Augusti

Augusti!

Det börjar gå mot slutet. Lite avskedskänsla, till den sommar som knappast var.

Eller...
Ett par, kanske tre, fina månader kvar av den vår och sommar som varat sedan i mars.

Längtar lite tillbaka till våren. Då har man allt det fina framför sig.  Nu har vi upplevt två tredjedelar av sommarhalvåret. MEN det finns ganska så mycket sommarhalvår kvar,  faktiskt.

Har ändå en speciell känsla för augusti.
Det är då sommarlovet tar slut, det är då skolåret börjar på nytt,
För nytt är det varje år, när man jobbar i skolan. Det är säkert anledningen till jag hållit mig kvar så många år i skolans värld. Att man börjar på nytt igen. Med nya elever, med nya kollegor, med nya ämnesområden, med nya arbetssätt.....

I år ska jag inte börja skolan, då kollegorna har sina uppstartsdagar. Jag är ju formellt pensionär. Pensionär med en visstidsanställning på 15 % av heltid.
Känns väldigt, väldigt konstigt. Känns sorgligt. Känns otroligt bra att jag får jobba den där enda dagen i veckan- och kanske något dagsvikariat därutöver....
Och så ska jag ju coacha sexorna i retorikmatchen. Kanske blir det bara inför en match, kvartsfinalen, men det är kul så länge det varar.

Läste ett inlägg  på instagram igår.
En av dem jag följer hade lagt ut följande: "Nybliven pensionär" - och så en bild på sin man och ett av barnbarnen.
Naturligtvis tryckte jag av artighetsskäl på gillaknappen - men att stämma in i den kommentars-hyllningskör som skrev GRATTIS, det kunde jag inte göra.
Är det verkligen något att säga grattis till, det att bli pensionär?

Är mycket medveten om att jag är extremt nördig i ämnet "pensionär".
Att  jag oroar mig för hur det ska bli, och önskar inget annat- än den omöjliga önskan - att jag vore tio år yngre och fortfarande inte behövde fundera så mycket över pensionen.

Samtidigt, så får man ju vara väldigt glad och tacksam för att man fått bli så gammal, så att man med råge uppnått pensionsåldern. Och att man dessutom - med undantag för ett medicinerat blodtryck - har hälsan i behåll.

Men som sagt - ett grattis, det känner jag inte att jag vill ha, då jag nu blivit pensionär.
Mera grattis till att jag får möjlighet att jobba lite, trots att jag gått in i "tredje åldern".

Däremot- ja, tyck vad ni vill om detta - så tycker jag att man skulle hört av sig från högsta skolledning med ett riktat tack för 44 år som lärare i Tranemo kommun, nu när pensionen är ett faktum.  Festen som kollegorna, där rektor också var med, den var superrolig och innehöll mycket kul.... men nu tänker jag på högsta ledningen. 44 år -d et borde väl dom också uppmärksamma....

 Eller förresten- det kanske man gör ( tror dock inte det) - för jag går ju inte i pension förrän nästa måndag. Tjoho- än så länge är jag ju i tjänst!

Nu får det vara färdigtjatat om pension, för idag. Tror att en del av er slutat läsa, och det förstår ju.
Men bilderna kan ni ju titta på, iallafall ni som gillar vackra blommor...
Tog kameran och gick en sväng i trädgården på förmiddagen.
Augusti, det är fortfarande en blommånad. Speciellt i trädgårdarna.

Var vid havet igår. Över dagen, som så ofta.

Den första augustihelgen, kanske sista semesterhelgen för många, hade samlat mängder av soldyrkare och badsugna personer i alla åldrar, på den långa Östra Stranden, söder om Halmstad.

Trots att det kändes alldeles smockfullt, så höll man avstånd. Ett par meter mellan varje sällskap var det allt.

Kändes riktigt gott med en sommardag, som var som en riktig sommardag förväntas vara. Sol, lite vita moln och bortåt 25 grader i luften. Samt möjlighet till ett lagom uppfriskande bad.

Idag så har det blivit år 2020-normalt sommarväder igen.

Mulet skulle det bli, det hade SMHI lovat, men inget regn.

Men tänk det blev det. Mulet OCH regn.

Tog ut elcyklarna idag igen, för att trampa iväg till Eriksons Cottage, som har sommaröppet  fredag till söndag.

Skulle tro att det är en och en halv mil att cykla för att komma till den lantliga idyllen.
Vi hann bli rätt så blöta innan vi kom fram- men det var det värt- för inte kan man få en
bättre söndagsfika än en alldeles nybakt kardemummabulle, fylld med vaniljkräm.

Nu funkar jag ju så - tror att många gör det - att energi föder energi.
En god bulle och tre mils frenetiskt trampande, det gav energi till att baka både bröd, bullar och en kaka då jag kom hem.
Bakning är klart avstressande och rogivande.
Men där tycker vi också olika, det vet jag...

Utmärkta "Sofias sommargympa" har det också ägnats tjugo småjobbiga minuter år.
Känner att ryggen har blivit mycket bättre, då jag försöker få till "nästan" daglig tjugominuters tantträning.

Där tog blombilderna slut. Augusti har bara börjat. En vecka kvar tills jag blir visstidsanställd pensionär.
Och... så har faktiskt SMHI lovat många soldagar med start i slutet av veckan. Kanske kan bli en riktigt bra augustisommar- och då kan det vara skönt att man bara ska jobba aktivt tre dagar av augustimånadens trettio.