Spårsöndag

Häftigt att komma ut och se omgivningen ur lite andra synvinklar än normalt. Som grannhuset här, sett från den skidbärande skarbelagda Stockremmamossen. En verkligt härligt solskensskidmöjlighet, alldeles på andra sidan byvägen. Var ute en lång stund på förmiddagen, och åkte kors och tvärs därute. Superhärligt!
Konstaterade att jag absolut inte har någon anledning att uppsöka skidspår på andra ställen, när jag har en jättearena alldels intill. Räcker gott för att känna rörelsevälmåendet och få igång ordentlig transpiration. I eftermiddag får C-E ge sig ut där .... det har han nästan bestämt sig för.

Djurspår fanns det gott om på mossen. Rådjur, älg, hare. I de skogsnära partierna fanns det mycket spår av att djuren försökt att hitta något att äta under snön.

En del roar sig med att köra scoter på mossen, och det är säkert kul det också, även om det inte är något som tilltalar mig.

Under det att mina skidspår gång efter annan korsade varann, funderade jag på gårdagens ganska oavslutade blogginlägg. Känslan av att ha fått bekräftelse var så överväldigande att jag glömde att se på det här med anti-mobbing modeller fån en annan synvinkel än min egen.

Undersökningar visar sällan på hela sanningen, så tror jag iallafall att det är. Jag tror att för en del lärare så funkar de olika modellerna alldeles utmärkt och ger mätbara resultat.

För jag är ganska säker på att om man TROR på det man gör så FUNKAR det.

Dilemmat ligger i att man i kollossalkroppen "arbetslaget" många gånger förväntas/tvingas göra samma saker. Men eftersom man är olika personligheter och har kommit olika långt i sin lärarerfarenhet, så fungerar det inte alltid.

Så den som tror på någon anti-mobbing modell, ska ju inte nedslås av skolverk och media, utan fortsätta sitt arbete. Medan jag, uppbackad av undersökningen, kan fortsätta på mitt eget sätt att jobba med värdegrundsarbete.

Kattpojkarna kommer inte ut så mycket på veckorna, så det njuter i fulla drag av utemöjligheterna på helgerna. Vi bor ju alldeles vid byvägen och den har blivit dödsfälla för ett par av våra tidigare katter. Hoppas att Fredrik och Fransson blir lika trafiksäkra som Fritz.

Fransson är mest intesserad av olika slags jakt. Att fånga någon fågel har han ännu inte lyckats med, men i fredags så fångade han sina första mus. Fredrik var också intresserad av fångsten och tillsammans lekte de med en förskrämd mus, som de hade burit upp på verandan. Men än så länge vet inte kattpojkarna att man äter möss, så musen lyckades smita ifrån dem. Två storjamande och stortittande katter stod där med var sin lång nos.

Fåglarna, som jag tidigare beskrev hade minskat i antal, har kommit tillbaka. Idag på fågelräknardagen har vi sett talgoxe, blåmes, pilfink, gulsparv, nötväcka, domherre, tofsmes, talltita, hackpett och nötskrika.
Man blir glad av att se alla fina fåglar igen.

Får nog gå ut en sväng i eftermiddag, idag känns det som man måste fånga den fina dagen. Och när solen försvunnit för idag, jag då är det zumbadags. Riktig rolig rytmisk rörelse!