Afternoon tea, Blåsippor. Cykelpremiär, Dammbesök

Vaknade av att jag hade ont i magen. Inte ovanligt. Jag får magnerv-känning för minsta grej.
Sa det till C-E, att när jag var ung, då var jag inte rädd för något,  utom för höjder. När jag är gammal, så är jag rädd för allt, inklusive höjder.

Det var bjudning på gång, en söndagsförmiddagsbjudning, för alla byborna. Early Afternoon Tea, stod det på inbjudan. Start klockan 11... med tipspromenad, en quiz med mycket te-tema.

Hade försäkrat mig om att den icke-bybo, men som anses vara sådan, och som jag bara inte fixar att befinna mig på samma plats som, inte skulle komma.
Men ändå var det lite oroligt i magen... kring hur jag skulle klara det där med att vara social....
Helt otroligt hur det kunnat bli så här, en gång i tiden var det ju jag som fixade/låg bakom väldigt mycket av det som "hände" i byn, rent socialt.

Fast egentligen vet jag vad som hände.... den stora utskällningen i Stockremma den 6 deceember 2003, det är  den mest levnadspåverkande händelsen i mitt liv..... Det var efter det som jag blev rädd för vad människor kan göra och tycka... efter det som jag drog mig undan och slutade vara med på det som fixades.... och slutade mer och mer att själv fixa sociala mötesplatser.

Tillställningen startade som sagt med tipspromenad.
12 ganska svåra frågor, varav jag kände att jag kunde ungefär hälften.
Trots tveksamhet kring en del svar, så visade det sig att jag hade 11 rätt. Att fermentering betyder att tebladen får jäsa, så att man kan framställa svart te, det lärde jag mig idag.

Skämdes en del, då jag tog emot förstapriset, en låda ekologiska tepåsar. Skäms för att lärarinnan vinner, hon bör ju ha den största allmänbildningen och tävla i en annan klass....

Även om det inte alltid är så, vissa gånger kan jag inget.... och så beror det ju på vilka man "konkurrerar" med.

Afternoon Tea inleds med ett glas champagne, Det hade den som tror sig vara allmänbildad, ingen aning om. Tänk, att det kan vara så gott med champagne på en söndagsförmiddag. Kanske man borde ta till vana...

Naturligtvis  underlättade de undergörande dropparna socialiseringen också.... men det var ju mest kända grannar där ( + någon nyinflyttad), så det var ju egentligen inte så svårt att prata med folk....

Efter champagne-aperitifen, så bjöds snittar av tre slag - gurkgegga( jättegod), skinka + senap samt lax med pepparrot.
Nybakade scones med marmelader och vaniljgrädde( också nytt för mig att man kan ha till scones) var nästa "rätt".
Som kronan på verket bjöds så "efterrätten" morotskaka, citron-hallonformar, chokladbiskvier och hemlagad chokladmousse.

Fyra sorters te serverades, ett grönt te, ett te med päronsmaksättning, ett annat med jordgubbe och champagne som smaksättning ... och så Earl Grey. Kaffe fanns för den som vill "fuska"lite.

Ja, det var en annorlunda bjudning....en riktigt lyxig förmiddag i trevligt sällskap.

 Helena och Ingegerd hade verkligen tagit ett hedervärt initiativ, som de dessutom fullföljde med bravur.  Tina och Caroline ( inte med på bilden) hade kommit "hem" dagen till ära för att hjälpa sina föräldrar att få till en riktigt häftig söndagsförmiddagsfest.

Tanten hade inte ont i magen då hon åkte hem...

Fast hon kom på att hon nog ska försöka skippa kaffet ett tag, och i stället dricka te.

Hade tagit ut cykeln, för att göra premiärturen fram till Moghult.

Efter festligheterna trampade jag åt motsatt håll, hemifrån sett, för att kolla hur långt blåsipporna i Karlas hage hade kommit.

Eftersom jag trampade i fatt den promenerande hag-ägaren, så gick jag med henne fram till huset för att kolla de förädlade sorter av blåsippa, som hon har alldeles vid söderväggen.

Lila och vita sipp-tuvor stod i full blom. Riktigt vårlikt fina.

Cyklade tillbaka några hundra meter och parkerade det tvåhjuliga fordonet vid en välplöjd åker.
Sen är det ett par hundra meter att ta sig, för att komma till den lilla hagen i söderläge, där det kommer "tidiga" blåsippor i april och "tidiga" liljekonvaljer i maj.

Nu var det blåa färgklickar lite varstans, på det lilla området, där inplanterade blåsippor tycks trivas och föröka sig.

Favoritblomma, absolut! Hoppas att det blir av att vi åker till Finnekumla hagar i Rångedala nästa helg, och ser blålysande områden av modell betydligt större än här.

Tussilagon har intagit fler och fler områden, under de senaste dagarna.

Några små vitsippor hittade jag också mellan plöje och stenmur.

Det började regna så smått under det att jag trampade hemåt igen.

Hade tänkt fortsätta med en längre cykeltur, men ändrade mig till att ta stavarna och promenera en bit i stället. Cykling och regn, det blir så onödigt vått.

Det finns ju många rundor att välja bland, och dagens val föll på Rörstorpsrundan.

Lite tråkigt med en kilometers asfaltväg... men sedan blir det bara fina vägar och vyer.

Tyckte att spegelbilden i dammens vatten var så fin....

... och så undrade jag förstås vad mor och son stod och kollade på.
- Vi ser karparna, ropade Ingela till mig.
Jag tog det som en inbjudan att göra dem sällskap i karpkollen - och se, efter en stund kunde även jag se tre gräskarpar simma nära ytan. Fiskarna har övervintrat i dammen i två vintrar nu, de fick flytta in ganska så snart efter det att den fina vattenanläggningen stod klar.

De  små tjejerna var mest intresserade av att samla grodägg. Det fanns en ordentlig samling sådana i vattenbrynet.

Tanten tackade för titten... och lämnade den trevliga familjen med ett stygn av avundsjuka. Vilken glädje att ha ett av sina barn boendes alldeles bredvid, att ha barnbarn att få ta hand om ibland, att ha den fina parkliknande trädgården, med en stor vattenspegel som extra utsmyckning.
Livet ter sig olika, vi drar olika livslotter..... bara att försöka förstå det....

Dagen gick snabbt, med en festlighet som tog några av dagens timmar.

Skönt när magvärken försvinner, livet är ju inte så farligt ändå..... de allra flesta människor är det bara trevligt att möta lite då och då.