Gemensam geogalenskap

Behövde åka en tur till Gislaved idag. Lite av varje som behövde införskaffas och fixas. Kom på att man borde åka mera ofta till närmsta smålandsmetropolen, där finns det mesta. Bl.a. ett nyöppnat café .... en Bernts filial - prisvärt, kaloririkt och välsmakande.
-Vi letar väl några cacher, sa jag till C-E igår.
Han låt inte så pigg på det, men faktum är, han kan inte riktigt erkänna att han tycker det är riktigt roligt, det här med geo caching.
Sa inget i morse, utan lät honom ta initiativ till skattletande. Vilket han gjorde i god tid innan avfärd, tacksamt, då burkletande kräver att man tar på någon typ av gympaskor.
- Men det får bara bli en, förklarade C-E.


Kollade vad som fanns nära i Gislaved. Holmabron låg bra till. Inte så långt att gå från bilen, bara några hundra meter. Det gillas. Lätthittad burk.

Om igen ser jag att nyfunna fritidssysselsättningen ger möjlighet att besöka platser som man annars aldrig skulle upptäckt. Stilla och vackert flyter Nissan fram, på väg in i Gislaveds samhälle.

Inga problem att övertala C-E att leta efter ytterligare en cache. Bestämde mig för en som låg bara några hundra meter från väg 26, Nissastigen, riktning hemåt. "Utsikt över fyra vindkraftverk och bondens lada" tror jag den hette.
Skulle väl gå lätt som en plätt, tänkte jag. Bara lite drygt dubelt så långt att gå som till olmabro-cachen.
Har just fattat att c:geo har en kompassfunktion. Gick efter den och efter avståndsmätaren och insåg att det var till en utsikt vi skulle, och att det var ordentligt uppåt i ganska så oländig terräng. Om man nu skulle följa kompassriktningen.

Vilket vi gjorde. Ett ordentligt träningspass blev det när vi skulle ta oss hundra meter rakt upp.

C-E hittade den lilla burken efter att jag gett honom ledtrådarna som fanns med i beskrivningen

Utsikten var enorm, och långt borta sydost , så syntes fyra vindkraftverk. Bondens lada, nej, den såg jag inte, och kunde inte heller fantisera fram den.

Tog en mindre brant nerväg, men den var rätt brant den också. På vägen tillbaka till bilen så gick vi en stund utmed den slingrande bäcken. Ytterligare en vacker naturscen som man inte sett om man inte varit galen nog att söka skatten, som var en riktig utmaning att nå.

Funderar på det här med geocaching med elever. Marie Andersson ( Öpedagogen) har startat en sådan grupp på Facebook och lagt till mig där...Tror att barnen skulle gilla skattletande, och det skulle vara en fantastiskt bra möjlighet att visa lite speciella ställen i närområdet. Många barn har ju Iphones och Androidtelefoner, och andra telefoner som kan ladda ner appar. Undrar bara hur det ser ut med deras konton, om de kan använda nätet gratis....för i så fall tror jag att det skulle funka jättebra.

Det som mest av allt fascinerar mig, det är att det kom en massa datainnehåll via satelliten ner i min telefon.. och dessutom alldeles gratis.Helhäftigt att uppleva hur den nedladdade GPSfunktionen leder rätt, med en felmarginal på ca 3 m.

Absolut en rekommenderad fritidssysselsättning, för dem som gillar att vara i naturen.

Ska se om jag hittar något bra ställe att leta på i Malmö på tisdag förmiddag. Ska åka på kurs i Webbstjärnan, tar tåget från Hestra i morgon kväll, övernattar två nätter hos Karin och Hampus och träffar IT-mamman som håller i kursen på måndag ... och Inga ... som också kommer på kursen. Får några timmar över på tisdag morgon innan tåget är hemåt igen. Läge för Malmö-skattjakt....

Rångedalsk rengöringsritual

Det blev en städdag. Blir ofta så när sommarlovet börjar och utevädret uteblir. Hade bestämt mig för att går över övervåningen ordentligt, och så blev det också. Hann dessutom med köket ordentligt och övriga huset fick en tidy over i lightversion.
Jag tycker att städning är en ganska ok sysselsättning, när man har tid för dammråttor och katthårstussar. Speciellt om det är skitigt, och det var det på ovanvåningen, där städas det ganska så sällan. Satte upp gardiner i stora rummet igen, det har vi inte haft på länge, stora växter har stått i vägen. Nu har jag äntligen lyckas ta död (nästan) på den ena stora växten - så myket i allafall så att den inte platsade inomhus längre .... och den andra växten fick flytta ner på golvet. Så det blev en riktig makeover i mina ögon. Även döttrarnas barndomsrum fick nya gardiner och lite utbytta växter.
Lite nostalgi att lyfta på döttrarnas kvarlämnade saker. Små porslinsdjur, studentkort, böcker, CD, rökelsestickor, ljusstakar i svart smide, ett studenttroll .... jo, det finns mycket kvar att hämta. Naturligtvis går tankarna till den tid då töserna huserade i sina rum, och som alltid, så tänker jag att barn och ungdomstidens ca 20 år, de går fort. Sen flyger man i väg..... Men jag konstaterade också att det absolut inte hade varit önskvärt att ha trettioåringar boende kvar i sina rum.... Jag är glad att de fått en bra vuxentillvro, definitivt. Det är inte alla förunnat.

Lyssnade på radio och hörde att Maud ska avgå. Inte en dag för tidigt. Det har funnits tider då jag delvis sympatiserat med centerns budskap, men med henne som ledare så har både hon och det partiet står för gett mig rysningar av obehag.Anser att hon ibland varit den mest konservativa av alla partiledarna.... hoppas att det kommer någon som kan var öppen för mittensamarbete i stället för den nuvarande alliansen. Ett nytt förbund som står för social upprustning i stället för det motsatta.

Man intervjuade ett par representanter från Navet i Borås på lokalradion. Navet kan säkert vara ett bra utflyktsmål för skollediga, men som inspiratör och ledare för den naturvetenskapliga/tekniska skolutvecklingen har den -i allafall för tillfället - spelat ut sin roll. Förr var det ett värde att åka till Borås och Navet med barnen, men numera tycks den pedagogiska verksamheten ha gått i stå, och man känner sig riktigt besviken efter att ha varit med elever på Navet. Vi är helt överens om detta på skolan, har också pratat med flera i området som upplever samma sak, Men Navet tycks vara en helig ko för kommunala skolbestämmare, de ska inte kritiseras. Eller har vi kanske inte riktigt framfört vår kritik. Räckte annars med en resa till Navet per "stadium" - ja, vi är ju tillbaka i stadiumindelning igen - resten av studieresepengarna kunde användas till studier av närmiljön, såväl historiska minnesmärken som instutitioner i vårt nuvarande samhälle.

Funderade en del på att skriva lite olika LPPs nu när jag är ledig. Magnetism och växter skulle kunna bli bra teman. Ska försöka hålla mig till konstens alla regler, för att bli van vid det utförliga hantverket. Får bli någon annan halvdålig väderdag.

Nu blev det en massa extra skrivet, precis som det brukar. Jag skulle ju berätta om rengöringsrutinerna i Rångedala - i barndomshemmet. Där städades det varje lördag, i köket, i farstun och sovrummet ..... toaletten den fanns en bit från huset, den ingick inte i veckostädningen. På bondlandet så blev det mycket jord och kolämningar som drogs med in, så en ordentlig veckorengöring behövdes verkligen. Såpa på burk användes som rengöringsmedel och när golven var skurade, då skulle det alltid in en blombukett på köksbordet. Från tidig vårblommetid till sen höstaster- tid. Kring midsommartid, så var det gammalrosorna som gällde.

Så när jag efter lång dags husrengöring ansåg mig klar, så gjorde jag den gamla rångedalska ritualen till min, jag hämtade en bukett med rabattblommor och så tog jag några kvistar gammalrosor från den storvuxna busken, som importerades från Rångedala en gång i Stockremmahusets tidiga historia. Huset luktar fräscht av såpa och rosor, precis som det gjorde varje försommarlördag i mitt barndomshem.

Fantastiskt fin första fridag

En fantastisk väderdag för halvgammal ( +) tant. Sol och lagom varmt, så där dryga 20 grader. Det är alldeles lagom, tycker jag. I och för sig så klarar jag värme upp emot 25-28 grader, innan jag tycker att det blir för bra.... men i dryga tjugo är det bäst, då blir man inte hindrad från att utföra de saker man vill utföra.
Började dagen med att köra ner ett lass till tjusiga återvinningscentralen i Tranemo. Invigdes i september och är verkligen en funktionell återvinningsanläggning. Skönt att äntligen få iväg den gamla trasiga pianopallen och de trasiga Baden-Badenstolarna från Halmstad mm.
Tänkte passa på att söka lite skatter när jag ändå var ute. Åkte till Tranemo kyrka för att leta upp den första, och den var ganska lätthittad, precis som ledtråden sade.
Gillar verkligen ledtrådarna och den ledning man kan få av tidigare cache-letare. En del kallar dessa ledtrådare för förstörare, medan jag kallar dem hjälpare.
Tranemo kyrka och kyrkogård var väldigt fin från baksidan, har aldrig någonsin sett platsen på det sättet.


Det är möjligheten att se vackra, speciella platser som jag ser som värdet med att leta geocacher. Tog vägen över Mossebo hem och letade efter en gömma på Mossebo Stom. Det är ett välbevarat prästboställe som används som våffelcafé på sommaren och där man har julmarknader på hösten. Inget nytt ställe för mig, men ett ställe som jag gärna återvänder till.

Hade kollat ledtråden och gick rätt direkt. Problemet var bara att när jag skulle ta ut den lilla burken ur sitt trånga gömsle, så gjorde jag sönder locket och innehållet for ut i gömman. Så där blev jag en riktig förstörare. Har meddelat olyckstillbudet till cacheägare KiW. Hoppas att han kan fixa till den igen.

På andra sidan vägen ligger den gamla kyrkan och där skulle det också finnas en cache. Blev dock stoppad av ett gäng bin som hade rymt sin kos, ivrigt uppvaktande sin drottning. De surrade hotfullt, så jag valde en annan väg.

Fick gå bakom den vackra medeltidskyrkan, där jag efter lite letande hittade en låda i ett röse.

Men ledtråden var bra även här.

Vände upp mot höjderna för att leta cache i Hällhult, men det lyckades inte. Sannolikt något riktigt litet. Utsikten är fantastisk iallafall, man ser ända till Moghultsbyn. Får ta med C-E och återvända någongång, kanske i samband med en cykeltur till våffelcafét.

Hemma väntade gräsklipparen på att bli använd. Väntade dock lite med det och läste i stället ett kapitel ur Klingbergs, Den lärande hjärnan. Fick boken av psykologdottern som morsdags-present och finner innehållet synnerligen intressant och användbart i skolsammanhang. Kapitlet handlade om träningen av arbetsminne - fick genast en idé hur jag ska göra för att träna detta med matte-grupperna i höst.

Lite rensning av rabatter, kan konstatera att såväl den gula klinten som jag fick av Karla i våras som alla de växter som jag tog från Skärhus i påskas är i blom eller på gång att blomma. Kul!

Körde en annorlunda klippordning av gräsmattan. Man måste bara variera sig. Förföljdes av hundratalet flugor, ingen hit, men det hade varit värre om det varit bin, myggor, knott, getingar, blinningar ... så det var de bästa av det flygfäiga, trots allt. Lyssnade till flugsurret en stund och fann att det var lite skillnad på olika flugors surr-ljud, men hittade ett lätturskiljningsbart medelljud som jag via pianot härledde till ett-strukna ( heter det så) ciss. Lyssnade på några getingar också, de ligger närmare låga a.

En fin dag var det och det är en fin kväll därute. Men har man varit ute mellan klockan nio och klockan fem, ja, då känns det som att det räcker. Är det inte typiskt sommarsvenskt att tycka att man egentligen inte borde vara inne denna fina kväll.... men som sagt, jag är utemätt...TV har jag inte sett på mången god dag .... om man undantar "House" i tisdags. Tror att jag går upp och kollar om det är nå´t att titta på..... C-E är på fotbollsmatch i Grimsås, så jag får för ovanlighetens skull ha makten över fjärrkontrollen.

Stopp, stanna!

Så vill jag ropa till sommaren, som passerar förbi därute i naturen, i racerfart. Nu har halva juni gått också, och visst har man hunnit njuta av naturen, men inte tillräckligt av var tid, för var tid på sommarhalvåret är så kort.
Lövsprickningstid, vitsippstid, hägg och syren, äppelblomstid, liljekonvaljetid, försommarfägring, smultrontid - jag vill kunna njuta längre av varje period. Men så funkar det inte, naturen växlar så snabbt under den härliga årstiden....


I söndags njöt vi alla som gick runt Tranemosjön, av hur vackert det är där. Sen så är det trevligt att gå och prata också, så man ser mer när man är ute på egen hand.

Den här växten hittade vi iallafall, utslängd i naturen. Inte ens trädgårdsväxtexpert Ingela kände igen. Funderar att hämta en bit planta och sätta i trädgården...Någon som kan säga vad det kan vara...?

Letade upp en geocache vid Fågeltornet. Tänkte att någon av damerna - eller någon av de två promenerande herrarna som inte är med på bild - kunde bli lite intresserade. Kändes inte som jag väckte något intresse. Själv har jag inte bestämt om det verkar kul eller inte..... det är iallafall ett bra sätt att komma ut i naturen och se nya platser, och platser som ligger på nära avstånd, som man inte sett. Det ser jag som det bästa med fenomenet geocaching...

Igår hade vi avslutningsfest i arbetskamratsgruppen, med en avtackning och ett födelsedagsfirande. Pia och Björn hade fixat en kul fem-kamp och ordnat god grillmat i en häftig grillstuga.

Lämnade för ovanlighetens skull kameran hemma, glömde den är väl kanske rätta ordet.

Men trevligt hade vi, TACK, Pia och Björn!

Förhoppningsvis så kan man slå sig till ro och njuta av det vackra, efter det att vi stängt skolverksamheten för terminen i morgon eftermiddag.

Idag har vi skrivit kvalitetredovisning. Något som ska göras, men som inte ger så mycket till någon, utom till servrar, lådor och bokhyllor.

Tänk, vilken skillnad mot förr, då hade vi - trots att vi inte framställde en massa dokument och kontroller - en betydligt bättre rustad skola, en skola där eleverna gick ur skolan och ut i arbete eller studier. Och klarade detta bra. Jag tror inte att dokumentskrivning utvecklar skolan ett dugg.

Igår gjorde vi LPP, lokala pedagodiska planeringar - så som man "ska". Gammal som jag är fnyser jag lite åt det hela, det är klart att jag kollar vad det står i läroplanen vad vi ska göra, men att sitta och kolla om allt jag gör har ett syfte i läroplanen, det kommer jag inte att göra, för jag har ett syfte med allt jag gör i skolan - och så har det alltid varit, även om syftena varierat över tid.

Känns som det redan blivit en del läroplansfundamentalister .... och dit kommer jag inte att sälla mig. Bättre att jobba utifrån läroplansförnuft. Man får garanterat mer tid för eleverna på det sättet.

Stoppar och stannar i åtta veckor, det kommer iallafall skolverksamheten att göra från och med i morgon. Stoppar och stannar kommer inte skoltankeverksamheten att göra än på några dagar/veckor. Och sommaren, ja det ska bli lite svalare väder såg jag på yr.no... så lite kommer nog den vackra naturen sakta ner på tempot. Det gillar jag!

Nittioett, nytt nöje, nyfött

Började dagen med att uppvakta Svea, 91, med lite hemplockade blommor och en ask choklad. Fantastiskt att få ha någon kvar i livet, av dem som föddes på tidigt 1900 -tal. Svea är C-Es faster, men eftersom allt hans också är mitt ( är det inte så med äktenskapet?) så är jag så glad att få ha henne. Ska ta med henne på utflykter i sommar, hoppas jag. En resa med bil på några mil, det är en glädjegrej för henne. Lätt att sprida lite glädje när det inte behövs mer. Grattis Svea! Hoppas att vi får ha dej i många år än!

Funderade på om jag skulle åka ner till skolan och städa det sista från mitt klassrum, men det kändes inte som något lördagsnöje. Fann mig istället ha "signat in" på geocache.com utan att veta riktigt hur det gick till. Hade via FB och Marie Johanssons grupp "geocaching i skolan" fått förslag på en app att ladda ner i mibilen. Hittade den också som förslag på bästa gratisapp på geocache-sidan. c:geo

Under tiden som appen laddades ner, så upptäckte jag att det fanns två geocachar i anslutning till naturreservatet, 3-4 km bort. Beslöt mig för att ta en promenad dit för att söka skatt.

Satte igång appen och fann att man bara behövde söka på näraliggande cachar, Moghults naturreservat P, kom upp och när jag klickade på den så började avståndet dit räknas ner.

Helt otroligt! Min första cache var lätt att finna, appen missbedömde avständet med ca 3 m. Helt OTROLIGT!

Fortsatte 394 m in i naturreservatet, där jag fått veta att nästa cache skulle vara gömd i en hålighet i ett träd. Fem meters felvisning var det denna gång, men vad gjorde det, med den ledtråd som fanns, så var det ingen match att hitta den lilla lådan.

Förstår mycket väl att detta med att leta cacher kan bli en "sjuka" för folk. Har kollat fler näraliggande cacher och beslutat mig för att vänta med de tre cacherna som finns i Nittorp, tills dess att mina geocachande bloggvänner kommer på besök i början på juli.

Men jag kan åka till Hestra och Tranemo och leta ... och det kommer jag sannolikt att göra .... för detta var en ett nytt och nyttigt nöje. Lite motion, förhoppningsvis, plus att man får se "nya" lite speciella platser.

Dagens promenad blev ca 8 km. Lagom väder att utföra nyttig rörelse i.

När jag passerade halvblodstallet så kom Karla och talade om att ett nytt föl var fött. Det är inte hennes eget föl, utan en häst som går där på sommarbete som nedkom med ett stort stoföl klockan halv elva på förmiddagen.

Har under senare veckors promenader konstaterat att hästmamma Concubine varit sprickfärdig i sin dräktighet. Vilket kunde förstå när man såg det nyfödda fölet, som såg ut som ett två-tre veckor gammalt sådant, trots att det bara var sex timmar sedan det såg ljuset i Kroken. Jättefin!

Utanför stallet stod Tindras storasyster- helsyster Magina - och kollade, och längtade nog lite efter ett föl hon också.... Vet inte hur många hon haft, men det känns som ett tiotal. Vid tjugo års ålder, så är det fortfarande inte för sent att få föl ... bara att det är lite sent påtänkt denna sommar. Föl ska ju helst födas på försommaren. Men nästa år så kanske .....

Härlig promenad, trevliga möten på vägen.... ja, det var annat än att röja böcker i skolan. Det hinner jag göra på den arbetstid som är kvar innan det är dags för semester ... och förhoppningsvis tid för mer skattjakt!

Student, sommarslut, smultron

Igår firade vi två studenter, Maria och Kristina. Start vid sex, klart vid nio- och då hade man varit på två ställen, buffe hos Kristina och tårta hos Maria. Riktigt roligt att träffa alla människor på båda ställena. Och så ätandet förstås, smakade riktigt gott. Gillar även tempot, det är kul hela tiden.

För många är det sommarslut som gäller idag, tror jag. Sommarslut i många skolor och studenter och studentmammor som är sommarslut. Alldeles precis utpumpade efter en hektisk vecka/ veckor.Det är ju ofta så här års som man frågar sig om inte studentfirandet har blivit för stort, iallafall alldeles för kostsamt. Erinrar mig tiden för tio resp. tolv år sedan, då det begav sig i vår familj, att jag jämförde kostnaden för studentfirandet - allt inklusive- med kostnaden för ett körkort. Det rörde sig om samma summa. Visst klarar de flesta familjer att ge sina barn ett bra studentfirande - men det måste finnas ett antal familjer som det blir svårt för... och det är inte riktigt schysst mot varken förälder eller ungdom. Vet inte hur man ska komma åt det ... men måste en balklänning vara så dyr ... eller .... måste man ha en så dyr klänning ? Studentmössan kostade närmare tusen kronor, berättade Maria, det är ju hutlöst. Måste man bjuda gästerna på fin buffé, skulle det inte kunna räcka med något enkelt.

För att inte tala om inhyrda balåk, hörde att några hade betalat 600 kr per person för att få åka limonsine två-tre km. Tycker att det är synd om föräldrar som inte vill säga nej till sina barn ... och som måste ta av reserverna för att fixa det här med att deras ban ska få ett bra studentfiande.

Tänker på min egen student 1972. På den tiden var det inga utsläpp eller mottagningar utanför skolorna. Man tyckte att det här med student inte var så märkvärdigt, studentskrivningar var ju borta sedan några år tillbaka. Studentmössa hade väl hälften av alla som gick ur gymnasiet, det var väl samma där, inget märkvärdigt med att lämna gymnasiet. Vita klänningar och kostymer till killarna, det förekom inte alls. Jag köpte iallafall en mössa som passade bra till den knallblå klänningen. Vi hade beställt landgång på lokal, dit gick vi hela klassen tillsammans med klassföreståndare Jennervik, efter avslutningen i Bäckängskolans aula. Sen körde jag den egna bilen hem. På kvällen kom det mycket folk och uppvaktade, tror att mamma Lilly hade fixat smörgåstårta, det var ganska nymodigt 1972.
Champange eller vin, nä, det förekom inte - min student var en alkoholfri sådan. Efterfest hade nog de som bodde i eller nära Borås, men för oss på landet, var det inte att tänka på.

Bal hade vi faktiskt också, jag hade en superful långklänning med stora blommor på, som mammas kusin Karin sytt. Vi var på Stadshotellet i Borås, ett ställe som brann ner vid en studentfest fem- sex år senare, med många innebrända ungdomar. Fy, så tragiskt!

Dagens ungdomar visar verkligen upp sig innan festen, vi gick bara dit och åt och så var det dans, jag vet att jag tyckte att det var en tråkig tillställning.

Från nostalgi till nutid. Våra elever fick sommarlov idag, efter att ha haft avslutning i kyrkan med både "I denna ljuva sommartid" och " Den blomstertid". Samt att prästen läste "Gud som haver" tillsammans med dem som ville .... och gav välsignelsen till dem som ville ha. Och det ville jag gärna.

Vad skolinspektionen skulle ha sagt om detta, ja, det vet jag ju..... men med vilken rätt kan de göra det, speciellt när även våra muslimska barn tycker att det är OK att gå till kyrkan och ha det lite extra högtidligt.
Barnen sjöng och spelade så fint, avslutningstalet var lite hymlande ..... varför måste man säga att saker är så bra när det finns en del att jobba med.... det förstår inte jag. För mig är det oärlighet och det är något som jag verkligen ogillar. Liksom applåder, rop och visslingar i kyrkan. Jag är väl för gammal för att förstå något annat.... men jag vill gärna uppleva lite lugn högtidlighet vid skolavslutningar.

Och att jag som "frökenpresent" bl.a. fick en disktrasa, det vet jag inte hur jag ska tolka :). Tycker f.ö. att det vore väldigt bra att ta bort "frökenpresenterna". Det är ju också en onödig grej. För mig räcker det så gott med barnakramar ... och det blev det många.

( Usch, skrev jag barnakramar ... tror nog att skolinspektionen snart förbjuder det också .... det kan ju missförstås...:()

Vi jobbar tre dagar till, vi lärare. Gott att ha en bromssträcka. På måndag blir det läroplan, ganska intressant, på tisdag blir det kvalitetsredovisning, boring - känner att det är ett gallerispel, att det är ännu en onödighetsarbete-fil som ligger på servern. På onsdag blir det att städa det sista, det kommer inte att ta hela dan... så förhoppningsvis så bli det sommarslut även för oss vid lunch på onsdag. Varvid oroskänslan genast infinner sig ....vad ska jag nu hitta på?

Plocka smultron är kanske ett alternativ, det finns fullt av dem alldeles runt omkring här, smakade de första idag... de var lite sura. Men dem några soldagar till, så blir de riktigt smultrongoda.
Önskar mina härliga ungar i TOPPENKLASSEN en härlig sommar. Den 18 augusti så ses vi igen. Tänkte just tanken att det knappat är lönt att ha lov, tiden rusar så snabbt, så det är alldeles strax augusti.

Festfotograf

Igår kom jag på vad jag ska bli när jag blir gammal.... Då ska jag bli fotograf. En gratisfotograf, som gärna fotar på beställning, bara för att det är så vansinnigt roligt att göra bilder. Och extra roligt är det när man får möjlighet att jobba med festbilder.

Det var den här vackra unga damens mamma som, någongång på vårvintern, undrade om jag kunde ta balbilderna på dottern. Jag sa Ja direkt ...roligt när någon frågar om man vill göra något som man verkligen tycker är superkul ....

Så igår eftermiddag bar det av till Hofsnäs - och Torpa- för beskådan av unga vackra människor och fotografering. De här tjejerna har varit bästa kompisar under sin gymnasietid - och jag tycker att de bildar ett så vackert par ... den mörka Maria och den ljusa Jesica.

Kavaljerna var också väl valda. Jessica med den ljuse Martin, Maria med mörke Amar. Så snyggt ... så inte var det svårt att ta fina foton inte.

Alla poserade snällt, var jag än bad dem ställa sig .... som här framför soptunnorna ...hur väl passar det den som är balklädd?

Fast inte riktigt ... försökte få dem att sätta sig i var sin eka.... men där gick gränsen. Man vill ju inte riskera att få sina fina kläder förstörda, innan man kommer fram till feststället.


Festen gick traditionsenligt av stapeln i Torpa Ladugård, mitt emot det gamla stenhuset. Tillsammans med Marias föräldrar och moster stod jag ( + tusen andra personer) och beskådade de vackra paren som ett efter ett kördes fram i alla sorters bilar och sedan promenerade längs gången upp till festsalen. Och inte det minsta regn kom det, trots att åskan mullrade hotfullt.

Tog lite fler bilder på de elever som gick i femman när jag började i Grimsås.

Nu är de stora och redo för livet.

Kommer ihåg klassen ( som jag knappast alls var inne i ) som en jättefin klass. En sådan där Superklass - Toppenklass...

Visst är de fina och visst är det något speciellt med studentbal.

Tack Karin för att du tog mej med och gav mig tillfälle att ta många bilder som jag är riktigt nöjd med.



I morrn är det student.... Maria ska firas, och så Kristina ..... och så blir det lite mer foton på fredag/lördag. Tokfoton med studentmössa på, hoppas jag..... Vad kul att äntligen ha kommit på vad man vill hålla på med..... att vara festfotograf!

Och alla studenter - Lycka till i livet! Nu är första delen klar ... nu är det dags att pröva sina v ingar och se vart de bär.