Känslan

Taggtråd! Nä, det inger ingen positiv känsla. 

 Hade sämsta jackan på, så en reva hade inte varit hela världen. Men känslan av att de otäcka taggarna fastnar i både jeans och jacka, och att man sitter fast, den gör att jag blir så irriterad på att man inte tagit bort tråden och öppnat upp, nu när betessäsongen äntligen är över.

Det var i allafall en go känsla att efter ett halvår, med otäcka kreatur i vägen, kunna gå den fyra kilometers runda, som jag gått så många gånger under årens lopp.

 

Men, hoppsan, det ser inte alls ut som det brukar. Flera hektar skog har avverkats under hösten. Men den gamla skogsvägen, den finns kvar. Bara åverkad av skogsmaskiner på två ställen.

Det har avverkats skog som aldrig förr i vår by, under de senaste åren. Men så är det ju, är skogen mogen för skörd, så ska den skördas.

 Man vänjer sig snart vid de nya vyerna. 

  

Lite tråkig känsla att kantarellställena försvinner.  Fast än så finns det så att det täcker våra behov.. och lite till.

Men känslan när maken och hans bror tog ner gammelskogen och ödelade byns sista linnea-växtplats, den har ännu inte försvunnit, trots att det gått flera år.  Så besviken, att man inte gjorde något för att rädda den lokalen.

Den här gamla, halvt förfallna, ladugården har gått som "seriebild" på bloggen. Idag kom jag äntligen från "rätt" håll.

Apropå serier, så ser vi ganska ofta på sådana, i vårt hus. Har just kollat klart "Vuxna människor " . Riktigt underhållande!

"The Crown" lär väl inte överensstämma helt med verkligheten, men visst ger den lite inblick i brittisk nutidshistoria. "Nattryttarna" gör mig smått förbaskad.På dem som tar parti för den elake och framförallt för den tv-snyfthistoria som blev katastofal för de drabbats av hans övergrepp. Alla avsnitt är inte ute på Svtplay ännu. Hoppas att slutet blir ok... 

Har inte läst boken som serien bygger på.

Den alla hemskaste serie som jag sett det är "Försvunna människor" . Den kryper verkligen under skinnet på en. Har det sista avsnittet kvar och känslan inför att se det, ja, den är fylld med obehag. Men visst ska jag se slutet, även om jag får kika mellan fingrarna ibland...

Visst blir man glad av att se blommor i vintertid. Julrosen har levererat i många år 

Och känslan av att komma in i ett nystädat hus, den är inte helt fel heller. Doften av förmiddagens rengöring med linoljesåpa, den hänger fortfarande kvar. Klart njutbart!