bäst :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är bra på det. Självironi. Tror att du har en smula av det oxå.

      Radera
  5. Snopet att mannen blev sjuk. Lägenheten var häftig, att allt är bevarat.Kram Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väldigt snopet. Men nu blev det en , på många sätt, trevlig resa. Och en resa i självkännedom. Nä... jag är inte där än... även om jag är pensionär. Har f.ö. gjort upp nästa år jobb. Drygt 30 %...

      Radera
  6. Vad synd han blev sjuk. Hade säkert varit roligare om han var med. Alla är väl inte så ”beresta” som du. Lägenheten hade varit väldigt roligt att se. Burken ja, sådana har man både gjort och haft. Ha en fin dag! Eval8

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror att jag är extremt svårtillfredsställd, vad det gäller resor.

      Radera
  7. Det hade säkert känts roligare om C-E hade varit med. Ni behövde i varje fall inte vara hungriga. Fisk med färskpotatis i god sås lät inte fel. Kul med lägenheten med inredning från 50-talet. Hade varit roligt att se.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, där var det mycket man kände igen. Ingen större skillnad på femtiotal och sextiotal...
      Hemma hos oss kan vi nästan göra ett 70talsmuseum.. Kram

      Radera
  8. Ååh ... de där fula burkarna minns jag!
    Jag måste erkänna att jag nog skulle ha reagerat ungefär som du på den resan, men jag är ju egentligen en ensamvarg och inte alls så social att jag skulle följa med ...
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men jag är så konstig... egentligen en social människa, men trivs väldigt bra i mitt eget sällskap. Social på det sättet att jag har mängder med bekanta, som jag gärna pratar med en stund, men ingen riktigt nära vän... Kram

      Radera
  9. Trevlig utflykt, kanske tråkigt att maken inte kunde följa med. Näs fabriker är fint, bekant för Selma Lagerlöf och Sophie Elkan, de poserat på trappan. Onödigt att ta med egen macka... Man får väl inte roligare än man gör det 🙂

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade jättetrevligt tillsammans med dem jag pratade med... men tyckte väl att bastbinne och att höra berättelsen om Näs slott, utan att komma in i det samma, inte var någon höjdare. Men nåt lärde jag väl mej...😃

      Radera
  10. Äsch då, du är nog ungefär som vi andra.
    På Jamtli, Östersund, finns på somrarna hus och rum från olika tidsepoker. Med statister som också är klädda och liksom bor i dem på riktigt. Ja, hela området är liksom en enda stor teater. Jätteroligt och väl värt inträdespengarna.
    Och där får man strosa omkring i egen takt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle gärna återvända till Umeå. Har varit där en runda gång. Det är en bit att köra dock..

      Radera
  11. Av mig hade den resan förmodligen fått både ris och ros. Min spontana tanke är att man kanske skulle plockat bort ett stopp och i stället lagt mer tid på slottet så att man hade fått se det inifrån. Det hade i alla fall givit mig mer. Ödenäs tycker jag inte låter så intressant men jag har aldrig sett serien och har noll koll så kanske är det därför. Lägenheten från femtiotalet däremot hade jag gillat. Dessa burkar var anskrämliga och min mamma avskydde dem så någon sådan hade vi aldrig. Synd att maken blev dålig när det var han som behövde komma ut på vift ;-)
    Önskar en god kväll!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Idag har han iaf klippt halva gräsmattan. Och varit iväg och köpt en ny dammsugare(Den gamla både luktade och lät illa) samt ombesiktigat sin van. Och fått godkänt. Så han fick komma ut lite idag.😃
      Klarade dessutom allt på egen hand. 🙃
      Ja, det var synd mes slottet. Hade varit kul att se. Vet inte varför det inte blev bokat.
      Ja, de där burkarna var hemska. Fördelen var, att även de som hade tummen mitt i handen, klarade att göra dem.
      God kväll! Kram

      Radera
  12. Jag har inte deltagit i så många gruppresor...ännu, Men de jag har varit på har varit trevligt, speciellt för mig som inte har tillgång till egen bil! Då får jag tillfälle att komma lite längre bort än den egna byhålan. Plastremsorna väckte nostalgi, minns när mamma och jag satt och knöt badrumsmattor av dylika på ett underlag av rutad plast. Ja jisses, nog för att jag gör fåniga saker fortfarande men...Jag gillar 50-60talsstuket på inredning, plockar gärna med mig inredningsdetaljer på loppisar. Känns mycket hemtrevligare än moderna, ja jag vet, nostalgi tänk! Ha en fin sommarvecka!

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas