Till Tuskabosjön

... gick färden, efter välförrättat veckovärv.
En ny runda fanns, att gps-ledda ta sig runt på. Nu behöver man inte använda satellitstyrda navigationssystem för att ta sig runt på dessa vägar, det går bra att följa de vita stolparna/pilarna. Men då hade man inte hitta några geocacher, och det hade ju varit lite synd, när det så att säga var målet med resan.

Cyklarna var med i C-Es Le Mans ( tror att bilen heter så) och det var tur... för även om det bitvis var dåliga cykelvägar, så var det bra att ha ett lite snabbare transportmedel än apostlahästarna, under delar av den ca 5,5 km långa sträckan.

Dålig cykelväg var det i början. Mest stiglikt. Nerför bar det och tanten tyckte att det var rätt otäckt. Men hon fick lön för sin skräck, hon fick se denna gamla klenod, från en bygd som inte längre finns. Här bodde Cajsa med fyra oäkta barn. För att försörja dem gick hon periodvis ända till Jönköping ( åtta mil) för att jobba på tändsticksfabriken. 

Säkerligen var  barnen utflugna när Cajsa dog av kallbrand 1911. Jag blir så glad att se något med sådan historia vara så välbevarat.

Nackdelen med att cykla på dåliga och ordentligt kuperade stigar/skogsvägar, det är att man inte riktigt har koll på gpsen. Vi fick gå en liten bit tillbaka vid flera tillfällen, för vi hade redan passerat gömman. Men det var helt ok... och sökta geocacher fann vi lätt.

Träffade på en träningstok. Under tiden som vi letade efter en burk, så kom det en man som cyklade uppför och nerför samma backe flera gånger. Backträning. Vilket får mig att tänka på att spinningsäsongen i Grimsås inleds på måndag.

Det roligaste med geocaching är att få se trakter som man annars inte skulle få se. Aldrig att vi skulle kört av vid Sjötoftaavfarten i Gislaved, och inte kört mot Sjötofta, utan hållit vänster.... mot... Burseryd????
Via Tuskeborundan hamnade vi ännu mer på landet, Gislavedsnära. Det fina huset Horsamo, med två flygelbyggnader, tycktes var tomt.... men inte oägt. Hade gärna bott här, om jag varit ung och haft familj. Lite stort för två, dock....

Riksdagsman Mårtensson från sagda ställe, han var emot införandet av allmän folkskola.
Några av dagens skolbarn hade nog gillat hans inställning, men enbart ett fåtal. De flesta gillar sin skola. Och tänk om han fått sin vilja igenom... då hade jag ju varit arbetslös hela livet... Jag som gillar mitt jobb!

Kreaturen i Horsamo hade det gott i det härliga sensommarsolskenet. Gräset tycktes fortfarande smaka helt ok.

Tyckte att allérna kring gården var riktigt fina. Känns lite speciellt att cykla genom en allé. Nästan så man känner sig lite "viktig".

Mårtensson ville inte att alla barn skulle tvingas gå i skola. Nästgårds till honom låg en skola, ett torp, som var en utbilningsanstalt nästan tjugo år före det att lagen om allmän skolplikt/allmän folkskola infördes 1842.  Här gick ca 1500 barn i skola hos Britta och hennes medhjälpare, senare folkskollärare Emanuel. Tydligen gifte de sig också, trots att Britta var 12 år äldre än Emanuel, och blev föräldrar till en biskop! Bra jobbat!

Vi skulle ju ta oss runt Tuskebosjön. Men var fanns SJÖN????
Jo, där bakom skogsmaskinen!

Gick ett en bit i avverkningsriset, för att få riktig sjökänning.

Vattnet såg inbjudande ut för ett dopp i värmen... men botten syntes inte alls. Antagligen en dysjö... men ingen mossjö... för det var hårdmark runt omkring.

En jättefin plats var det ... en njutningsfull vackerhetsplats på cykelturen.

Lingon finns det överallt iår. Även vi har gott om de röda bären, trots att vi bor på fel sida gränsen till de lingonröda tuvornas förlovade landskap.
Får vänta någon vecka med att gå ut med plockaren, bären behöver mogna lite mera innan det är dags för skörd.

Och se, där hade någon yxat till en bänk att vila sig på, och för att sitta och titta ut över kalhygge och sjö.

Det var en bra runda för en fredagseftermiddag. Tur att vi tog cyklarna, det hade blivit drygt att gå på vissa delar av leden. Bitvis var det väldigt fin natur, bitvis lite enahanda.
Kulturmässigt sett var det av stort värde att det fanns informationsskyltar om många av platserna   man passerade. Mycket intressant att ta sig genom en bygd som en gång var relativt tättbefolkat, med alla torp och backstugor.
Gömmorna var lätthittade, och låg med ganska bra avstånd emellan. Tycker dock att det fattades ett par gömmor på slutet. Efter sjön, så var det en väldigt lång sträcka tillbaka till parkeringen - och en närliggande bonuscache.

Superkul dock, att någon gör sig besväret att lägga ut en ny runda, det tackar vi som är runde-nördar extra mycket för.

Denna jättelind, kulturminnesmärkt, skulle innehålla en gömma. Det gjorde den inte.

Nöjda med dagens fynd var vi absolut. Härligt med högsommarvärme i augusti. Uppskattar den mycket mera nu, än vad jag skulle göra i juli.