onsdag 27 december 2017

Mission completed


Mission och mission.... ja, det handlade väl inte om något livsavgörande uppdrag.
Inte ens ett viktigt sådant.
Men lite kul ändå. Geocaching är ju ganska så trevligt understundom.
Och understundom, det har geocachingutflykerna blivit under detta år.


Har haft målet en cache om dagen, under flera år. Ja, inte en varje dag...hu, det hade varit ett förskräckligt påhäng... men 365 cacher på ett år då. De "riktiga" geocacharna lär väl hånle åt mig/oss, som inte har större ambitioner.... men de skrattar nog ändå, vi som inte har mer till utrustning än en halvdan gps, en penna och ibland ett litet "fickset" med små vassa och trubbiga bra-att-ha-hjälpmedel.


Min vän Inga, forjoi, har altid varit en stor utmanare och inspiratör. Inte för att jag/vi kommer i närheten av hennes antal fynd och av hennes syn på det här med geocaching, men ändå.... hon inspirerade till en del "leta-burk-resor" och framförallt uppskattar jag alla geocachingutflykterna tillsammans med henne. Där jag hade en biroll.


Även under hennes sjukdomstid, gjorde vi en del geocachingresor. Fast då var det fråga om att ta sig fram med bil mellan de olika gömmorna.
Såg förresten, att det är 2 år sedan på fredag som hon, i samband med sitt mellandagsevent, i närheten av Forsheda, klagade över ont i ryggen. Trots att hon visste att hon hade sin sjukdom latent, så kopplade hon inte ihop det onda, med att sjukdomens dödliga celler hade börjat utvecklas.  Eller ville kanske inte.
Ett och tre kvarts år hade hon då kvar att leva. Ända till en månad före sin bortgång, gjorde hon korta geocachingutflykter.

Jag saknar Inga, jag tänker på henne dagligen.


Ingas sjukdomförlopp gjorde, att jag redan i början av detta år, tappade en del geist, vad det gällde att leta efter burkar. Så utmaningen för året, det fick bli 100 burkar.
Nu ville pensionären i huset gärna ta lite utflykter till geocacingrundor inom rimliga avstånd, så vi var snabbt upp i 100 burkar.
- 200, får det bli, sa C-E. - Ok, sa jag....
Efter senaste rundan, för två månader sedan, så var vi uppe i 237.
- Då får det bli 250, sa C-E.  - Jaha, sa jag.


Det kändes varandes hög tid att leta upp det som fattades till missionens uppnåendemål, nu när julen avlägsnat sig från sin plats framför dörren  och lämnat möjlighet till något annat än att hålla den rackarn stången. ( Inget klagomål på julen i år, se förra blogginlägget)


Så bra att jag hade ett ärende till Borås.
Nära Borås finns det massor av cacher och om man kollar en bit bort, även några ännu outforskade rundor.
Jag tvättade den genomskitiga bilen igår och gick sedan in och kollade på något lämpligt geocachingmål. Fann att Sandsjörundan skulle kunna passa bra. Lagom lång promenad i dagar med få timmars dagsljus, enkla cacher tycktes det. 11 stycken runt sjön... mängder av kompletteringsmöjligheter i närheten. Det var ju 13 som behövdes.... 14 blev det f.ö. ... för säkerhets skull. Det kunde ju ha varit någon felräkning, någonstans.


Det var en riktigt fin runda, en fulländad liten vandringsled, med utgångspunkt från den kommunala badplatsen vid den lilla sjön.
Partier som lätt skulle kunna bli vattensjuka.... och som naturligtvis blivit det under rådande väderförhållanden, passerades lätt... om än med viss försiktighet, med tanke på halkrisk för tanten...på nylagda, fräscha broar och spångar.


Leden gick, med undantag för några hundra meter, alldeles vattennära.


Vi förleddes att gå en liten bit extra, upp till utsikten. Däruppe kunde vi konstatera att utsikten var betydligt bättre en bit längre ner. Men det är bra för koordinationen och balansen att gå nerför, i lite mer besvärliga backar.


En jättefin runda var det. Cacherna var lätta att hitta, kanske lite för enkla. Det är ok att leta ett par minuter...här syntes de på håll.




Något som dock var extra tacksamt, det var att alla cacher var hängande petrör.
Att riva runt gamla rotvältor eller i stubbar är aldrig speciellt kul, och att behöva ligga på knä för att söka, det hade inte varit någon höjdare, nu när naturen är lagd i blöta.



Cacheutläggare Agatefilm, det var en helt ny bekantskap för mig. Kanske för att jag/vi sällan besökt  området nordväst om Borås. Vi får återkomma till trakterna, Nårungaleden får bli ett av vårens mål.

Mission Completed ( +1). Vad ska nu målet för 2018 bli? Kan nog vara bra att börja med 100... så kan man ju öka på efter hand.

Den nytvättade bilen? Det fick bli en ny tvätt på seneftermiddagen.....

1 kommentar:

  1. Det verkar som en alldeles lagom och njutbar runda. vi hade tänkt gå den sist vi var i de trakterna men det var för blött tyckte vi. Antagligen hade det inte vållat oss några större problem med tanke på spångar i bra skick. Nårungaleden är trevlig, kan varmt rekomenderas!

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas