Lade in några gömmor söder om Anderstorp i gpsen, C-E fixade fika och så gav vi oss i väg.
Bara det att den otillförlitliga gpsen hade inte alls tagit till sig inlagda koordinater, trots att de blivit okejade av den dumma apparaten.
Nu finns det råd.... mobiltelefonkartan är bra och alla cacher finns med koordinater och allt, det är bara att föra över till den ( oftast) mera exakta satellitförbindelseapparaten.
I den lilla fina byn Lövås fann vi en avlövad ask med ett något större omfång än denna tanten.
Tyckte att det lilla uthuset låg så fint där vid foten av det gamla trädet och harmoniserade så väl i ålder och utseende. Tror dock att husets öde snart är beseglat... asken såg mycket mera livskraftig ut.
Trollsjön hade jag utsett till dagens höjdpunkt, och det blev den verkligen... fast inte så som jag tänkt mig...
Parkerade vid bebyggelse och promenerade längs den, tveksamt -just nu- farbara, grusvägen ner mot sjön.
Eller upp, kanske det var. Vägen var ordentligt kuperad, och tycktes lämpa sig bra som träning för mountainbikare. Vi mötte ett gäng medelålders män på hoj, och de hade det rätt så jobbigt, då de pustade och stönade uppför en av mördarbackarna.
Trollsjön, det var en avlång sjö och däri skulle det finnas ädelfisk.
Det syntes inte till några fiskare med vårkänning på sjöns bryggor.
Antar att det är ok att fiska året om, om man löst det gröna kortet.
Stigen längs sjön var dubbelspårig och lättgången.
Det var långt till gömman, men vi gick åt rätt håll, så det var väl bara att gå....gps brukar ju säga till när man närmar sig.
En som kallar sig tusen sjöar i sitt gecaching-alias, måste väl lägga sin gömma sjönära! Antagligen vid sjöns norra ände?
Men vad nu då? Här var det fullt med vindfällor. Visst blåste det ordentligt i veckan, men så pass?
Ja, det förstås, det relativt nygjorda kalhygget i branten ovanför sjön hade gjort att de tidigare skyddade träden nu stod utan skydd. Då brukar det blir trädfall.
Här hade ett fågelöverfall skett. Räv???? Andra förslag??
Favoritbild. Eka ... i vatten eller ur vatten. Är väl något med formen ... och närheten till vatten, som jag gillar.
Men nej, nu blev det många vindfällor. Rakt över stigen! Rena Gudrunkänslan. Över, under, runtomkring, fick man gå. Bra träning. Trodde mig också förstå varför cachen hade terräng-svårighet 3.
Framme vid sjönändan kollade C-E på gps. 110 meter kvar! Rakt upp på hygget.
Det blev lite svavelos uttryckt över den gode Ingemar. Han ska väl hålla sig vid sjön!
Backpass är bra för respiration och transpiration.
Men att hitta en burk som skulle finnas i ett hål i en gran, det tycktes som Mission Impossible.
Men skam den som ger sig.
Koordinaterna var utmärkt.... och visst fanns det lite granrest kvar... och ett hål... och en cache som, liksom hittaren, sett sina bästa dagar... men som fortfarande absolut var i fungerande skick.
Det var över ett år sedan som någon varit här senast... undrar hur mycket skog som fanns kvar då?
Nu fick vi en fin utsikt, och kunde nöjda med fynd och motionspass ta den backiga vägen tillbaka till bilen.
En sten i en skog. Trodde ju att det skulle vara något i stil med vår Piggesten. Det var det inte.
Det allra mest märkliga var att denna gömma var så svår att logga på geocaching.com. Det bara stod och tuggade i en halvtimme, innan jag fick tillträde till loggsidan...
Det var en fin skog, med massor av blåbärsris. Fika blev det där berget gick i dagen, och där en ordentlig bit kvarts tittade fram. Häftigt... inte bara granit och gnejs i smålandsberggrunden alltså.
Älgtornet var också häftigt. Kändes inte helt att lita på ....en till som sett sina bästa dagar....
Den kasserade gitarren vid ett grustag i Stenstorp, hade absolut sin tid bakom sig.
Funderade på om det var trollen i skogen som blivit så förbaskade för att deras stora klumpiga fingrar inte fått till några bra ackord....
Här kunde vi prata om stenar i skog. Ordentliga stenbumlingar var det, undra vilken kyrka jättarna siktat på ?
En trollgumma visade sig också, trots att det var ljusan dag... och nästan sol genom tunna moln.
Blev hon en stenstod? Nä!
Sjön visade sig bakom vita björkstammar. Ja, här vid Flahultssjön ( tror att den hette så) var det grant!
En gömma vid ett vindskydd fanns bara några hundra meter bort.
Körde in på otillåten väg, och insåg att den vägen gick rakt till vindkraftverken.
Dit tar vi en tur på sportlovet... vi har många gömmor kvar i området... och jag gillar verkligen dessa relativt lätthittade gömmor i så olika slags natur. Om vi ska leta avancerade installationer med burkar i, så behöver vi hjälp av Johanna och Martin....
En källa skulle finnas på andra sidan sjön.
Lids källa.
Hade förväntat mig en öppen källa, med snabbt strilande, mineralrikt vatten.
Men det enda vatten i såg, det var sjön... och det var helt ok, men knappast drickbart för törstig tant.
Källan var övertäckt med lövövertäckt trälock.... och cachen var en medicinburk.
Medicinburkar är inte dumma som loggremsebehållare. De är garanterat vattentäta.
En favoritbild ytterligare blev det, och sen bar det hemåt, lagom till middagstid.
En kul liten runda var det.... och promenera på okända stigar och vägar .... och hyggen, det fick vi.
Samt en god dos backträning. Det sista är av stort värde för personer vars bästa före datum för länge sedan är passerat.
Här kände jag igen mig på en del foton. Det var nog bara Trollasjön som jag inte loggat än. Kanske dags snrt, men då måste ryggen läka först. Får ta det lite lugnt tills dess. Det är i alla fall skönt att det blivit lite mildare och lättare att ge sig ut igen och leta burkar. Ha en fin vecka i skolan!
SvaraRadera