Sommarstart

 Nu vet jag varför jag tycker att syrendoft är den bästa av alla dofter.
Det är med den doften som sommaren tar sin början, med den härliga ( men alltför snabbt övergående) tiden som kallas försommar.
Åkte ner, tidigt på förmiddagen,  för att kolla stugan i Halmstad  och blev mottagna av den mest ljuvligt sommarlovande syrendoft.

Det gamla päronträdet blommade också. liksom diverase andra fruktträd och blommande buskar.
Varmt och gott var det, och än mer behagligt var att det inte var stekande sol, utan varierande molnighet.
Njutbart blev det i den lilla trädgården, där det är så gott att bara sitta och vara, speciellt när vädret är alldeles lagom!

Fick besök av detta vackra kattdjur. En av grannarna hade med sig sin katt. Trodde att det granna djuret kunde vara en skogskatt, men det var det inte. Det var en ras som hette något asiatiskt (?), glömde det lika fort som jag hörde det, eller rättare sagt, jag hörde inte riktigt vad man sa ...... kollar  på kattraser på nätet ... kan det vara sibirisk katt? Superfin var den iallafall....

Skrev på Facebook att jag har svårt att inte göra någonting när jag är här hemma och lika svårt att göra något när jag är i stugan. Har alltid varit så. C-E, däremot, fungerar ganska så mycket tvärtom... och då funkar det ju.
Grannen på bilden - inte kattgrannen - såg ut att ta det precis lika lugnt som jag nästan alltid gör i Halmstadsstugan. Inser att det är väldigt bra att ha en stuga att åka till en stund då och då.....

Tog en promenad ner mot stranden - och vem kom där - om inte frånflyttade kollegan Eva. Hon har varit modig hon och bytt arbetsplats, trots att hon passerat livets middagshöjd. Beundransvärt!

Hon trivdes bra på sin nya arbetsplats. Kul att höra.

I vagnen satt dotterdottern Lovelia, kollade lite yrvaket på främlingarna och det starka solskenet.

På stranden var det riktigt mycket folk. En del t.o.m badade. Jag vågade mig i halvvägs upp på vaderna. Plaskade på ganska bra under det att jag vadade längs vattenbrynet ... och kände att man vänjer sig vid vattentemperaturen ganska så fort.... det hade nog gått att bada.... bara det att badkläderna fanns så där 12 mil i nordostlig riktning. Otur!

Någon geocaching har det inte blivit på länge.  Har inte funnits tid.. och inget riktigt sug heller. Laddade ner och sparade  några gömmor längs väg 26 i c:geo. Tänkte att vi kunde leta upp 4-5 stycken cacher varje gång vi åker hem från Halmstad. På så sätt så lär vi känna de trakter som vi passerat så ofta under de 35 år som vi haft stugan, lite bättre.
Dagens första cache fanns på Ivars kulle. Den ligger alldeles efter det att man passerat över E4an.

Ivar kulle är en bronsåldersgravplats. Tidigare trodde man att kullen var ett naturligt geologiskt fenomen, men  när man gjorde en arkeologisk utgrävning så fann man ett antal gravar. C-E hittade cachen vid den fina boken.

Nissaströms naturreservat hette nästa gömma, Den visade sig ligga nära kyrkan ... som låg i anslutning till det stora reservatet.

Dagens höjdpunkt - belönad med favoritpoäng - var Nissaströms bruk. Tvåhundra meters vandring längs en Nissan i lågvattennivå och en natur översållad av förgätmigej.

Gömman var lätthittad, alldeles vid den bästa utsikten. Precis som geocaching sak vara - lätta gömmor - något speciellt att visa.
Tänkte på det att geocaching kan ses som uppdelad i två grenar - upplevelsecachingen  och problemlösarcachingen. För egen del så bekänner jag mig absolut till den första grenen - har inte fattat vitsen med svåra gömmor, som man gör att man måste koncentrera sig så mycket på letandet så att man missar det som gömman vill visa....
Tur att det finns något för alla..... det är verkligen en bra grej med fritidssysselsättningen i fråga.
Nissaströms bruk framställde papper, speciellt grövre papper som användes av skotillverkare. Som mest hade man 150 anställda samt bl.a. egen skola och egen kyrka. Bruket grundades på 1850-talet och drevs i större eller mindre ska ända till 1984. De gamla byggnaderna är nu rivna.

Västra Åkralt ligger mellan Hyltebruks pappersbruk och väg 26.  Numera är det ett ingenmansland. Tidigare fanns här bostadskvarter men nu är allt borta. Folk ville inte bo så nära det illaluktande bruket så de flyttade därifrån. Och bruket löste in husen ....det framgick inte i cachebeskrivningen om de är rivna eller flyttade. Nu fanns det bara asfalterade gator och ingentingtomter kvar. Och några fruktträd.... Sorgligt!

Dagens sista gömma var i Skeppshult. Där fick vi se en del gamla hus från samhällets storhetstid; en kvarn som har sitt ursprung från  1600-talet, en stolfabrik, en liefabrik, ett tråddrageri.....  Smålänningarna har alltid varit innovativa och driftiga! Nu heter byn stolthet Skeppshultspannan.

Lätta gömmor alla fem, det tackar vi speciellt för!

En härlig helg, en härlig dag. Mycket hinner man när man har några extra dagar ledigt. I morrn börjar den näst sista hela arbetsveckan med eleverna. Känns helt OK ... även om jag absolut kunde klarat att vara ledig några dagar till i denna härliga tid då sommaren startar upp sin livgivande verksamhet.