Slipprigt

Det känns slipprigt! Osäkert! Ogripbart! Vart är vi på väg?

Det är min känsla för den nya tid som vi gått in i.

Det nya coronavirusets tid.

Hallå, hallå, vad är det som händer? Ska jag ropa hjälp. eller ska jag inte bry mig?

Vem ska jag tro på,tro på?

Koronaviruset  lär vara extra farligt för mig som fyllt 65.
Eller är det bara för dem som redan är sjuka som det är farligt?
Är det farligt för alla?
Eller är det inte värre än en vanlig, inte alltför jobbig influensa?

I media så har man kunnat höra svaret ja på alla ovanstående frågor. Så vem ska man tro på?

Varför är paniken så stor överallt? Är det för det stora okända? Är det ett sätt att kontrollera oss?
Försvinner paniken och nedstängda länder, då man fått fram ett vaccin - för det är väl det vi saknar?

Jag känner mig som ett stort gapande frågetecken inför det som händer!

Visst blir man påverkad av  det som händer. Och det är väl det som är meningen. Känner mig understundom som den gamla postlådan, hängande på sniskan. Riktigt nedhängd! Finns det  någon tid efter Corona?

Det är klart det gör. Det är bara det att ingen vet när den nya tiden, post corona-tiden kommer. Är det om ett par veckor, är det månader dit, är det år?
Och vad kommer att hända under tiden?

Jag känner mig, iallafall än så länge, ganska skyddad här ute på landet.
Det ryktas om att det finns något enstaka fall av viruset i kommunen, men jag tror inte riktigt på det. Det är för många rykten som sprids.
Jag känner mig trygg i vår lilla skola. Aldrig har väl restriktionerna mot att gå till skolan när man är förkyld, varit hårdare. Fast jag är ju förkyld, har varit förkyld i hela kroppen, men nu är det på bättringsvägen.  Men jag har jobbat under min tredagarsvecka....jag hade redan förkylningsjobbat då restriktionerna kom.

Tänk, det kanske var coronan... den tycks ju ha så många skepnader.  Nej, d et var säkert bara en enkel förkylning/ svag influensa.... Förstås!
Problemet är ... vad är vad?'

Man får välja, att försöka se det ljusa eller det mörka.
Även om jag känner en viss oro, så försöker jag välja det ljusa.

Jag väljer att tro på ett snabbt stopp på det okända, slippriga, ogreppbara. 
Jag väljer att tro att det är nyttigt för världen att få sig en tankeställare, att ta en paus från den ständiga jakten på tillväxt och vinst.
Jag väljer att tro att det i slutändan kommer något gott av att länder ställs i frys-läge.

Det får bli en hemmahelg.
Det får bli ett par långpromenader.
Det får bli en bra bok i bästa fåtöljen.
Låter ganska gott, faktiskt!