Måndagsmix

Fast vi börjar på söndan....
Inga hade inbjudit till event ( geocaching) i Värnamo. För en gångs skull så passade det även mig att
besöka den speciella händelsen.
Nu är jag ju inte som andra... jag kommer alltid sent till öppna tillställningar. Varför vet jag inte.... igår berodde det delvis på att det låg lite för mycket vid lunchtid, för den som har en bit att åka, och inte vill nöja med grillad lunch.

 Hade med mig en korv för att inte alldeles för mycket skilja mig från sällskapet... men det var ju det jag gjorde, då min enda tjocka korv från Attarp var alldeles ensam på grillen ... alla andra var ju färdiga med både förrätt, huvudrätt och efterrätt. Nä, en timme för sent, det är lite för mycket för sent att komma om man ska känna samhörighet med andra ätare, det är tydligt.
Kunde dessutom varit på plats 10-15 minuter tidigare om jag kollat parkeringskoordinaterna till anvisad bilfrånställningsplats, i stället för att köra lite på måfå och tänka "att jag hittar alltid". Vilket jag uppenbarligen gjorde.... till slut.

Ett antal eventbesökare hade redan lämnat platsen då jag kom. Andra gick när jag kom... hur man ska tolka det. Inte alls.... förstås. De var mätta och belåtna och hade börjat frysa.

Det fanns en gömma alldeles i närheten av grillplatsen. Den var inte uppletad av alla, så jag hängde på en liten grupp för att leta upp Bolaskogscachen, version 2.  Det var den första cache som fått min logg på över en månad.  Det är väl så att jag inte är mycket för att ge mig ut att leta burkar kalla, regniga, snöiga, mörka höst och vinterdagar.

Inga hade lagt ut tre nya gömmor, eventet till ära. Den första fanns på gångavstånd från eventplatsen.
Det var lite häftigt att följa med i den tämligen raskt marscherande gruppen mot  målet. Ännu häftigare var det när de allra flesta av mina kombatanter slukades av den bastanta granens grenverk. Det gäller ju att komma först... Tror att 1000 sjöar var den som fann cachen. Han var iaf den som plitade ner mitt alias på logglappen.  Kollar i nät-loggen och ser att alla tyckte att de var först. Tänk, det tycker jag bara den som hittar den är.... Geocaching är lite knäppt ibland... men roligt oftast.

Fösökte mig på två andra gömmor under det att skymningen började falla. Den ena var Ingas offerröse. Hade bara mobilen som vägvisare, och den nya sådan är inte riktigt att lita på, så jag gick fram och tillbaka på några stigar men kom ändå inte så nära. Tanten - som är långt ifrån mörkrädd - tyckte det var lite kymigt att vandra ensam i okänd mörkerbelagd skog och vände hemåt med oförrättat ärende.

Trodde att det skulle finnas en enkel gömma i närheten av sjukhuset. Här kunde jag iaf inte komma bort. Kom dock inte närmre gömman än 10 m med mobilen och hur jag än lyste med ficklampan, så såg jag inte den förväntade vingbeprydda cachen i någon av alla granar.
Får återkomma till båda platserna iförd gps och dagsljus... förhoppningsvis redan till helgen...eller någon annan gång.

 Måndagen har bestått av ett besök på skolan, där temperaturen inomhus var 12 grader. Plusgrader i och för sig, men lite lågt. Nåja, det behöver inte vara tjugo grader än på en dryg vecka! Skulle hämta ett antal böcker som skulle lämnas ( bytas ut) på biblioteket i T-mo. Ett försteläraruppdrag...  hmmm ..
Böckerna hämtades, nya valdes ut från bibliotekets välfyllda hyllor... men sedan strejkade kodavläsaren... så jag fick lämna korgen med böcker för avhämtning vid annat tillfälle.

Tänkte leta upp den nya geocachinggömman vid Fåle. Den hade redan fått många favoritpoäng.  Det blev nit här också, det fanns ingen favoritburk som ville visa sig för mig och min knäppa mobil. Får återvända med gps och se om det går bättre.... eller också är det mig det är fel på...
Jädrans gömmare som inte ger en riktig hint... "något som hör till då man grillar".... jag letade efter senapstuber eller ketchupflaskor. Såg en halvt tillknycklad ölburk på marken... lyfte inte ens på den... för nej, det skulle det väl inte kunna vara... nej, så gör man inte.

Det blev kallt om fötterna att gå i "vanliga" kängor i snön, där på geocachingsökplatsen.
Åt snabb lunch då jag kom hem.... lite rest-julmat... nu är det inte mycket kvar... lite sill och några smuliga skinkskivor.
Har bestämt mig för att köpa färdigkokt skinka nästa jul... tycker att det är så svårt att koka till rätt konsistens. Fast det kanske räcker att köpa ny termometer... känns som den gamla gjort sitt...

Tog sedan på lite mera minusgradsvänliga kängor och pumpstavarna i händerna och så tog jag rundan runt Rörstorp.
Den är nog bara drygt 3 km i längd, men det räcker då man har pumpstavar. Ganska bra  med dem egentligen, man kan korta ner sin gångsträcka och veta att man fått ganska bra motion ändå.

Blickade ner över den frusna dammen och kom ihåg hur damminnehavarinnan berättade att hon simmade omkring i den under någon av sommarens allra varmaste dagar. Hon hörde katter bråka, och tittade upp i ett träd, där hon såg ett beigefärgat djur... vår Fredrikkatt, som blivit uppskrämd  i en tall av deras katt.

Kalla vinterdagar går inte katter på längre promenader. De håller sig runt huset och vill gärna in och värma sig mellan utepassen.

Körde igenom lite extra träning då jag kom hem. Hittade en spellista som passar till funktionell träning ( bra och riktig musik) och körde igenom Åsas trevliga höstprogram. Kändes att tanten inte rört på alla muskler på ett tag. Tänk om jag kunde få till den där ca 40 minuter långa träningen varje dag.... hur gör man för att bli en bra människa vad det gäller kost och motion. Tänker ju, som vanligt, avlägga ett nyårslöfte... som jag sällan hållit. Godisuppehåll fram till sportlovet.... det borde ju kunna gå.
Kakförbud... nä, en liten en till helgfikat, det måste jag få. Gillar inte kaffe utan liten kaka... men borde lära mig.
Måndagsmixen får nu fortsätta med att fixa till middagen, älgbiffar med ost i... läsa några kapitel ur julklappsboken "Gone girl", och så småningom se sista avsnittet av utmärkta norska tv-serien "Ögonvittnet".
Och slå en signal till Karin... och höra hur det är att börja jobba igen. Åtta dagar har många av oss kvar på ledigheten. Det gäller att nyttja dem på ett bra sätt... för sedan blir det full fart igen.