....med nya kameran. Häng med, den som vill...
Dagens promenad gick österut.
Bara hundratalet meter från vårt hus, ligger denna stora stensamling, uppbyggd av mänsklig hand.
Det har berättats att det en gång, i början på förra seklet, varit en smedja. Eftersom inte verksamheten kom igång på det sätt som var tänkt, så beslöt ägaren att anlägga en brand, för att få ut försäkringspengarna. Det hela slutade med fängelse för den olycklige försäkringsbedragaren.
Får nog lägga en cache här till våren, eftersom platsen har en historia att berätta.
Korsade länsvägen och gick upp mot övre Flathult.Tänkte ta skogsvägen över till Spolabo och sedan över Rörstorp hem.
Gunnar har många sommarbostäder för småfågelfamiljer utmed sin välskötta väg.
"Gunnars väg" går till Spolabovägen. En motorsågare gömde sig i buskarna, precis där vägarna möts. Han stängde ner motorn och sa hej, jag besvarade hälsningen, men såg inte vem det var. Motorsågarens förklädnad samt gömslet bland de täta granarna omöjliggjorde identifiering.
Gick uppför en backe större väg, innan jag återigen tog av in på en skogsväg.
Insåg att jag/vi inte gått här på länge. Tidigare var leden mellan Spolabo och Gumpebo en igenvuxen skogväg, ibland bara en tvåfilig stig. Nu var det en körväg, helt ok för vilken personbil som helst.
Bestämde mig för att förlänga promenaden och ta vägen runt Gumpebo istället. Göstas stuga har fått nya invånare, det var mindre vildvuxet i trädgården.
Gumpebohuset har inte varit bebott på många år. Tycker att det är synd, det är ett fint gammalt hus.
Susanne och Larslo hade klätt in den stora eken med juleljus. Är säkert väldigt fint när det är mörkt.
Promenerade nerför den branta backen. Björkarna lyste vita på båda sidor vägen. Rena vårkänslan.
Gick fram till vindskyddet som Larslo byggt upp. Här brukar det vara korvgrillning på nyårsafton kl 12.Utelunch alltså. En kul tradition som samlar många. Förra året var det mängder med snö, och ett antal minusgrader. Året innan var det tjugo grader kallt och solsken. Kommer inte ihåg någon grön nyårsafton.... men naturligtvis måste det ha funnits sådana. Men i min minnesbank så förknippas nyår med snö och mer eller mindre extrem kyla.
Den gamla ladan har inte använts på många, många år. Tycker att den är fin och välbevarad. Den står likadan som den gjorde när jag flyttade hit för 32 år sedan....
Femhundra meter länge fram i min färdriktning, så kom jag ut på den asfalterade länsvägen igen.
Dryga kilometern tråkig väg innan det att Flathult uppenbarar sig i toppen på den långa backen.
I det nyaste av husen huserar ett hollänskt musiklärarpar. De har bott här ganska många år nu, kommer hit på alla skollov,tillsammans med sin hund. Visst har de en läcker utegran....Plus sparkstöttingen med julklappen på. Träffade på dem på gårdagens promenad. De vill ha snö.....
... och det lär de nog få innan det är dags att återvända till Holland om två veckor. Den svenska flaggan är alltid "hissad" är de är i sitt sommarhus... och dessutom har man öppnat upp för egen sylt och nötförsäljning.
Härliga, kreativa människor.... som dessutom lärt sig att prata superbra svenska.
Så bar det in på en välkända moghultsvägen igen, förbi ruinen på bild ett och fram till vårt röda hus. Blev välkomnad av två kattbröder som gärna ville gå in och slippa få den fina pälsen fuktad i duggregnet.
Sista bilden var den första ... den som jag tog först av alla då jag packade upp kameran vid köksbordet i går kväll.
Ja, jag är nöjd med den nya kameran. Den var enkel att lära sig. Dessutom finns det en del bra inställningar som påverkar bilderna, redan i kameran. Zoomningen är betydligt bättre än på gamla Panasonicen.
Det blev en bra promenad också. Nu ska jag testa en yoga app som jag laddat ner. Undrar vad den gamla tanttorson säger om den....
Härlig runda och härliga bilder! Grattis till nya kameran! Här var det duggregn och blåst när jag tog en cachingtur.
SvaraRaderaMen vilken fin klapp! Det är en klapp som kommer väl till pass att ha i fickan för att åka fram emellanåt på promenaden. Frågan är om det inte var den bästa klappen? ... fast frågar vi misse så handlar det nog bäst om andra klappar. Nu ska jag och Charlie ut på vår lilla tur. Han ligger här tätt vid min sida! Kram Ingela som bara degar och njuter
SvaraRadera