Utan utrustning

Macken var platsen för dagen. Hämtade EU-volontären Coline på Kulturskolan i T-mo på lunchrasten. Coline hade med en CD, där Mackeninspelningen fanns färdig. Alla var nog imponerade över hur bra det lät. Juan är inte bara en supermusiker, han kan också det här med att mixa ljud.Sen bar det av till Macken, för att ta de filmsekvenser som ska utgöra delar av videon som Coline ska klippa ihop. Det sjöngs, dansades, agerades och spexades mellan bensinpumpar och uppställda bilar. Nu ska det bli enormt spännade att se vad det blir när Coline satt ihop alla filmsnuttar till en video.

Coline kommer från Rennes i Frankrike och drömmer om att bli filmare. Vilken tur att hon gjorde sin praktik och utbytesperiod i T-mo, just när hon behövde ett filmuppdrag och vi behövde en filmare. För att vara en ung tjej från Frankrike, så pratar Coline väldigt bra engelska. Jag frågade henne om engelskan är något hon utvecklat under sin tid i Sverige.

- Om, svarade hon. När jag kom hit så kunde jag knappast ingen engelska alls. Skälet till att söka mig till Sverige var att förbättra min engelska. Här pratar ju alla engelska, t.o.m. gamla människor!

Visst är vi bra på engelska är i Sverige, men eftersom man i många syd och mellaneuropeiska länder inte är det ....så behöver vi ju ut och lära oss ytterligare språk. Jag är inte speciellt väl utrustad att möta människor i Spanien, Portugal, Italien... hoppas våra ungdomar tar vara på chansen att lära sig använda ett språk utöver engelskan.

När jag kört tillbaka Coline till T-mo, bestämde jag mig för att köra en lite omväg hem. Jag åkte till naturreservatet i Skårtebo. Det blev aldrig någon resa till mina barndoms blåsippebackar under den kalla helgen, så jag tänkte tillfredsställa blåsippebehovet genom att vandra i Skårtebos naturreservat.

Det är säkert tjugo år sedan jag var där senast, det var medan döttrarna ännu var med i Mulleskolan. Det är häftigt att återvända till en natur som ser precis likadan ut som den gjorde då. Varken Gudrun eller Per hade lyckats rå på den täta storskogen, och i de betade hagmarkerna var det lika öppet som för en generation sedan.

Tyvärr hade jag lämnat utrustningen för att föreviga min halvtimmespromenad kvar i skolan. Så några bilder blev det inte... vilket retar mig förskräckligt.

Nära hasselbuskarna växte blåsipporna tätt ,och i storskogen, nära ravinen, så växte massor av olika mossor och lavar. Det fanns t.o.m ett fruset litet vattenfall i den mest skuggiga delen av den steniga branten. Hade blivit fina bilder!

Blåsipppor fanns det att njuta av, men riktigt tillfreds känner jag mig inte. Det var långt ifrån Finnekumlahagarnas blå täta heltäckningsmatta. Får ta en sväng dit nästa vecka, på tisdag är det blodtappardag igen.

Anmälde mig till ytterligare ett learning lab, via e-twinning i helgen. Det handlar om olika digitala verktyg för att kommunicera. Kursen ser mastig ut, så jag kommer nog inte att genomföra alla delar och få diplom på genomförd kurs. men jag ska kolla efter nyttigheter. Redan idag, första kursdagen av tio, så hänvisade man till en e-twinningverktygsplats, som jag tidigare inte lagt märke till. Och där kan man hitta inspiration och hjälp så det räcker för många samarbeten - hemmavid eller via e-twinning. Kolla själva ...det är rena guldgruvan.

Bild ... ja, dagens sådan är fotat i Hyde Park! Utan utrustning kan jag ju inte visa dagens vackra naturupplevelser.