F-fiender

 Fåglarnas fiende nummer ett, han heter Fransson. Han ser riktigt hotfull ut när han sitter där som en extra prydnad, några meter från fågelrestaurangen. Hans fiendskap medför att det blir lite magert med restauranggäster.... men han ger snart upp och vill in, och sen är det fritt fram för traktens alla småfåglar att få sig en sen fröfrukost.

 Flygfarares  fiende är definitivt förkylningar. Vet inte hur många gånger vi kommit hem från en utlandsresa med flyg, och C-E några dagar efteråt blir superförkyld. Så även efter den härliga Londonresan. Naturligtvis kan färdmedel under jord också vara en bidragande orsak till virusattacken. Förhoppningsvis förträngs förkylningsutbrottet inom några månader, så vi kan fara till London igen. Jag längtar redan. Och för C-Es del, så gäller det f.ö. att ställa fotbollsupplevelsen mot förkylningsnedsatthetetn.

 Fetmans fiender lär vara fett och protein. Jag köper inte det. Det är i mina ögon alldeles för oetiskt att livnära sig på det som kräver så mycket energi att framställa. Kolhydrater har alltid varit en del av människans föda. Efter klädprovandet igår, så skulle jag gärna vilja gå ner fem kg.... för då har jag en perfekt passande extragarderob. Men det är inte lätt att bli av med gumfettet, som sitter säkert på de flesta ställen. Men jag kan ju försöka .....då får det bli genom att äta mindre portioner helt enkelt. Det måste ju funka....Mycket sallad, lite annat ... och så variera. Nå´n som tror att jag lyckas med föresatsen, som just nu tycks superenkel. ....? Har ju just ätit lunch...

 Fortsatt "friendships" fiende ... ja, det är nog jag själv. Eller inte.... Är bra på att hålla igång vänkontakter under lång tid, om det bara gäller att man ska träffas och fika nå´n gång ibland ..... men är jättedålig på det där med att bjuda hem folk. Trivs så bra med C-E och katterna, känner inte ett dugg för att fixa till  bjudningar på lördagskvällen ........ vet att det finns några som väntar på att vi ska komma till skott och få till en gemensam kväll.... men jag känner inte för det. Däremot en fika på stundande lovet, eller en enkel lunch .... det känns bara roligt. Men att "förstöra" hela lördagen för att man ska ha gäster på kvällen, nä, just nu känner jag inte för det.... Tror att det är många med mej som känner det samma.....

 Fortsatt fysisk framfarts fiende, det är den förbaskade ryggen. Blev ingen gympa alls i veckan, det gjorde för ont efter fotvandringarna i London. Tog en långpromenad idag, blev ca åtta km - och fina höstbilder - men det kändes på slutet. Känns tungt att inte vara i lika bra form som förr - fast egentligen är jag ju det. Mår jättebra av att röra mig.... men blir så frustrerad när jag inte kan röra mig så fort och mycket som jag vill.... Men det är väl bara att bita ihop och låta det göra ont .... det går ju över.....

 Fina fotons fiende, det är nog solen. Dagens gråväder det ger både mjuka linjer och mjuka färger.
Tycker nog att fotografering är bland det roligaste som finns .... med sju år fram till pensionen - om man nu får förmånen att vara med så länge- så känner jag att det nog kan bli fotograferingen som blir den stora grejen, som man kan utveckla även på äldre dagar.

Framgångsrik förkovrings fiende, det tror jag konformiteten är. Om man ser skolan som förkovringens högborg. I den skola som jag skulle vilja ha, så skulle det vara mycket större valfrihet för eleverna. Visst måste man ha en grund, men sedan skulle man både kunna välja till och välja bort ämnen. Framförallt praktiska ämnen, men också tidigt få olika inriktningar på so/no kurser.

Och när jag ser Skolverkets allmänna råd och riktlinjer för läroplanens genomförande, och det står en massa om att rektor ska kolla att vi lärare gör våra LPP, med teman och  syften och innehåll och bedömning, då blir jag mörkrädd. Tror att LPP kan vara bra för en del, men vår planering måste vi ändå få sköta som vi vill, bara vi tar med det centrala innehållet och vet vad vi ska bedöma.

..... och så tog f-en slut..... skulle bara slutligen vilja säja att jag saknar en del av vännerna i bloggosfären. Bodil allra mest. Men kanske är det så att fortsatt utveckling framåt är bloggens fiende..... bloggandet är bara en grej som snart går över. Men jag har väl stannat i utvecklingen, för jag tycker fortfarande att det är en terapi att skriva och att visa bilder som jag gillar.

Kul att just du läste..... skriv gärna en kommentar och tipsa om någon läsvärd plats, det skulle jag uppskatta.

Nu ska jag åka till Svea 91,.... hennes fiende .....? Försvunnen "friendship". Det finns inte så många kvar när man är så gammal.....