Solskimrande social söndagssejour

Alla borde ha sin söndagspromenad, med sina grannar eller andra bekanta. Det måste vara 10-12 år sedan som vi startade sommarkvällspromenaderna. Funderar på vem som kom med idén.Tror att det var Ingela, hon är alltid så klok och kreativ.

Det är superbra att träffas på olika ställen i byn/byarna och komma ut på olika långrundor. ( Om man nu tycker att 6-8 km är en långrunda.... det räcker till för oss iallafall). Det är skilda åldrar som träffas på vandringarna, 16- 60+, med en övervägande del 55+are. Det finns så mycket att prata om, vardagliga saker oftast. Man går tillsammans med någon/några en stund och sen blir det naturliga byten, så att man hinner prata lite med alla i gruppen. Inklusive några av hundarna...idag var det fyra stycken med.

Social gemenskap, motion och naturupplevelse i samma paket, kan det bli bättre? Egentligen borde hela upplägget vara värt mer uppmärksamhet, en "award". Men jag skulle kunna börja med att skicka in bilderna till någon lokaltidning. Inte för att framhäva oss i första hand, utan att dela med mej av idén.

Solen sken på oss hela vägen, på skogsvägen, längs byvägen upp till den fina utsiktsplatsen, längs den jobbiga uppförsbacken och som solskimmer på skogsstigen. Regnbågen visade sig också , ja, iallafall delvis.

Dagens bonus blev ett par recept från matoraklet Gerd. När mina gamla kolleger kommer på besök nästa vecka, så ska de få smaka Gerds bifflåda. Tre gånger gick hon igenom receptet med mig under promenaden, så nu ska det nog ha fastnat även i min teflonhjärna. Förresten Gerd, jag vet ju att du läser detta, jag tycker att du ska starta en matblogg, där du delar med dej av allt det goda som du själv är mästare på att laga till. Vem vet, du kanske blir uppmärksammad och anlitad som kock på nästa socitétsbröllop eller annan fest....

Som sagt, jag rekommenderar denna typen av gemenskap. den verkar klart sammanhållande. Träffas man och pratar så händer något positivt, det tror jag gäller för hela människosläktet.