Änglagårdsbygd

 Så gott det ska bli att bara sätta sig i en buss, och bara vara! Så tänkte jag i går, och så blev det idag. 

Idag har jag varit pensionär. Enbart. Inte fixat eller donat för någon. Bara flutit med, pratat med folk, lyssnat, sett nya vyer. 

Steg på den chartrade bussen, på busshållplatsen, 500 meter från vårt hus. Bussen skulle avgå från Grimsås kl 8.00. Den körde 4 km, på - 3 minuter. 07.57 var den vid busshållplatsen. Vi var på plats någon minut senare. Varför måste pensionärer var så tidiga? Jag har inte vant mig ännu. Om det är något som jag kan framhålla mig själv för, så är det att jag är punktlig....

Första stopp var i Timmele. I den gamla gästgivaregården, numera hembygdsgård, serverades kaffe,  I anslutning till hembygdsgården har ideella, och händiga, krafter, byggt upp den gamla byn i miniatyr. Lite häftigt med dubbla kyrkor.

Försommarblomster omringade den lilla byn.

Änglagård, var det ja. Många av oss har säkert sett de tre Änglagårdsfilmerna. En del har dessutom avnjutit musikalen. Den första filmen var bra, tycker jag. Den andra... till stor del inspelad i New York, minns jag inte. Den tredje tycker jag var ganska långtråkig vad det gäller handlingen. Men bilderna är fina. Speciellt alla naturbilder. 

Colin Nutley bodde under många somrar, innan Helena Bergström kom in i bilden, i en liten ort som heter Liared. Den ligger ett par mil öster om Ulricehamn. Colin blev helt såld på trakten, både vad det gällde natur, gamla byggnader och människor. Han har gjort ett antal filmer som är inspelade i trakten av Ulricehamn. Den första spelfilmen var just Änglagård, film nummer ett. Tyvärr så var det inte någon av platserna från film nummer ett som besöktes. Det har kommit nya ägare till gårdarna, och de är inte intresserade av besökare. Så det var plaster från den tredje filmen som besöktes i dag.

Som här, en gammal lanthandel ( numera museum) i en by som heter Vistorp. Har aldrig hört talas om den lilla byn tidigare. 

Fick en flash-back till min barndoms lanthandel; Eriká i Rångedala. Där fanns allt som man behövde på sextiotalet...

Lanthandelsägaren, 68 år, är dessutom kyrkvaktmästare i sju kyrkor. Vistorps kyrka stod öppen för oss att besöka. Och jag gillar att ta just sådana här bilder... genom ett vackert fönster. 

Grimstads gård, det var prästboställlet i den tredje Änglagårdsfilmen. Ägaren var en riktigt god berättare. Det var av intresse att lyssna såväl på episoder från elva dagars filminspelning som om godset historia. Det hade gått i rakt nedstigande led från sextonhundratal. Snacka om att sätta press på kommande generation att ta över. Det fanns fyra vuxna barn i familjen. Två av dem var beredda att ta över. Problemet är bara att ha möjlighet att lösa ut de två syskon som inte kommer att stå som ägare.

På Sägnernas hus i Sandhem serverades en god lunch. Supergod faktiskt, även för den som inte är köttälskare. Långbakad fläskkarre. en liter grädde, en dl soja, en matsked mango chutney på skivor av fläskkarre. In i ugn med låg värme i två timmar. Riktigt smakrikt.

Sägnernas hus är en plats för diverse event. Danser t.ex. Eller marknader av olika slag. Både påsk och jul-pynt uppe. Samt vacker belysning.

På gården som ligger i anslutning till den gamla nedlagda kyrkorgelfabriken, hade Colin Nutley sitt sommarparadis. Inrymt på andra våning på mangårdsbyggnaden.  Mannen som byggde kyrkorglar ´, han hade lämnat sin arbetsplats och gått i pension, från en ena dagen till den andra. Allt stod kvar, sedan sista arbetsdagen för ungefär femtio år sedan. 

Dagens resa avslutades med ett besök på  denna gård. Här bodde en kvinna fram till sjuttiotalets sista år. Hon testamenterade hela sin förmögenhet, vilken utgjorde ett antal miljoner kronor, till Liareds socken. Ideella krafter  såg till att hennes gård, som var i uselt skick, blev restaurerad. Mycket vackert med de gråa gamla husen. 

Eftermiddagskaffe serverades i gammaldags kaffekoppar. 

Från ovanvåningen kunde jag ta ytterligare ett fönsterkort.

Inte så dumt att vara pensionär för en dag. Gott att inte ha ett enda åtagande... eller det hade jag förstås... Jag skulle ju skriva ett referat från dagen och skicka in till lokaltidningarna. Det har jag gjort. Det blev väldigt annorlunda mot denna text, både vad det gäller ord och bild.....