Lovely London

Om jag skulle välja ett annat land än Sverige att bo i, så skulle det tveklöst bli Storbritannien. Sannolikt England eller Wales, eftersom klimatet där är lite mildare än i Skottland

Och så skulle man ha lovely London på överkomligt avstånd.

I och för sig, så bor man ju nästan på pendelavstånd även i Stockremma. Mindre än en timme till Landvetter, mindre än två timmar över Nordsjön och knappa timmen från flygplats till city. Så om man ville, och kassan tillät, så skulle man enkelt kunna åka till favoritstaden en helg varje månad.....

Undrar om man skulle bli trött på stan om man åkte flera gånger om året?
Tror knappast det. Man upptäcker alltid nya saker och nya platser  i London.
Trött i fötterna blir man alltid, och speciellt första dagen, innan man vant sig vid att gå på de hårda gatorna.

Våra resor till London brukar innehålla samma saker varje gång: Shoppa, går på musikaler, äta publuncher, vandra i parker, se en fotbollsmatch ... på senare år lite geocaching ... och om det inte är för fint väder.... besöka något museum.

I London finns det mängder av små och stora parker.
Denna gång bodde vi i Bloomsbury, i östra delen av allra centralaste London.
Vi upptäckte ett antal nya små stadslungor, som t.ex. denna park, en gammal, gammal kyrkogård....

Pubarna ligger ännu tätare än vad parkerna gör.
Gillar deras luncher. Mycket  fish  and chips blir det, min allra mesta och bästa londonmat.
Och så ett glas öl till förstås.
Jag dricker inte så ofta öl här hemma, tycker väl att det är så där gott, i alla fall i större mängd än 33 cl. I London passar öl jättebra, även i större kvantiteter.

Att ta sig fram i London, det funkar utmärkt. Vi åker nästa bara underground ( eller som här; overground). Alternativet är bussar, vilket också funkar bra.
Billigt och bra är det... och smidigt.

Här har vi tagit oss ut till Crystal Palace hemmaarena, Selhurst Park. Trots att matchen började redan 12.45, så var det full fart på öldrickandet, både för supportrar och andra.



Öl kan vara vackert.
Jag gillar ale allra bäst. Det är den rödaktiga drycken. Guinness gillar jag inte alls. Smakade en lite klunk då C-E köpte en pint av drycken. Fick genast en flashback till melass-tunnan som fanns hemma på gården då jag var barn. Vidrig dryck...
Ljus öl kan vara jättegod om den har mycket beska och en hel del kolsyra i sig. Ljus öl (lager) kan också var rätt så smaklös.

Selhurst Park är en gammal fin area. Alldeles utanför arean fanns två geocacher. Vi fann en av dem, under det att det passerade massor av människor förbi oss. De brydde sig inte alls om den snokande tanten.

Crystal Palace har en vithövdad örn som symbol.
En levande eagle flög fram och tillbaka över planen, före matchstart.

Verkligen trevlig inramning av matchen, med örnflyguppvisning och dansande cheer-leader-girls.
Crystal Palace vann med 2-0 mot West Bromwich.

Overgroundtågen är en radda vagnar ihopkopplade utan begränsningar av mellanväggar. Häftigt tyckte jag! Undergroundstågen är  mindre breda, och består av massor av tågvagnar.

Två musikaler såg vi.
Har inga bilder från det helt hysteriska teaterområdet i West End.
Före och efter föreställningarna är där verkligen knâkafullt. Overklighetskänsla med så mycket folk på ett relativt litet område.

"Bend it like Beckham" handlade om en indisk tjej som inte fick ägna sig åt något så okvinnligt som att spela fotboll. Superbra handling om manligt/kvinnligt, om olika etniska grupper syn på genusperspektivet och på sina tradiioner.
" The Commitments" bjöd på en massa gamla godinglåtar och handlade om irländska ungdomar som bildade ett band. Inte lika mycket budskap som Beckham-musikalen, men klart sevärd.

Imperial hotel var helt nytt för oss. Helt ok.... man sover ju bara på hotellet. Och äter frukost. Engelsk frukost är gott ett par gånger. Tredje morgonen längtade jag hem till fil och ostmacka....

Från vårt rum på sjätte våningen, kunde vi se det kupolformade taket på British museum. På det museet har vi aldrig varit. Vi passerade den gigantiska byggnaden, och jag blev trött vid blotta åsynen.
SÅ STORT!
Är ingen riktig musee-människa... inte vad det gäller "gamla saker". Gillar konst. gillar tekniska saker... men i övrigt.... nja...
Denna gång var det helt enkelt för fint väder för att vara inomhus. Parker lockade mer.

Hittade en geocache ( nr 2000 f.ö - nästan skämmigt att inte ha mer, med tanke på med vilka masshittare jag umgås ibland) utanför denna stora kyrka. Passade på att besöka gudstjänsten en liten stund.



London har så mycket härliga arkitektur....man behöver inte gå på museum... hela stan är ett trevligt utomhusmuseum, med byggnader från olika epoker.

- Wow, vilken stor kyrka, där bakom British Library. Den måste vi kolla på!

Snopet,det var ingen kyrka. Det var ett hotell. Sannolikt inte i den prisklass som vi brukar begagna oss av.

Ett bra ställe att gömma en geocache på, det var detta gamla fina vattentag. Tror vi hittade /letade upp nio stycken cacher under de tre dagarna. Inget att orera så mycket om... men nio olika platser blev besökta, åtta av dem hade vi inte sett om vi inte letat burkar.
De flesta geocacher är nanos. Hintarna är synnerligen tydliga. Loggremsorna i nanosarna är ganska tunna. Bra för den som har motorikproblem....

Rugby-VM pågick/pågår i London.  I vårt land har vi ju ingen rugbykultur, men det finns det ett antal länder som har. Många av  länderna i det forna brittiska samväldet deltog/deltar i mästerskapen. Tror att dessa indiska killar kan vara tillresta för att heja på sitta lag.
På ett antal olika ställen fanns det cyklar att hyra. Men det vete sjutton om jag skulle ge mig ut på cykel i Londontrafiken. Det är trångt på gatorna, så det gäller att inte vingla till....

Vi flög från Landvetter i torsdags kväll.
I fredags vaknade vi upp i en av alla de stora städer som aldrig sover. Vädret var helt underbart. Blå himmel och närmare 20 grader.
Lördagen var något kyligare, framförallt för att solen inte riktigt ville ta sig igenom dimmolnen, även om den gjorde ett tappert försök.
På söndagen återkom det soliga sensommarvädret.
Vi beslöt oss för att ta oss tvärs under city-kärnan, till Hyde Park och Bayswater.
Det är ett område som vi är speciellt bekanta med, eftersom vi vid de flesta gånger av alla våra Londonbesök, har bott där.

Hyde Park bjuder alltid på blomsterprakt. Var där en gång i  mitten av januari, och trots att det var bara några få plusgrader i luften då, så fanns det flera rabatter med små förskräckta primulor även då.

Hyde Park är en verkligen fin, med arkitektur, grönomården, växter av olika slag och en hel del vatten.

Samt en hel del fågelliv, ekorrar  ..... och hundar med mattar och hussar.... för att inte tala om alla människor som passerar genom parken. Många springer, joggar, lunkar....andra promenerar i mer eller mindre maklig takt. Jag gillar verkligen att sitta på en bänk i parken och iaktta den ständigt fyllda och ständigt varierande catwalken som finns alldeles framför mig.

Tycker att det är helt underbart roligt och intressant att iaktta människor. I London möts människor från hela världen. Samtidigt tycks det vara ganska segregerat, olika etniska grupper håller ihop och tycks inte blanda sig så mycket. Blir glad då jag ser unga par, där tjejen och killen har sitt ursprung från olika delar av vår jord.

Lunch och helgens sista öl, det blev det på vår gamla "stampub" The Swan - mittemot Hyde Park.
Fick lite flashbacks här också, bl.a. från två speciellt roliga Londonresor då vi besökt The Swan. Den gång då hela familjen var med ( döttrarna och deras dåvarande sambo) och den gång  då min bror fyllde 50 och hans hela familj var med.

Kom hem till Stockremma sent på mörka söndagskvällen.
Vädret hade följt med från Storbritannien, det var tydligt, för måndagen bjöd på en strålande solskensdag.
Hann med en kort promenad mellan mattelyft och biologiprovrättning.
Konstaterade det jag redan visste: även om hösten är ganska sen i år, så har den kommit mycket längre än vad den har gjort i sydöstra England.

Hösten är som vackrast i dessa dagar. Det gäller att njuta av den under dygnets ljusa timmar, för snart är den borta.
Kände det då jag på ömma fötter och med en ishiasnerv som bråkade en del, travade runt på Londongatorna; Det gäller att åka tillbaka till lovely London och njuta så länge man orkar. För lite jobbigt är det allt, men alldeles, alldeles underbart. Och trots att man känner sig rätt utschasad efter en londondag... så känner man sig märkligt nog ganska så utvilad då man kommer hem igen.