Karlssons killar

Karlsson killar växer så det knakar. Fyra veckor har vi haft dem i huset och på de veckorna känns det som de blivit tre gånger så stora. Antagligen en överdrift.... men dubblat sin storlek, det har de nog gjort. Fransson är den djärvaste av de båda, fast han är alltid lite avvaktande. Först av allt så måste han kolla in sakers tillstånd, så att han vet vad han ger sig in på. För ger sig in "på´t" det gör han ofelbart.

Fredrik är den sociala av de två. Hög effekt på spinnmaskineriet har han också. Det räcker att man kommer nära honom, för att det ska sätta igång. Fredrik vill gärna ligga på den som sover eller ligger i sängen. I morse när jag vaknade, så låg han och sov på min mage. Gott och varmt kändes det.

Det finns två saker som jag inte riktigt gillar med Karlssons killar. Det första är stanken som blir kring deras låda. Det är ett evigt kissande och bajsande. Men så äter de också som minihästar...

Det andra är att de gärna vill slicka en på huden. I natt vaknade jag av att jag stuckit ut ett ben utanför täcket och mot underbenet kändes en sträv slickande kattunga .....en kattunga från en kattunge ... visst var det en gest av välvillighet, men för det måste jag inte tycka om den.

Annars är Karlssons katter riktigt häftiga. Jag kommer ihåg att Bellas husse uttryckte sig så här efter några veckor med Bella: - Hon är ju mycket roligare än Liseberg.

Jag håller med, Fredrik och Fransson ger verkligen positivitet åt vardagen, så glada och naturliga skratt som de ger, det får man sällan på ett konstlat nöjesfält.

Man får berömma dem lite också, för trots att jag tycker att kattlådan stinker död råtta ibland, så har de aldrig gjort något behov utanför denna.

De har faktiskt inte gjort sönder något heller, även om de hämtat diverse små saker från bord och byråer.

En eftermiddag när jag öppnade dörren, så var hela hallen full av småfågelfjädrar. Det var både dun och fjädrar, men inget blod eller andra rester av fågelkropp. Än idag är mysteriet olöst. Det fanns inga helöppna fönster, bara små springor stod på glänt. Där kunde knappast någon fågel komma in. Var det kanske Fritz som dragit in någon liten årsunge och gömt den under sängen???

Fritz ja, han har börjat leka igen. Ibland i allafall. Ibland blir han trött på de små, suckar och drar sig tillbaka. Ofta ligger alla tre katterna i sängen, speciellt när man som idag, tar lite sovmorgon.

C-E satte ut mat till fåglarna igår. Genast invaderade en flock småfåglar trädgården. Talgoxar i massor har det varit, svartmes, grönfink, bofink, nötväcka, nötskrika och så den trogne hackspetten.

Kattpojkarna har varit ute ett par gånger idag - under övervakning. Första gången, när de var ute med C-E, så fick han ta in dem efter ett tag.... de ville bara jaga fåglar och försökte klättra upp till fågelbordet. ( Fransson, förstås) När jag hade ute dem, (bilderna) så satt fåglarna i tallarna utanför staketet - och katterna nedanför.

Fransson har sedan studerat fågellivet från fönsterbrädet, och han har jamat uppfodrande några gånger. Han vill ut till de spännande varelserna.

Visst är det kul att ha katt .... och Fredrik och Fransson, de måste ha gener som gör dem roligare än några andra katter....